| 1. |
- Bjerre Hansen, Jette, et al.
(författare)
-
Laktester för riskvärdering av förorenade områden : – Underlagsrapport 2a: Laktester för organiska ämnen
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Förord Ett av riksdagens miljömål är Giftfri miljö, och i detta mål ingår att efterbehandla och sanera förorenade områden. Brist på kunskap om risker med förorenade områden och hur de bör hanteras har identifierats som hinder för effektivt saneringsarbete. Naturvårdsverket har därför initierat kunskapsprogrammet Hållbar Sanering. Den här rapporten redovisar projektet ”Laktester för riskbedömning av förorenade områden” som har genomförts inom Hållbar Sanering. I projektet har man tagit fram ett förslag till metodik för val, utförande och tolkning av laktester som verktyg i miljö- och hälsoriskbedömningar för förorenade områden. Redovisningen är omfattande och presenteras i tre rapporter som innehåller: huvudrapport och underlagsrapport 1a (Laktester för oorganiska ämnen). ISBN: 91-620-5535-6. underlagsrapport 2a (Laktester för organiska ämnen) och 2b (Tester för bedömning av oral biotillgänglighet vid intag av jord). ISBN: 91-620-5557-7. underlagsrapportunderlagsrapport 3 (Sammanställning av underlagsdata och användning av modeller för tolkning av laktester). ISBN: 91-620-5558-5. Rapporterna har skrivits av Gabriella Fanger, Lars Olof Höglund, Mark Elert och Celia Jones på Kemakta Konsult AB, Pascal Suér och Ebba Wadstein på Statens Geotekniska Institut (SGI) samt Jette Bjerre-Hansen och Christian Groen på DHI Water and Environment. Kontaktperson för Hållbar Sanering har varit NiklasLöwegren på Banverket.Huvudfinansiär för detta projekt har varit Naturvårdsverket med delfinansiering från Kemakta Konsult AB, Statens Geotekniska Institut (SGI) och DHI Water and Environment. Naturvårdsverket har inte tagit ställning till innehållet i den här rapporten.Författarna svarar själva för innehåll, slutsatser och eventuella rekommendationer. Naturvårdsverket juni 2006
|
|
| 2. |
- Engelke, Fredric, et al.
(författare)
-
Inventering av provtagningsstrategier för jord, grundvatten och porgas
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom ramen för Naturvårdsverkets kunskapsprogram Hållbar Sanering har ett projekt om strategier för provtagning av förorenad jord, grundvatten och porgas genomförts. Syftet med projektet har varit att inventera vilka befintliga metoder och vägledningar som finns för att effektivisera provtagning av olika medier. Projektet redovisas i föreliggande syntesrapport samt i fem delrapporter. En delrapport finns för respektive jord, grundvatten och porgas. Dessa finns i sin helhet i kapitel 9, 10 och 11. Delrapporterna ger en överblick av vilka strategier som finns tillgängliga, men ingen av rapporterna har haft som målsättning att ta fram en vägledning för hur provtagning bör utföras. Övriga två delrapporter redovisar hur undersökningar har utförts i Sverige och Danmark. I delrapporten avseende provtagningsstrategier för jord redovisas en sammanfattning av flera olika provtagningsstrategier, inklusive deras för- och nackdelar samt under vilka förutsättningar olika strategier fungerar bäst. Två förhållandevis nya strategier presenteras: rankbaserad strategi och anpassad klusterprovtagning. Strategierna baseras främst på amerikanska vägledningar framtagna på uppdrag av US Environmental Protection Agency, USEPA. I delrapporten avseende provtagningsstrategier för grundvatten beskrivs olika strategier beroende på syftet med provtagningen. Några mjukvaruprogram för visualisering av undersökningsresultat i två och tre dimensioner har inventerats och beskrivs med för- och nackdelar. Delrapporten, som är skriven på danska, beskriver olika strategier principiellt och för detaljerade anvisningar och råd avseende t.ex. borrmetodik och provtagningsmetoder hänvisas till olika danska och svenska handböcker inom området. Provtagning av porgas är en modernare teknik än både jord- och grundvattenprovtagning. Inventeringen visar att det finns vägledningar kring hur och med vilka metoder porgasmätningar bör utföras, men att det saknas till stor del rekommendationer kring provtagningsstrategier som är inriktade mot mätning av porgas, eller så är vägledningarna generellt utformade. Övriga två delrapporter är en inventering av hur undersökningar har utförts inom ramen för olika undersökningsprojekt i Sverige och Danmark.
|
|
