| 1. |
-
Arbete med psalm : Text, musik, teologi
- 2020
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Psalmer är perenna skapelser. Alla psalmer som sjungs idag har en gång först skrivits och komponerats. Därefter har de hållits vid liv, redigerats, översatts, omarbetats, restaurerats, utvalts och återaktualiserats. Titeln på denna årsbok: ”Arbete med psalm” syftar främst på denna senare typ av trädgårdsmästarliknande arbete. Utan psalmboksredaktörer, översättare och bearbetare av psalmer hade vi stått utan de psalmer vi har idag. Vi hade utanför rent akademiska studier möjligen stått helt utan arvet av äldre psalmer. Sådant arbete har nämligen både syftat och lett till bredare relevans och aktualitet i tider av förändring.Årsbokens sju artiklar belyser på olika sätt hur arbete med psalm lett fram till vår nuvarande situation. Här finns också bidrag som kastar ljus över hur psalmerna kan förstås idag och hur deras morgondag kan komma att te sig. Kommer det att finnas en psalmbok även i framtiden? I speciellt fokus står för flera av texterna den i flera samfund formellt gällande och dagligen sjungna Den svenska psalmboken av 1986. Dess ekumeniskt tillkomna första del var och är gemensam för en rad svenska kyrkosamfund och har också på olika sätt blivit en sångbok även långt utanför de kyrkliga sfärerna. Sist i årsboken följer ett tjugotal recensioner av nyutkommen litteratur inom liturgik, kyrkokonst, kyrkomusik och homiletik.
|
|
| 2. |
- Bolinder, Martin, et al.
(författare)
-
Evaluate carbon stock changes based on the Swedish soil-monitoring program
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In the national greenhouse gas inventory, SLU is applying a Tier III method using the Introductory Carbon Balance Model (ICBM) in a holistic framework for calculating changes in soil organic carbon (SOC) stocks in arable land for mineral soils, which Sweden is reporting under the Land Use, Land Use Change and Forestry (LULUCF) sector. This method is delivering SOC stock change rates for eight Swedish agricultural production regions (PO8s), which are aggregated to the national level. The effect of the climate on SOC decomposition in ICBM is accounted for using gridded daily weather records from the Swedish Meteorological Institute (SMHI). The model framework is taking agricultural activity data from yearly census records regarding the use of arable land (area and yield of different crops including fallow) and management systems (straw removal and manure applications). In addition, it applies different empirical functions for estimating annual carbon inputs from roots and for estimating dry soil bulk density for expressing carbon concentrations on a mass basis, based on literature reviews and analyses of large Swedish soil databases. For the ICBM model simulations, initial stocks of SOC are derived from data on soil texture and SOC concentrations from the Swedish Environmental Protection Agency (SEPA) national soil-monitoring program (SMP). The national SMP consists of three soil inventories that periodically characterizes the topsoil properties in 10-year cycles across Sweden. The first inventory, conducted between 1988 and 1995 is providing data for the 1990 baseline, while the latest complete inventory ended 2017. The sampling points in the inventories have coordinates, and data can be associated with each of the Swedish PO8s. We have now been calibrating a new version of the ICBM model by integrating the most recent knowledge gained from long-term field experiments. The objectives of this development project were to evaluate SOC changes from the national SMP by using exact coordinates and new statistical tests and compare these changes to predictions with the new version of ICBM. The general trends in SOC changes calculated from the national SMP remain similar to previous analyses, showing consistent SOC increments over time. The absolute increments at the national level are relatively small, SOC concentrations increased by 0.11, 0.07 and 0.21 percentage units from inventory I to inventory II, from inventory II to inventory III, and from inventory I to inventory III, respectively. This is representing a relative increase of 9.3% between inventory III and I. Applying exact coordinates were allowing us to add a few points in each PO8s that were not present in our previous analysis of the three soil inventories. Using other statistical tests improved the inference between inventories at the PO8 level, where the Wilcoxon signed rank test (a non-parametric method) applied to the matched points when comparing inventory III against II now showed significant differences. The predictions with ICBM are mimicking the relative increase in SOC at the national level but the relative increase is much less pronounced (i.e. 1.5%). Compared to results obtained with the national SMP, ICBM predictions are not always matching the same trends in SOC changes for all of the PO8s. There remain several uncertainties relating to both methods that needs further considerations. For example, data from the Swedish SMP may be associated with inconsistences relating to the use of different analytical methods for measuring SOC concentrations, or to possible under-estimations of SOC concentrations in inventory I due to differences in sampling strategies. While uncertainties relating to ICBM predictions are including e.g. estimation of the amount of annual carbon inputs from roots and manures. A fourth inventory has been initiated and will provide precious information about trends in SOC changes at the national scale, which will be useful for developing both methods.
|
|
| 3. |
- Fransson, Nathalie, et al.
(författare)
-
Emissionsfaktorer för bränslen till el- och värmeproduktion
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet har tagit fram uppdaterade och aktuella emissionsfaktorer (växthusgasutsläpp) och primärenergifaktorer för biogas, HVO, RME och energitorv som används till el- och värmeproduktion för svenska förhållanden. Emissionsfaktorerna redovisas i g koldioxid-ekvivalenter per MJ bränsle och primärenergi som MJ per MJ bränsle. Resultaten baseras på publicerade data och har valts ut med hjälp av uppsatta kriterier i Miljöfaktaboken 2011. För HVO, RME och biogas redovisas emissionsfaktorer uppdelade på utsläpp från energiomvandling respektive utsläpp från produktion och distribution. För torv tillämpas en metod där torvens nettoutsläpp från hela livscykeln beräknas och visar på ett spann baserat på vilken typ av mark som tas i bruk, efterbehandling av marken samt val av tidsperspektiv. Rapporten visar att den åtgärdsareal som behövs för att kompensera årliga utsläpp av energitorv skördad på en hektar varierar stort. Den minsta arealen som krävs är 1,2–1,4 ha om åtgärden är att återväta tidigare jordbruksmark till sjöliknande förhållanden för att kompensera för utsläpp som uppstått då torv skördats från näringsrik torvmark utan skog. För andra markexempel och åtgärder kan arealen som behövs för att kompensera utsläppen uppgå till 200 ha. Två olika synsätt för miljövärdering av rökgaskondensering lyfts fram i rapporten, ett bokföringsperspektiv och ett konsekvensperspektiv.
|
|
| 4. |
- Grundberg, Karl-Erik, et al.
(författare)
-
Fördelning av kolpoolsförändringar på olika skogstyper
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att kunna redovisa kolpoolsförändringar i levande biomassa uppdelat på olika skogstyper kopplades databaserna GreenbaseWeb, som används för Sveriges klimatrapportering, ihop med RT-bas, som utgör Riksskogstaxeringens (RT) viktigaste databas. Den totala skogsmarksarealen summerad per skogstyp i RT-bas överensstämde med total rapporterad skogsmarksareal under Sveriges klimatrapportering baserat på GreenbaseWeb. Detta gällde även förändring av levade trädbiomassa som utgör den viktigaste kolpoolen i Sveriges klimatrapportering för Skog- och marksektorn (LULUCF). I förlängningen möjliggör kopplingen mellan dessa databaser många möjligheter till alternativa skärningar av resultatredovisningen för LULUCF.Resultaten visar att 26 % eller 7,3 Mha av totalt 28,1 Mha skogsmark 2016 var undantagen från skogsbruk för virkesproduktion baserat på Riksskogstaxeringen (formellt skydd, frivilliga avsättningar och improduktiv skogsmark). Så kallade hänsynsytor räknas inte till undantagen areal i denna studie och redovisas under skogsmark för virkesproduktion. Nettoupptaget 2016 i levande biomassa var störst i skogar för virkesproduktion: -24 Mton CO2/år eller 77 % av det totala nettoupptaget om -31 Mton CO2/år. Eftersom Riksskogstaxeringen baseras på fem omdrev med vardera en femårig inventeringscykel så kan redovisningen klassificeras som ett medeltal och därför kan faktiska årliga variationer vara relativt stora beroende på avverkningsnivå och variationer i tillväxt enskilda år.De största nettoupptagen per areal återfanns på produktiv skogsmark för virkesproduktion och frivilliga avsättningar. Det förra beror på att den totala tillväxten är stor i dessa brukade skogar och dessutom större än avverkningen, och det senare på att de frivilliga avsättningarna är biologiskt unga och därmed har en relativt hög tillväxt. Med tiden förväntas nettoupptaget för frivilliga avsättningar att gå mot noll.Levande biomassa har nästan alla år från 1990-2016 utgjort ett nettoupptag för Götaland, Svealand, Södra Norrland och Norra Norrland med två undantag. I samband med stormarna 2005 och 2007 bidrog Götaland med ett nettoutsläpp som delvis tycks ha kompenserats av större nettoupptag i andra regioner.
|
|
| 5. |
- Hounkpatin, Ozias, et al.
(författare)
-
Predicting the spatial distribution of soil organic carbon stock in Swedish forests using a group of covariates and site-specific data
- 2021
-
Ingår i: Soil. - : Copernicus GmbH. - 2199-3971 .- 2199-398X. ; 7, s. 377-398
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The status of the soil organic carbon (SOC) stock at any position in the landscape is subject to a complex interplay of soil state factors operating at different scales and regulating multiple processes resulting either in soils acting as a net sink or net source of carbon. Forest landscapes are characterized by high spatial variability, and key drivers of SOC stock might be specific for sub-areas compared to those influencing the whole landscape. Consequently, separately calibrating models for sub-areas (local models) that collectively cover a target area can result in different prediction accuracy and SOC stock drivers compared to a single model (global model) that covers the whole area. The goal of this study was therefore to (1) assess how global and local models differ in predicting the humus layer, mineral soil, and total SOC stock in Swedish forests and (2) identify the key factors for SOC stock prediction and their scale of influence.We used the Swedish National Forest Soil Inventory (NFSI) database and a digital soil mapping approach to evaluate the prediction performance using random forest models calibrated locally for the northern, central, and southern Sweden (local models) and for the whole of Sweden (global model). Models were built by considering (1) only site characteristics which are recorded on the plot during the NFSI, (2) the group of covariates (remote sensing, historical land use data, etc.) and (3) both site characteristics and group of covariates consisting mostly of remote sensing data.Local models were generally more effective for predicting SOC stock after testing on independent validation data. Using the group of covariates together with NFSI data indicated that such covariates have limited predictive strength but that site-specific covariates from the NFSI showed better explanatory strength for SOC stocks. The most important covariates that influence the humus layer, mineral soil (0-50 cm), and total SOC stock were related to the site-characteristic covariates and include the soil moisture class, vegetation type, soil type, and soil texture. This study showed that local calibration has the potential to improve prediction accuracy, which will vary depending on the type of available covariates.
|
|
| 6. |
- Josefsson Ortiz, Carina, et al.
(författare)
-
Harmonisering av rapporteringen av brukad skogsmark och FRL
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under perioden 2021-2025 bokförs medlemsstaternas åtagande inom LULUCF-sektorn enligt LULUCF-förordningen (EU) 2018/841. Åtagandet innebär att LULUCF-sektorn inte ska generera några bokförda nettoutsläpp för perioden 2021-2025. Kategorierna i LULUCF-sektorn har olika bokföringsregler. För brukad skogsmark bokförs utsläpp eller upptag relativt en särskilt fastställd referensnivå (FRL, Forest Reference Level).I detta projekt föreslås en metod för omallokering av kolförrådsförändringar i de kolpooler som idag inte är direkt jämförbara mellan rapporterade data inom växthusgasrapporteringen och bokföringsreferensen för brukad skogsmark (FRL). Vidare har teknisk korrigering av FRL undersökts och en process för vidare arbete med teknisk korrigering av FRL föreslås. Syftet med teknisk korrigering av FRL är att FRL ska vara konsistent med den årliga växthusgasrapporteringen och kan t.ex. medges om underlagsdata eller modeller som användes i FRL ändras.Metoden för omallokeringen utgår från att separera stubbar från markkol och förna som simulerats för FRL i Q-modellen. Nedbrytning av markkol, stubbar och grövre rötter har därför delats upp i de två poolerna markkol och stubbar, med hjälp av nedbrytningsklasser som baserats på Riksskogstaxeringens permanenta ytor. Övergången till markkol sker när en stubbe övergår till att inte längre vara en stubbe (nedbrytningen har nått ett visst stadium) och skattades till 21 år för gran, 23 år för tall och 10 år för löv.Vägledningen kring teknisk korrigering av FRL är inte tydlig och därför föreslås en process med avsikt att förtydliga om och hur en teknisk korrigering bör ske. Fram till dess föreslås en nivåjustering av den framtagna FRL i enlighet med IPCC riktlinjer (baserat på den redan framtagna FRL). Vidare behövs en fortsatt dialog med/mellan Naturvårdsverket, EU-kommissionen och Joint Research Center (JRC) för klargöranden kring processen. Om en teknisk korrigering av FRL fastslås bör en insats göras inför submission 2027 i form av utveckling av indata och kalibrering av Q-modellen.
|
|
| 7. |
- Karlsson, Per Erik, et al.
(författare)
-
Kartläggning av inhemska biogena koldioxidutsläpp i Sverige
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna studie har kartlagts hur mycket av de biogena utsläppen i Sveriges inventering av växthusgasutsläpp, som rapporteras till EU och UNFCCC, som härrör från inhemsk produktion av biomassa och hur mycket som är importerad råvara. Ett viktigt syfte har varit att belysa i vad mån storleken på de biogena utsläppen från förbränning av biomassa inom energisektorn som redovisas under ’memo items’ CO2 emissions from biomass överensstämmer med storleken på den del av de rapporterade balanserna för förändringar i kolförråden levande och död biomassa som redovisas i sektorn markanvändning och skogsbruk, LULUCF, som kan förknippas med de biogena utsläppen.Rapporten innehåller en djupgående beskrivning av de metoder som idagsläget används för beräkningar av CO2 emissions from biomass, redovisade under ’memo items’ och de metoder som används i beräkningarna av nettoupptag i LULUCF-sektorn där de biogena utsläppen ingår.Den officiella redovisningen av LULUCF-sektorn är en nettoberäkning av kolförrådsförändringar inom Sverige som inkluderar (men inte särredovisar) upptag och avgång av koldioxid. Därför har en kartläggning gjorts av biomassaflöden i Sverige, inklusive export och import, för att möjliggöra en skattning av utsläppen av biogen koldioxid i LULUCF-sektorn och i vilken utsträckning dessa kan förknippas med utsläpp från energiproduktion från biogent bränsle i Sverige.Tillförseln av skogsråvaror från import och från inhemskt skogsbruk till industrin, inklusive rundved, avverkningsrester samt brännved och annat som används direkt av hushållen, motsvarade nästan 70 miljoner ton koldioxid varav ca 6 miljoner ton härrör från import. Ungefär hälften av rundvirket som tas ut från skogen blir pappersmassa och träprodukter. Resten (brännved, flis, spån, bark, svartlut) används främst till energiframställning och motsvarar ca 32 miljoner ton koldioxid. Utöver rundvirket tas avverkningsrester (grenar och toppar från skogsbruket) tillvara för energiproduktion motsvarande ca 3,5 miljoner ton koldioxid. Tillsammans med den avgång som sker från slutanvända trä- och pappersprodukter skattas den årliga avgången för år 2019 av koldioxid från svensk skogsråvara i LULUCF-sektorn till ca 39 miljoner ton.En genomgång och kvantifiering av flöden och ursprung (inhemsk produktion och import) av den biomassa som utgör biobränsle i Sverige och som ingår i emissionsberäkningarna för CO2 emissions from biomass i energisektorn visade att bränslet kan fördelas mellan 12 olika kategorier. Den största posten av biogena utsläpp med ursprung i svensk skog kommer från förbränning av svartlut och träbränslen. Tillsammans utgör svartlut och träbränslen 74 % av alla biogena utsläpp. Av de totala biogena utsläppen (53 miljoner ton koldioxid) har utsläpp från importerat biobränsle (framförallt FAME, avfall och svartlut) skattats till totalt 20 % för 2021. Det innebär att ca 80 % (41 miljoner ton koldioxid) av utsläppen som redovisas under CO2 emissions from biomass har sitt ursprung i inhemsk produktion av skogsråvara och därmed borde motsvara en betydande del av avgången av koldioxid i nettoberäkningen av kolförrådsförändringarna i levande och död biomassa som beräknas inom LULUCF-sektorn och som kan förknippas med de biogena utsläppen.Den övergripande kartläggningen av flöden av inhemskt biogent producerad råvara och produkter från denna råvara i jämförelse med biobränsleanvändning i Sverige visar att skattningarna av utsläpp är storleksmässig jämförbara (39 respektive 41 miljoner ton koldioxid). Detta trots att det finns kända skillnader i de statistiska underlagen och den tidsmässiga representativiteten.Resultaten visar också hur stor del av en avverkning som blir till långlivade träprodukter och hur mycket som relativt snabbt avgår till atmosfären genom förbränning där energi tas till vara.Slutligen ges i denna rapport en översiktlig schematisk beskrivning av antropogena årliga strömmar, förbränning samt övrig nedbrytning av biogent producerad råvara, samt dess produkter inom Sveriges gränser, inklusive import och export.
|
|
| 8. |
- Kyllmar, Katarina, et al.
(författare)
-
Kol i åkermark : förstudie för klimatverktyget Agrosfär
- 2024
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Inlagring av kol i åkermark bidrar till minskad växthusgaseffekt och klimatpåverkan men möjligheterna att öka kolmängden beror av platsens egenskaper och odlingshistorik. För att kunna följa upp om åtgärder har bidragit till kolinlagring behövs data om odlingssystem, jordar och klimat. Den nationella dataplattformen Agronod som ägs av organisationer och företag i lantbrukssektorn och har stöd från EU genom Jordbruksverket har bildats för att lantbruksdata ska kunna delas och ge mervärde för lantbruksnäringen. I denna rapport har vi undersökt möjligheterna att inkludera beräkning av kolinlagring i Agronods klimatverktyg Agrosfär, och om det går att följa en internationell standard för klimatrapportering i värdekedjan från gård till konsument.Svensk åkermark innehåller en stor mängd organiskt kol och det finns en förväntan i samhället att öka kolförrådet men möjligheterna varierar stort mellan gårdar och fält. En gård med vallbaserad mjölkproduktion på sandjord kan ha nått sin potential och där mer organiskt material kan ge negativa bieffekter som ökat utsläpp av lustgas och högre kväveläckage. En växtodlingsgård på lerjord kan däremot ha större möjligheter att öka markens kolförråd.Mätning av förändring av markens kolförråd på ett enskilt fält förutsätter ofta tio år eller mer för att ge säkra resultat. En osäkerhet är jordprovtagning som ofta sker till ett standardiserat djup. Om kolmängden har ökat mellan två provtagningar blir jorden också mer lucker men kolhalten ökar inte i samma omfattning eftersom jorden blir lättare. Mätning av volymvikt kompenserar för att även markstrukturen har förändrats men ingår inte i normal markkartering. Metoden för bestämning av markens kolhalt har också osäkerheter. Kolhalten bestäms oftast med en indirekt metod baserad på glödförlust och skattning av lerhalt. Metoden ger en god uppfattning om fältets mullhalt men räcker sällan som underlag för att bestämma årlig förändring av markens kolmängd. Mätdata från många gårdar tillsammans utgör däremot ett värdefullt underlag för att beskriva variationer inom landet och förändringar. Mätdata är också nödvändiga för att förbättra precisionen i modellberäkningar oavsett om modellerna är baserade på kända samband om omsättning av organiskt material eller fjärranalys.Greenhouse Gas Protocol är en internationell standard för företags klimatrapportering. Standarden har kompletterats med ett förslag för beräkning av kolinlagring i mark, Land Sector and Removals Guidance. I förslaget ska en kolinlagring kunna spåras ner till gårdsnivå och det ska kunna säkerställas att kolmängden har ökat och att kolet blir kvar i marken över tid. För Sverige innebär förslaget att förändringar i kolmängd på gårdsnivå kan bli svåra att säkerställa även om ett omfattande provtagningsprogram skulle etableras, främst för att förändringar i kolförrådet tar tid och att dagens mätmetoder inte har tillräcklig noggrannhet vid uppföljning med så korta tidsintervall som några år.Även om nuvarande internationell företagsstandard inte passar för klimatrapportering av organiskt kol i åkermark under svenska förhållanden är det ändå viktigt att kunna värdera och premiera åtgärder på gården som ger klimatnytta. Förutom åtgärder som ökar kolmängden är också åtgärder som minskar nettoförlusten av kol eller bibehåller en redan hög kolmängd värdefulla. Som utgångspunkt för ett värderingssystem av åtgärders klimatnytta på fältnivå föreslår vi att den svenska modellen för beräkning av kolbalans i åkermark, ICBM, integreras i Agrosfär. ICBM är utvecklad för svenska odlingsförhållanden och används i Sveriges klimatrapportering till EU och FN. Modellen är också inkluderad i Greppa Näringens rådgivningsverktyg Odlingsperspektiv. Med ICBM som grund kan markens aktuella kolbalans och effekten av alternativa odlingsstrategier bedömas. Det innebär att åtgärder kan lokaliseras dit de ger störst klimatnytta, både inom gården och för lantbruket som helhet.
|
|
| 9. |
- Lind, Torgny, et al.
(författare)
-
Förslag på metod för förbättrad skattning av avskogning
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Både KP och EU:s nya förordning (EU/2018/841) särredovisar och bokför avskogning som en egen aktivitet. Sveriges klimatrapportering under Klimatkonventionen, KP och EU använder data om arealer för ägoslag och ägoslagsförändringar från Riksskogstaxeringens permanenta provytor för redovisning inom markanvändningssektorn (LULUCF). Avskogning är relativt ovanlig i Sverige (ca 11 000 ha per år i förhållande till totalt ca 28 000 000 ha skogsmark), vilket betyder att permanent avskogning bara representeras av ett fåtal provytor årligen. Därmed blir variationen i skattning av årlig avskogning relativt stor. Skattning av areal avskogning i Norge och Finland görs i huvudsak på samma sätt som i Sverige. I Finland med visst stöd av fjärranalysinformation kring provytorna.Under senare år har heltäckande skattningarna för skogstillstånd och ägoslag tagits fram för hela Sverige baserat på en kombination av fjärranalys- och provytedata. Exempel på heltäckande data är Nationellt Markdatatäcke (NMD), SLU Skogskarta och Skogliga grunddata. Denna utveckling öppnar upp möjligheten för att med en metod baserat på heltäckande information kunna förbättra rapporteringen av avskogning. För att en sådan metod ska fungera krävs det en god klassificering av vad som är skog och att data om skogstillståndet finns tillgänglig, att permanent avskogning kan särskiljas från rotationsskogsbruket, att objekt som innebär permanent avskogning som nytillkomna vägar, byggnader, åkermark, etc. kan fås från årligen uppdaterade kartdata.I denna rapport föreslås en tänkbar metod där information stegvis samlas in och bearbetas. Metoden utgår från att ett kartskikt som representerar permanent avskogning skapas genom att slå samman objekt (ex. väg, bebyggelse och vindkraftverk) med utförda slutavverkningar där det angivits att området inte är rotationsskogsbruk. Detta skikt läggs ovanpå NMD:s klassifikation av ägoslag för att få den areal skogsmark som avskogats. Slutligen beräknas ingående kolmängd på avskogad mark baserat på biomassainnehållet för den avskogade marken från Skogliga grunddata framskrivet till tidpunkten för permanent avskogning.För att utvärdera tillförlitligheten i denna föreslagna metod krävs att metoden testas med verkliga data för hela eller delar av Sverige. Att genomföra detta ryms inte inom ramen för detta uppdrag.
|
|
| 10. |
- Lindahl, Anna, et al.
(författare)
-
Genomgång av hantering av organogena marker inom klimatrapporteringen
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Utsläppen av växthusgaser från dränerad organogen mark står idag (år 2020) för utsläpp motsvarande 10,8 Mt CO2 ekvivalenter, vilket motsvarar närmare 30 % av det totala nettoupptaget i LULUCF-sektorn och 20 % av Sveriges fossila utsläpp. Genom att uppdatera beräkningsmetoderna för dessa typer av marker, allteftersom ny kunskap tillkommer, förbättras noggrannheten för de totala växthusgasemissionerna i stort. Denna rapport går igenom hanteringen av organogena jordar inom Sveriges klimatrapportering och presenterar förslag på nya beräkningsmetoder baserade på uppdaterade databaser, nya datamaterial och expertbedömningar. Bland annat beskrivs lämpligheten i att använda någon av två nyutvecklade dikeskarteringar som beräkningsunderlag, om det är rimligt att som nu använda Jordbruksverkets blockdatabas för att beräkna årlig andel organogen åkermark och om motsvarande metod även kan vara lämplig för betesmark. Vidare presenteras en ny metod för emissionsberäkning för marker som exploateras, d.v.s. marker vars ägoslag övergår till Bebyggd mark.Syftet med detta projekt var att föreslå hur de nya skattningarna av areal organogen åkermark som togs fram under 2021 bör implementeras och se över hur dränerad organogen mark hanteras för olika ägoslag och mark under markanvändningsförändring, dels för att öka konsistensen inom klimatrapporteringen, dels för att undvika överlapp ägoslagen emellan. Vidare undersöks möjligheter till förbättrade arealberäkningsmetoder baserade på alternativa datamaterial.Förutom ett förslag om att implementera nya beräkningar av arealen organogen åkermark så utmynnar rapporten i ytterligare tio förslag till förändringar av Sveriges klimatrapportering för organogen mark. Ett förslag innebär en stratifiering av emissionsberäkningarna för bebyggd mark på så sätt att beräkningen för den delareal som är organogen mark under kraftledning på produktiv skogsmark beräknas med samma emissionsfaktor som för skogsmark. Ett annat förslag förfinar beräkning av arealen dränerad organogen mark för marker under konvertering som tidigare varit Åkermark, då man för detta ägoslag kan utgå från att all mark är dränerad. Ett tredje förslag innebär att en inkonsekvent rapportering gällande arealen torvproduktion korrigeras genom att rapportera denna som en del av Våtmark istället för Bebyggd mark. Tre förslag gäller emissionsberäkningar vid ägoslagsförändring till Bebyggd mark. Dessa innefattar en uppdatering av de ursprungliga ägoslagens initiala kolförråd till 1000 ton C ha-1 samt ett antagande om konverteringspåverkad areal då ursprungligt ägoslag är Våtmark, men också en större metodförändring för beräkning av emissioner från de bortschaktade jordmassorna. Denna metod innefattar en genomsnittlig årlig kolförlust baserad på en årlig avgång av 3 % av kolförrådet inom konverteringsperioden (d.v.s. under 20 år) varefter fortsatt emission, beräknad som den genomsnittliga avgången för kommande 40 år, rapporteras i en underkategori till ägoslagskategorin Bebyggd mark som förblir bebyggd mark. Vidare föreslås även att emissioner från mark som övergår till Övrig mark från Skogsmark, Åkermark och Gräsmark inkluderas i rapporteringen. De resterande tre förslagen gäller val av emissionsfaktor (det ursprungliga eller det nya ägoslagets emissionsfaktor) vid ägoslagsförändringar.En implementering av samtliga av rapportens förslag på klimatrapporteringen för år 2020 innebär en ökning av beräknade växthusgasemissioner från organogen mark i LULUCF-sektorn från 10 781 kt CO2-ekvivalenter per år till 11 216 kt CO2-ekvivalenter, motsvarande en ökning med 4 %. Mest genomslag, förutom effekten av den uppdaterade arealen organogen åkermark, gav förändringsförslagen gällande organogen skogsmark som konverteras till bebyggd mark. Omräkningen av arealen organogen åkermark leder också till en minskning av utsläppen av lustgas från odlad organogen mark som redovisas i jordbrukssektorn från 822 till 694 kt CO2 ekvivalenter för år 2020.
|
|
