| 1. |
- Ericsson, Elisabeth, 1959-, et al.
(författare)
-
Child behavior and quality of life before and after tonsillotomy versus tonsillectomy
- 2008
-
Ingår i: International conference in pediatric otorhinolaryngology, 2008. ; , s. 40-40
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Introduction: The objective of the present investigation was to compare two techniques for pediatric tonsil surgery with respect to postoperative pain and morbidity and changes in sleep behavior, health related quality of life (HRQL) and benefit due to surgery. Methods: 67 children (4,5-5,5 years) with tonsillar hypertrophy and obstructive sleep related distress with or without recurrent tonsillitis were randomized to either regular tonsillectomy (TE)(n=32) or intracapsular tonsillectomy/tonsillotomy (TT) (n=35) with Radiofrequency surgical technique (Ellman Int) Before TT/TE, the parents completed a validated Quality of Life survey of pediatric obstructive sleep apnea, the OSA18 (Obstructive Sleep Apnea-18) and a standardized assessment of their children-s behavior with the Child Behavior Checklist (CBCL). Six months after surgery, the parents repeated these measurements, and assessed the health related benefits of the surgery using the Glasgow Children´s Benefit Inventory (GCBI). Results: In the TT group, the children recorded less pain from the first day after surgery onwards, used fewer doses of painkillers and were pain-free 3 days earlier than the children in the TE group. Six months after surgery, there was no significant difference between TT and TE with regard to snoring and ENT-infections. The differences were all significant in the total scores and in all the individual domains between the initial OSA-18 and post-surgery scores (p<0.0001). The improvement in the total problem score measured with CBCL was also significant (p<0.01) and there were no differences between the TT and TE children. The improvements in all sub scores of the GCBI indicated a significant health benefit of both TT and TE. Conclusions: TT with RF-surgery is a safe method, which causes less pain and postoperative morbidity than regular TE and has a similar effect on snoring and recurrent infections. Young children with tonsillar hypertrophy and different degrees of obstructive sleep related distress all show an impact on HRQL and behavior. All improve dramatically after a tonsillar operation-improving just as much after TT as after TE. Based on these results, TT should be the first choice for treatment of these small children. Support: Financial support from the Research Council of South East Sweden (FORSS).
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Ericsson, Elisabeth, 1959-, et al.
(författare)
-
Child Behavior and Quality of Life Before and After Tonsillotomy versus Tonsillectomy
- 2008
-
Ingår i: Swedish Sleep Medicine Congress.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Objective: to compare two techniques for tonsil surgery with respect to postoperative pain and morbidity and changes in sleep, behavior, health related quality of life (HRQL) and benefit due to surgery. Methods: 67 pre-school children with tonsillar hypertrophy were randomized to regular tonsillectomy (TE) or tonsillotomy (TT) with Radiofrequency surgical technique. The parents completed a validated quality of life survey, Obstructive Sleep Apnea-18 (OSA18) , assessed the children’s behavior with the Child Behavior Checklist (CBCL) before and six month after surgery and evaluated the post-operative health related benefits using the Glasgow Children’s Benefit Inventory (GCBI). Results: TT-children recorded less pain from the first day, and were pain-free 3 days earlier than TE-children. Six months post-surgery, there was no difference between TT and TE with regard to snoring and ENT-infections. The total scores in all the individual domains between the initial OSA-18 and post-surgery scores differed (p<0.0001). Improvement in CBCL score was also significant (p<0.01) . There were no differences between TT- and TE-children. GCBI indicated a significant health benefit of both methods. Conclusions: Tonsillar hypertrophy shows impact on HRQL and behavior. After tonsillar operation, improvements occur as much after TT as after TE. TT should be first choice for treatment.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Ericsson, Elisabeth, 1959-, et al.
(författare)
-
Child Behavior and quality of life before and after tonsillotomy versus tonsillectomy
- 2009
-
Ingår i: International Journal of Pediatric Otorhinolaryngology. - Clare, Ireland : Elsevier. - 0165-5876 .- 1872-8464. ; 73:9, s. 1254-1262
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objectives: Compare two techniques for pediatric tonsil surgery with respect to postoperative pain and morbidity and changes in sleep behavior, health related quality of life (HRQL) and benefits due to surgery.Methods: 67 children (4.5–5.5 years) with tonsillar hypertrophy and obstructive sleep-disordered breathing with or without recurrent tonsillitis were randomized to either regular tonsillectomy (TE) (n = 32) or intracapsular tonsillectomy/tonsillotomy (TT) (n = 35) with Radiofrequency surgical technique (ellman Int.). Before TT/TE, the parents completed a validated Quality of Life survey of pediatric obstructive sleep apnea, the OSA-18 (Obstructive Sleep Apnea-18) and a standardized assessment of their children’s behavior with the Child Behavior Checklist (CBCL). Six months after surgery, the parents repeated these measurements, and assessed the health related benefits of the surgery using the Glasgow Children’s Benefit Inventory (GCBI).Results: In the TT group, the children recorded less pain from the first day after surgery on wards, used fewer doses of painkillers and were pain-free 3 days earlier than the children in the TE group. Six months after surgery, there were no significant difference between TT and TE with regard to snoring and ENT-infections. The differences in the total scores and in all the individual domains between the initialOSA-18 and postsurgery scores were all significant (P < 0.0001). The improvement in the total problem score measured with CBCL was also significant (P < 0.01) and there was no difference between the TT and TE children. The improvements in all subscores of the GCBI indicated a significant health benefit of both TT and TE.Conclusions: TT with RF-surgery causes less pain and postoperative morbidity than regular TE and has an equal effect on snoring and recurrent infections. Pre-school children with tonsillar hypertrophy and obstructive sleep-disordered breathing all show an impact on HRQL and behavior before surgery and improve dramatically just as much after TT as after TE. Therefore TT would be considered for treatment of small children
|
|
| 6. |
- Ericsson, Elisabeth, et al.
(författare)
-
Oralmotorik, artikulation och livskvalitet : Sexmånadersuppföljning efter tonsillotomi respektive tonsillektomi
- 2007
-
Ingår i: Medicinska Riksstämman, Stockholm 28-30 nov 2007.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Bakgrund: Barn med stora halsmandlar har oftare problem med näsandning, dregling, tal, röst och bettfysiologi. Kliniska rapporter har visat positiva resultat när det gäller dessa svårigheter efter tonsillektomi (TE). Barn med obstruktionsbesvär har mer beteende- och emotionella problem, studier har visat att barnets grundbeteende förbättras efter TE. Frågan är om partiellt borttagande, tonsillotomi (TT), av de förstorade delarna av halsmandlarna ger samma positiva långsiktiga resultat. Ingreppet ”tonsillotomi”( TT) påverkar barnet mycket mindre när det gäller smärta och blödningsrisk, och har ett snabbare läkningsförlopp än när hela tonsillen tas bort (TE). Syfte med studien att utröna om tonsillotomi förbättrar förutsättningarna för normal utveckling beträffande oralmotorik, tal och bett (artikulatorisk-, oralmotorisk- och bettutveckling) och därmed ger opererade barn en bättre livskvalitet. Metod: Prospektiv studie med 67 barn 4,5-5,5 år med tonsillhypertrofi samt med eller utan återkommande halsinfektioner har randomiserats till TT (n=35) med RF-teknik (Ellman international) och sedvanlig TE (n=32). Före ingreppet bedömdes barnens oralmotorik och tal av logoped med Nordic Orofacial Test (NOT-S) och fonologisk test. Föräldrarna besvarade frågor om oralmotorik i allmänhet och tugg- och sväljfunktion i synnerhet. Tandläkare bedömer bett och gjorde cefalometri (rtg). Livskvalitetinstrument med OSA18 samt beteendeinstrument Child Behavior Checklist (CBCL) ifylldes av föräldrarna. Sex månader efter ingreppet upprepas samtliga bedömningar utom bettanalysen vilket görs först två år efter ingreppet. Resultat: Samtliga 66 barn har genomfört sexmånadersuppföljning av oralmotorik, tal och livskvalitet. Båda grupperna var signifikant förbättrade vad gäller obstruktionsbesvär, infektioner, aptit och ork/energi. Livskvaliteten skattades signifikant bättre beträffande sömnstörning, dagtidsfunktion, hälsa, fysiska och emotionella symtom. Logopedbedömningarna visar tydlig förbättring beträffande tugg - svälj- och andningsfunktion. Rapporterad dreglingsproblematik har helt försvunnit. Perceptuell analys av barnens röst och tal visar på att flera av barnen hade en tydlig förbättring postoperativt beträffande röst (talklang) och artikulation. Försenad fonologisk utveckling som upptäcktes preoperativt på barnen kvarstod vid sexmånaderskontrollen. Sammanfattning: Sexmånadersuppföljningens resultat visar att effekten är densamma efter TT som TE vid oralmotorisk dysfunktion inklusive artikulationsproblem och hälsa/livskvalitet, mycket är vunnit i både lidande, "sjukskrivningstid" och logopediska behandlingsinsatser. Tonsillotomi bör övervägas som rutinmetod vid samtliga ÖNH-kliniker vid denna indikation, även på barn med kombinerade funktionshandikapp vilka ofta lider av oraldysmotorik.
|
|
| 7. |
- Graf, Jonas, et al.
(författare)
-
Tonsillotomi på förskolebarn : räcker det?
- 2008
-
Ingår i: The Annual General Meeting for the Swedish Society for Medicine, 2008.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- BakgrundUnder förskoleålder sker en fysiologisk ökning av den sk Waldeyerska ringen med tillväxt av tonsiller och adenoid som del i utvecklingen av barnets immunförsvar Många barn kan under denna tid debutera med obstruktionsbesvär(snarkning och sömnapné). Traditionellt har tonsillerna och adenoiden genom tonsillektomi och abrasio helt avlägsnats för att komma till rätta med dessa symptom, kirurgi förenad med hög postoperativ smärtnivå. På senare tid har tonsillotomi, dvs partiellt borttagande av tonsillerna, återinförts som en något mer skonsam operationsmetod. Immunsystemetpåverkas möjligtvis inte heller i lika stor omfattning. Frågan är om detta ingrepp är tillfyllest på barn som är i den ålder då tonsillerna fortfarande växer? Syftet med föreliggande studie var att jämföra tonsillotomi med radiofrekvenskirurgi med fullständig tonsillektomi på förskolebarn vad beträffar postoperativ morbiditet och långtidseffekt på snarkning och infektionsnbenägenhet upp till två år efter operation med tonsillektomi.Metod67 förskolebarn(4-5 år)med symtomgivade tonsillhypertrofi randomiserades till reguljär tonsillektomi(TE) eller tonsillotomi(TT) med radiofrekvensteknik. I de flesta fall utfördes samtidigt abrasio. 6 månader efter operationen svarade alla på frågeformulär och 2 år efter operationen bedömdes de åter av ÖNH-läkare. Snarkningen före, direkt efter operationen och vid tiden för läkarbesöket utvärderades då med VASResultatTT barnen registrerade lägre smärta från första dagen efter operation och var helt smärtfria 3 dagar tidigare än TE-barnen. Sex månader efter operationen förelåg ingen skillnad på grupperna vad gäller snarkning och infektionsbenägehet. Efter två år hade två av de 34 TT-barnen och ett av de 33 TE-barnen blivit re-opererade pga recidiv av obstruktionsbesvär, TE-barnet med reabrasio. Övriga barn i båda grupperna var i stort sett besvärsfria vad gäller snarkning och ingen ökad infektionsbenägehet noterades hos något barn. VAS före/ två år efter operationen var 8,4/1,3 för TE och 8,5/1,6 för TT. Tre av TT barnen hade tonsillvävnad något utanför tonsillogen och hälften av TE barnen hade små tonsillrester i logerna.SammanfattningCirka 6 % risk föreligger att ett yngre barn som opereras med tonsillotomi för obstruktionsbesvär behöver göra om operationen inom 2 år. Denna risk bör vägas mot den betydligt lägre postoperativa morbiditeten för tonsillotomi jämfört med tonsillektomi
|
|
| 8. |
- Graf, Jonas, 1971-, et al.
(författare)
-
Tonsillotomi på förskolebarn-räcker det?
- 2008
-
Ingår i: The Annual General Meeting for the Swedish Society for Medicine,2008.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Under förskoleålder sker en fysiologisk ökning av den sk Waldeyerska ringen med tillväxt av tonsiller och adenoid som del i utvecklingen av barnets immunförsvar Många barn kan under denna tid debutera med obstruktionsbesvär(snarkning och sömnapné). Traditionellt har tonsillerna och adenoiden genom tonsillektomi och abrasio helt avlägsnats för att komma till rätta med dessa symptom, kirurgi förenad med hög postoperativ smärtnivå. På senare tid har tonsillotomi, dvs partiellt borttagande av tonsillerna, återinförts som en något mer skonsam operationsmetod. Immunsystemetpåverkas möjligtvis inte heller i lika stor omfattning. Frågan är om detta ingrepp är tillfyllest på barn som är i den ålder då tonsillerna fortfarande växer? Syftet med föreliggande studie var att jämföra tonsillotomi med radiofrekvenskirurgi med fullständig tonsillektomi på förskolebarn vad beträffar postoperativ morbiditet och långtidseffekt på snarkning och infektionsnbenägenhet upp till två år efter operation med tonsillektomi. 67 förskolebarn(4-5 år)med symtomgivade tonsillhypertrofi randomiserades till reguljär tonsillektomi(TE) eller tonsillotomi(TT) med radiofrekvensteknik. I de flesta fall utfördes samtidigt abrasio. 6 månader efter operationen svarade alla på frågeformulär och 2 år efter operationen bedömdes de åter av ÖNH-läkare. Snarkningen före, direkt efter operationen och vid tiden för läkarbesöket utvärderades då med VAS TT barnen registrerade lägre smärta från första dagen efter operation och var helt smärtfria 3 dagar tidigare än TE-barnen. Sex månader efter operationen förelåg ingen skillnad på grupperna vad gäller snarkning och infektionsbenägehet. Efter två år hade två av de 34 TT-barnen och ett av de 33 TE-barnen blivit re-opererade pga recidiv av obstruktionsbesvär, TE-barnet med reabrasio. Övriga barn i båda grupperna var i stort sett besvärsfria vad gäller snarkning och ingen ökad infektionsbenägehet noterades hos något barn. VAS före/ två år efter operationen var 8,4/1,3 för TE och 8,5/1,6 för TT. Tre av TT barnen hade tonsillvävnad något utanför tonsillogen och hälften av TE barnen hade små tonsillrester i logerna. Cirka 6 % risk föreligger att ett yngre barn som opereras med tonsillotomi för obstruktionsbesvär behöver göra om operationen inom 2 år. Denna risk bör vägas mot den betydligt lägre postoperativa morbiditeten för tonsillotomi jämfört med tonsillektomi.
|
|
| 9. |
- Lundeborg Hammarström, Inger, 1956-, et al.
(författare)
-
Effects of tonsil surgery on speech and oral motor function
- 2008
-
Ingår i: The 12th Congress of the International Clinical Phonetics and Linguistics association. ; , s. 119-119
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Large tonsils decrease the upper airways and cause oral breathing in children. If oral breathing persists, it leads to muscular and postural alterations, which, in turn cause dentoskeletal changes. In Sweden 6% of all children, have tonsil surgery performed. The indications are usually recurrent tonsillitis or severe snoring and/or sleep apneoa. Oral motor dysfunction including swallowing problems , disordered speech and aberrant dentofacial growth are less recognized problems as indications for treatment. We report results from a project aiming at comparing oral motor function and speech in children trated with two different surgical methods, tonsillectomy (TE) and partial tonsil resection, tonsillotomy (TT). 67 children aged 4-5 years old on ordinary waiting list for tonsil surgery were randomized to either TE or TT. They were assessed with the Swedish version of Nordic Orofacial Test (NOT-S) and a Swedish phonological test. A voice recording was also made. The assessment was repeated 6 months after surgery. The results were compared to a control group without tonsil problems. No significant differences were found between the children operated with TE or TT. Both groups performed significantly better on the oral motor test at the postoperative assessment, and voice quality had improved. However, compared to the control group, the children with enlarged tonsils had a delay in phonological development, preoperatively that remained at the 6-month postoperative control
|
|
| 10. |
- Lundeborg, Inger, et al.
(författare)
-
Effects of tonsil surgery on speech and oral-motor function
- 2007
-
Ingår i: 27th World Congress International Association of Logopedics and Phonoiatrics, Köpenhamn, Danmark.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Large tonsils decrease the oropharyngeal airspace and cause upper respiratory obstruction and consequently mouth breathing in children. If mouth breathing is prolonged, it leads to muscular and postural alterations which, in turn cause dentoskeletal changes. In Sweden 6% of all children are surgically treated for hypertrophy of the tonsils. The indications for surgery are recurrent tonsillitis or severe obstructive-sleep-disorder. Oral motor dysfunction including swallowing problems, disordered speech and aberrant dentofacial growth are less recognized problems as indications for treatment. We report preliminary results from an ongoing project aiming at comparing outcome of oral motor function and speech in children treated with two different surgical methods, tonsillectomy (TE)and partial tonsil resection, tonsillotomy (TT). 67 children aged 4-5 years old on waiting list for tonsil surgery were randomized to either TE or TT. They were assessed before surgery with the Swedish version of Nordic Orofacial Test (NOT-S) and a Swedish phonological test. A voice recording was also made. The assessment was repeated 6 months after surgery. The results were compared with the assessment of a control group.No significant differences were found between the TE and the TT group. Both groups performed significantly better on the oral motor test at the postoperative assessment, and voice quality had improved. However the delay in the phonological development that was found preoperatively in the children with enlarged tonsils still remained at the 6-month postoperative control
|
|
