| 1. |
- Malmqvist, Ebba, et al.
(författare)
-
Estimated health benefits of exhaust free transport in the city of Malmö, Southern Sweden
- 2018
-
Ingår i: Environment International. - : Elsevier. - 0160-4120 .- 1873-6750. ; 118, s. 78-85
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Luftföroreningar står för ett av åtta förtida dödsfall i världen, och utgör därmed ett stort hot mot människors hälsa. HIA (hälsokonsekvensbedömningar) av hypotetiska förändringar i luftföroreningshalter kan användas som ett sätt att bedöma hälsoeffekter, planer och projekt som beslutsfattare behöver för att förhindra sjukdom. Syftet med denna studie var att beräkna hälsoeffekter som kan tillskrivas hypotetisk nedgång i luftföroreningshalter i Malmö i södra Sverige om en policy med avgasfri innerstad skulle genomföras.
|
|
| 2. |
- Lisberg Jensen, Ebba
(författare)
-
A change of just a few degrees : The possibilities and challenges of local American climate mitigation
- 2015
-
Ingår i: Community governance and citizen driven initiatives in climate change mitigation. - : Routledge. - 9781315700298 - 9781138901094 ; , s. 173-193
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This chapter gives a picture of the central challenges to climate mitigation in the US from a human ecological perspective and it also examines the idea of the dramatic consequences of a slightly raised global temperature. To climate activists, many challenges remain. Since the beginning of the twentieth century, cheap energy and cheap land have made car dependency and thus the oil dependency physically and economically viable in the US. The country's diverse political structure, with its traditionally strong focus on local self-control, is simultaneously an obstacle to and a possibility for climate mitigation. Society is comprised of all the structures organised by humans, it is where people interact and where natural resources are transformed and reproduced to be made available and useful to humans. Cooperation is needed to make physical planning efficient and daily transportation more environmentally friendly, not to mention the critical need for an enhanced public transportation system.
|
|
| 3. |
- Lisberg Jensen, Ebba, et al.
(författare)
-
Conspicuous conservation : The green clothing of Swedish environmentalists
- 2017
-
Ingår i: International Journal of Fashion Studies. - : Intellect Ltd.. - 2051-7106. ; 4:1, s. 7-34
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Focusing on the notion of 'green clothing', this article shows how a sartorial aesthetic informs group cohesion for environmentalist activists. Using qualitative data gathered through open-ended questions posted on the Field Biologists's Facebook group, which is no longer active, the article explores subjects' memories and opinions on clothing and style covering the period from the late 1960s to the present. The article mixes this method with historical textual analysis of the tradition of frugality and asceticism back to nineteenth-century forerunners. This mixed method approach provides rich material on counter-consumerist aesthetics in both cultural and - political contexts within a historical framework. Theoretically, the article revises the classic notion of clothes as a cultural membrane between body and society, showing how a third element - nature - works in certain ideological frames to dissolve that membrane between body and society. In this way, clothes are worn in order to demonstrate harmony between the wearer's body and the environment. This dissolution of culture into 'nature' serves the collective pursuit of political community espoused by the Field Biologists. Through tracing a number of 'vestemes' (units of sartorial semiotics), this article decodes an identity formed around nature as opposed to culture; the old as opposed to the new; second-as opposed to first-hand; as well as around a complex relationship with gender.
|
|
| 4. |
- Lisberg Jensen, Ebba
(författare)
-
Det värsta som kan hända? Dödens geografi
- 2016
-
Ingår i: Mooria. ; :oct 2016
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Är döden verkligen det värsta som kan hända? Denna krönika undersöker idén om döden som slutet på allt och som livet efter detta, ur ett teologiskt och geografiskt perspektiv.
|
|
| 5. |
- Lisberg Jensen, Ebba
(författare)
-
Ekologisk läskunnighet och naturrelationernas abstraktion i Antropocen
- 2016
-
Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift. - : Föreningen Kulturella Perspektiv. - 1102-7908. ; :1, s. 19-20
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Genom större delen av mänsklighetens historia, har kunskap om naturen varit sensuell, kroppslig och konkret. Språket har reflekterat en raffinerad och direkt relation med levande omgivningar. Men framväxten och urbaniseringen har en mer abstrakt och generell relation till naturen växt fram. När den allmänna folkskolan startade i Sverige på 1840-talet vann denna mer abstrakta relation utrymme och lärdes ut till benen. Också pedagogiken gick "inomhus", och fick fokus på att benämna arter på vetenskapliga grundvalar. Men även denna abstraktion gav barnen och eleverna någon form av språk för att tala om arter och skillnader i naturen. Med införandet av reformpedagogiken på 1970-talet och 80-talet, blev utantillkunskap omodern. Idag ser vi en ökande ekologisk analfabetism bland barn, och många är också oförmögna att röra sig obehindrat utomhus. Författaren frågar sig vilka konsekvenser detta får i det långa perspektivet. Är en total abstraktion från naturen, en fullständig urbanisering, konsekvensen av att leva i Antropocen. Och vad gör det med vår existens?
|
|
| 6. |
- Lisberg Jensen, Ebba
(författare)
-
How many thick television sets can there be in the world? Recycling workers and customers reflect on changing roles, recycling routines and resource flows
- 2015
-
Ingår i: Community Governance and Citizen-Driven Initiatives in Climate Change Mitigation. - : Routledge. - 9781315700298 - 9781138901094 ; , s. 194-214
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This chapter describes how waste handling is organised at recycling stations. Its main focus is to analyse the new professional role of recycling workers, a role that is not only technical, but highly social. It also provides a glimpse into how citizens perceive the act of visiting recycling stations. In industrial society, materials come into the system in large part as virgin raw materials. A recycling station is in all its aspects the opposite of a factory it is an anti-factory, a dis-assembly line. Once the waste is sorted, companies buy the recycled material and reuse, recycle or refine the products in a number of ways. The recycling workers produce value, but they also produce order. The order is of two kinds, the first being material order the clean bins. The second is the social order the citizen's responsibility and the level of education of the customers on the stations.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Lisberg Jensen, Ebba
(författare)
-
Varbölden som sprack : Uppropen och skammen
- 2017
-
Ingår i: Mooria. ; :171211
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- #Metoo-rörelsen startade i den amerikanska filmbranschen hösten 2017. Den spred sig till svenska yrkesgrupper, där kvinnor vittnade om trakasserier och övergrepp på sina arbetsplatser. I november 2017 startade en grupp som utgick från privatlivet, #allavi, där tusentals kvinnor vittnade om ofta mycket grova sexuella övergrepp, som våldtäkt mot barn, trakasserier och hot, gruppvåldtäkter, sexuell misshandel och våldtäkter i nära relationer. Denna artikel analyserar de religiösa och historiska anledningarna till att sexualiteten blivit så skamfylld och att skammen används som ett vapen mot de kvinnor som utsätts.
|
|
| 9. |
- Petersson, Charlotte, et al.
(författare)
-
Outdoor Office Work – hur funkar det?
- 2019
-
Ingår i: Outdoor Office Work – hur funkar det?. - Linköping. - 9789176850169 ; , s. 119-120
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- BakgrundArbetslivet flexibiliseras och blir allt mer gränslöst, en utveckling som innebär såväl möjligheter som utmaningar. Inte minst arbetets fysiska rum är satt i förändring då allt fler arbetsplatser organiseras utifrån aktivitetsbaserade kontorslösningar. Det blir även allt vanligare att kontorsanställda arbetar från alternativa platser, såsom i hemmet, på caféer, tåg och bussar. Ökad flexibilisering och gränslöshet till trots tycks dock tröskeln mellan inne och ute fortfarande vara hög när det kommer till kontorsarbete och -arbetsplatser. Dessutom lever allt fler i städer och tillbringar merparten av tiden inomhus, mer separerade från naturen än någonsin. Forskningen om naturens positiva effekter på människors hälsa och välbefinnande har exploderat de senaste åren. Denna forskning undersöker exempelvis effekter av utomhusvistelse på tillstånd som stress, kliniska depressioner och utbrändhet, men även återhämtning, koncentration, lärande och livskvalitet. Utifrån de utmaningar som finns i arbetslivet, inte minst den utbredda psykiska ohälsan, finns behov av att utveckla ett mer reflekterat förhållningssätt till hur vi ser på och organiserar arbete, där möjligheter till återhämtning tillgodoses, även under arbetsdagen. Då allt fler arbetar med vad som kan kallas kunskapsintensivt tjänstearbete står denna typ av arbete i fokus för vår studie. I detta projekt, det interaktiva forskningsprojektet ’StickUt Malmö’, utforskas möjliga former för att bedriva kontorsarbete utomhus.SyfteInom ramen för ’StickUt Malmö’ utforskas arbetets former och normer med fokus på den urbana utemiljöns potential att bidra till ett mer innovativt och hållbart arbetsliv. De övergripande forskningsfrågorna handlar om att identifiera vilka olika typiska arbetsaktiviteter som kan utföras utomhus, samt undersöka hur de upplevs, samt att förstå förutsättningarna – vad som hindrar, respektive möjliggör, att arbetet utförs utomhus.MetodUtforskandet bedrivs i form av en kollaborativ lärprocess baserad på kvalitativa metoder som par-intervjuer och gruppsamtal, samt inrapporteringen via en mobil-app. Cirka femtio tjänstemän från fem förvaltningar inom Malmö stad (Stadsbyggnadskontoret, Kulturförvaltningen, Miljöförvaltningen, Fastighets- och gatukontoret och HR-strategiska avdelningen) deltar aktivt i en process med att testa olika former för att arbeta utomhus under en femtonmånadersperiod. Deltagarnas upplevelser och reflektioner står i centrum för lärprocessen, vilken är uppbyggd kring sju lärmoduler (halvdagar med respektive deltagargrupp), varvid deltagarnas erfarenheter följs upp vid gruppsamtalen och par-intervjuerna, som dokumenteras och kodas i enlighet med kvalitativa metoder. Deltagarna är delaktiga under hela lärprocessen och bidrar till analysen och en djupare förståelse av de resultat som genereras undervägs. StickUt Malmö drivs av och utgör grunden för Peterssons pågående avhandlingsarbete och övriga medförfattare utgör projektets vetenskapliga råd. Lisberg Jensen och Toivanen är även handledare. I samband med att StickUt Malmö går mot sitt slut (31/8-2019) håller de initiala, empiriska, resultaten på att sammanställas.ResultatDet empiriska materialet visar att det är möjligt såväl som givande att utföra flera olika arbetsaktiviteter utomhus. Formerna för att arbeta utomhus rymmer såväl individuella- som gruppaktiviteter. Det som ligger närmast till hands för deltagarna är de mindre, informella mötena. Även större utemöten förekommer, men mer sällan då de kräver mer planering och förutsättningar i utemiljön. De individuella formerna rymmer allt från inspirations- och reflektionspromenader, till att sitta ute, ofta på arbetsplatsens innergård. Läsning lämpar sig utmärkt för att ta med ut, medan att jobba vid datorn upplevs välfungerande för somliga och av andra inte. Deltagarna upplever sig bli pigga, glada, produktiva och kreativa, och även lugna, avstressade och reflexiva. Några framträdande teman är en stark känsla av att kunna tänka respektive andas. En annan genomgående aspekt rör en positiv känsla av frihet; att få bestämma själv. Ytterligare en återkommande dimension rör relationer och samtal – att de upplevs bli annorlunda, mer öppna och jämlika, när de förs (i synnerhet gående) utomhus. Till utomhusarbetets utmaningar och förutsättningar hör en del praktiska saker som behöver finnas på plats, framförallt om det ska fungera väl att sitta och arbeta och i synnerhet om det är flera personer som ska mötas, som behov av vind- och solskydd, flera, samlade sittplatser och dylikt. När det gäller gående former av utearbete rör de främst tillgång till och kunskap om var gröna och tillräckligt lugna promenadstråk finns. De största hindren tycks dock vara av mindre praktisk karaktär, då deltagarnas främsta problem har varit att få utomhusarbetet att bli av, det vill säga att förändra sina vanor. Det spelade även en stor roll hur deltagarna uppfattade sina chefers, och i viss mån kollegors, inställning till att ’vara på plats’. Det största hindret för utomhusarbete tycks bo i rådande normer kring arbete, då det ofta upplevs som mindre legitimt att arbeta utomhus. Deltagarna gav uttryck för skuldkänslor, såsom att de kände sig busiga, skyldiga och som att de smet ifrån, och reflekterade över att detta gällde trots att de gjorde samma sak som de annars skulle ha gjort inomhus, nämligen arbetade. De preliminära resultaten visar alltså att det framstår som fullt möjligt att bedriva diverse arbetsaktiviteter utomhus och att deltagarna ger uttryck för flera positiva upplevelser, inte minst på välbefinnandet i stort och mer specifikt på förmågan att tänka och samtala. För att potentialen i utevistelsen ska tillvaratas och på sikt bidra till ett mer hållbart och innovativt arbetsliv behöver dock kunskapen om förutsättningarna fördjupas. Individuella behov och preferenser måste beaktas, inte minst vad gäller funktionsvariationer av olika slag, men även gränssättningsstrategier, organisatoriska och ledningsmässiga förhållanden. Även aspekter i den fysiska utemiljön måste tas i beaktande, inte minst möjligheterna att exponeras för naturelement såsom grönska, vatten, vind och fågelkvitter. Det flexibla arbetslivet innebär såväl utmaningar och problem som möjligheter. Efter att projektet går mot sitt slut i augusti 2019 behandlas det stora insamlade empiriska materialet vidare för vetenskaplig publicering.
|
|
| 10. |
- Wolf-Watz, Daniel, 1974-
(författare)
-
On Environmental Grounds : Outdoor Recreation, Place Relations and Environmental Sustainability
- 2015
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis examines the relationship between outdoor recreation and environmental concern as part of the wider issue of environmental sustainability in late-modern societies. It includes studies of environmentalists’ (that is environmentally committed individuals’) preferences and motivations with regard to outdoor recreation, and covers the inquiries of whether and how outdoor recreation can influence levels of environmental concern.The questions addressed are how environmentalists engage in outdoor recreation, with what motives, and whether participation in outdoor recreation can influence levels of environmental concern. Empirically, the thesis is based on a mixed methods approach, including analyses of data from a national survey on outdoor recreation and a qualitative case study of the organization Nature and Youth Sweden (Fältbiologerna). Theoretically, it is based on the concepts of place, habitus and field.Study results show that environmentally committed individuals favor participation in appreciative activities in areas perceived as pristine, preferably away from urban environments. Motivations refer to these preferences, but also to aspects of discursive context, social identity and social position. These aspects are also found to be crucial regarding the influence of outdoor recreation on environmental concern. Thus, study results also show a lack of support for environmental concern as an automatic outcome of outdoor recreation. It is rather a combination of interconnected conditions referred to as: favorable place relations, adequate outdoor experience and appropriate social context.The thesis contributes to new knowledge on the relationships and connections between outdoor recreation and environmental sustainability. While the results are of importance with regard to planning for outdoor recreation and development of nature-based tourism, they are of particular interest for environmental organizations, schools and other institutions working for a more sustainable society.
|
|
