| 1. |
- Högberg, Karin, 1982-, et al.
(författare)
-
The analogue disruption of digitalization : the Local bases of the hospitality industry in a Global economy
- 2023
-
Ingår i: Proceedings of the Annual Hawaii International Conference on System Sciences. - : IEEE Computer Society. - 9780998133164 ; , s. 3984-3993
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- There are vital challenges for organization undergoing digital transformation, especially those that rely more and more on the ever-evolving platform economy. The hotel industry faces key problems as they need to have the power to control and augment the value chain supported by an ongoing access to accurate data (such as online customer behavior). We discuss on a conceptual level how such disruptive economic changes appear in the analogue and physical practice, at place in hotel organisations. We explore the practice of analogue disruption as it emerges as struggles and discontinuities that may not bring the expected flow of value to the business. This paper aims to examine how analogue disruptions takes place due to the ongoing digitalization in the hotel sector through the platform economy. We here apply a qualitative analysis with interpretative methodologies, that will open for further knowledge and insights on the analogue disruption of digital transformation. © 2023 IEEE Computer Society. All rights reserved.
|
|
| 2. |
- Olsson, Anna Karin, 1966-, et al.
(författare)
-
A conceptual model for university-society research collaboration facilitating societal impact for local innovation
- 2021
-
Ingår i: European Journal of Innovation Management. - : Emerald Group Publishing Limited. - 1460-1060 .- 1758-7115. ; 24:4, s. 1335-1353
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose – The purpose is to develop a work-integrated learning (WIL) model for university-society research collaboration facilitating societal impact toward short lag yet sustainable societal impact for local innovation. Design/methodology/approach – The methodology applied was engaged scholarship based on a WIL approach involving a network of collaborating partners from different sectors of society and cross-disciplinary university researchers. Mixed data collection methods were applied. Findings – Conceptualization of university-society research collaboration for local innovation is presented asa WIL model including the elements of continuity and commitment, coordination, communication andrelationships, trust, courage and creativity and co-creation opportunities. Short lag societal impact as local innovation was identified as product and process innovations. Research limitations/implications – Further validation of the model is encouraged for the model to beviable in various contexts and to generate different kinds of societal impact. Practical implications – The model may act as a governing tool for project management to facilitate cocreative and short lag societal impact for local innovation to ensure that engaged and learning activities are membedded in the collaborative process. Social implications – The model has implications for inclusiveness and co-creation fostering transparency, respect and mutuality in university-society research collaboration and to equate both academic and practiceknowledge.Originality/value – The conclusions drawn support the understanding of a WIL approach practicing engaged scholarship in research collaborations. The main theoretical and practical contributions of the article are the conceptual model for university-society research collaboration generating short lag societal implications and local innovation.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Arghavan Shahlaei, Charlotte, 1985-, et al.
(författare)
-
Conceptualizing industrial workplace learning : an information systems perspective
- 2022
-
Ingår i: Journal of Workplace Learning. - Bingley : Emerald Group Publishing Limited. - 1366-5626 .- 1758-7859. ; 35:9, s. 1-21
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose: The purpose of this paper is to identify the constituent parts of learning in the manufacturing work context and understand why these parts are key in the learning of the employees. Design/methodology/approach: The data was collected from two sources: a literature review of the Information Systems literature to establish an initial picture of what learning in relation to digital technologies entails and in-depth interviews with engineers in the automotive industry whose knowledge-intensive work is exposed to substantial digital transformation. Findings: The authors first identified three constituent parts for learning: change, reflection and deliberation. When the authors cross-checked the initial findings through in-depth interviews with the engineers, it was found that these three themes trigger learning through three different mechanisms, that is, balancing newness, finding point of reference and organizing actively. Thus, the findings of this paper extend beyond a categorical identification of what constitutes learning to also illustrate why learning entails these constituent parts. Research limitations/implications: This paper implies that progressive learning requires active organizing of learning stages. The data is limited to the review of the Information Systems field. The authors have also only focused on the automotive industry as the representative sector in the manufacturing industry. Practical implications: Applying the model of progressive learning can be a primary way to actively plan and organize learning opportunities for employees. This is key for supporting learning culture in organizations that are exposed to continuous and disruptive changes. Social implications: A significant part of social sustainability is based on sustainable employability and feelings of contentment at work. This paper is an attempt to highlight how sustainable employability can be achieved by providing effective learning opportunities at work. Originality/value: The originality of this paper emerges from two sources. First, the authors conducted the literature review and in-depth interviews by devising innovative methods because of the challenges of identifying when (informal) learning has occurred at work. Second, the authors owe the in-depth interviews to the first author’s extensive familiarity with the automotive industry and the knowledge and rapport acquired through her prior longitudinal research on the engineers’ work. It was this background that allowed the authors to find out when these engineers were about to leave the firm because of discontent about their competence development.
|
|
| 5. |
- Arghavan Shahlaei, Charlotte, 1985-
(författare)
-
Rethinking Competence : On Performing Digital Transformation
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Nya fenomen växer fram i takt med att vi införlivar digitala tekniker på arbetsplatsen. Den digitala omvandlingen undersöks här främst i betydelsen av att omvandla affärsmodeller för att skapa konkurrensfördelar. Men det är inte bara den affärsmässiga sidan av den digitala omvandlingen som är viktig. Även andra aspekter, såsom omvandling av arbetsmetoder och kompetenser, har betydelse. Istället för att fokusera på hur företag kan överleva trots ständiga tekniska förändringar ställer jag i denna forskning frågan hur medarbetarna klarar den ständiga förnyelsen på arbetsplatsen. Några av de frågor jag söker svaret på är: Vad består digital kompetens av? Vilka aspekter i arbetet förändras i takt med den ökande närvaron av digitala tekniker på arbetsplatsen? Hur påverkar dessa föränderliga aspekter kompetensen på arbetsplatsen? Varför är medarbetare frustrerade över sin kompetensutveckling, trots att de arbetar framgångsrikt med avancerade digitala tekniker? Hur kan vi främja kompetensutvecklingsprocesser på arbetsplatsen på ett följsamt sätt?Som exempel använder jag två yrken som genomgår en omfattande digital omvandling: digital kommunikation och fordonsteknik. I båda dessa yrken kommer man i kontakt med infrastrukturmässiga digitala tekniker, såsom digitala kommunikationsplattformar och den digitala fordonskontrollplattformen för självkörande funktioner. Genom att fokusera på kommunikationsansvarigas och fordonsteknikers arbete tillhandahåller jag argument för digital omvandling som en utpräglad form av förändring. De fall som presenteras visar också hur arbetet måste organiseras dynamiskt, och hur medarbetare påverkas genom behovet av att förhålla sig till omständigheter som ständigt utvecklas.För att tillhandahålla dessa argument har jag förlitat mig på utförliga data som har samlats in genom 59 intervjuer med medarbetare och chefer, åtta månaders iakttagelser av teknikernas arbete och flera års studier på fältet där jag har följt deras arbete. Baserat på slutsatserna som presenteras i fem akademiskt granskade artiklar, undersöks följande punkter i avhandlingen:Omvandling kontra förändring: Olika aspekter av arbetet omvandlas genom införandet av digitala tekniker. Denna omvandling är ett resultat av en mångfaldig, inre och anbringad utveckling av gränser, förhållanden, innebörder och stödjande viiimetoder på arbetsplatsen. Omvandlingen skiljer sig därmed från förändring i form av utbyte av färdigheter som ett resultat av en toppstyrd implementering av i förväg utarbetade svar på fördefinierade problem.Att uppfatta arbetet kontra att ständigt föreställa sig arbetet: Användningen av digitala tekniker utvidgar det vi kan/bör göra på arbetsplatsen och som ett resultat av det blir kompetens något som inte bara innebär förmågan att förstå de nuvarande arbetsförhållandena utan även förmågan att föreställa sig nya. Förmågan att föreställa sig nya möjligheter uppnås genom ständig utvärdering av nuvarande arbetsomständigheter. Följaktligen omvandlas kompetens genom ständig utvärdering till en pågående process där man reviderar sin förståelse för arbetet. Men uppbyggandet av den här typen av dynamisk förmåga hindras av tänkesätt som historiskt har föranletts av fördefinierade problem och optimala lösningar.Att utföra arbetet kontra kompetens på arbetsplatsen: Heterogena mekanismer krävs för att stödja den ständigt föränderliga förståelsen för arbetsförhållanden. Heterogeniteten hos dessa mekanismer visas i förekomsten av motsatta eller överflödiga åtgärder som alla är oumbärliga för att arbetssystemet ska fungera väl. Resultaten visar dock att det faktiskt har biverkningar att genomdriva en sådan tankemässig anpassningsförmåga och handlingsmångfald. Även om arbetssystemet är lyckat, bedöms individernas utveckling på lång sikt av behovet att förhålla sig till omständigheter som ständigt utvecklas.Att uppfatta kontra att förstå: I arbetssituationer där digitala tekniker införlivas i stor utsträckning är förändring en bestående faktor. För att hantera förändringen krävs därför löpande eftertanke och ständigt övervägande. Det innebär att medarbetarnas inte kan ha ett fast och statiskt tänkesätt för att kunna förstå sitt arbete. Arbetet är i stället en pågående process och medarbetarna måste engagera sig i olika pågående aktiviteter. Det handlar alltså om att fokusera på att förstå snarare än begreppsmässiga tillstånd, och detta visar att stödlösningar måste uttänkas i takt med att arbetsförhållandena förändras. Fördefinierade problem och optimala lösningar blir med andra ord inte lika viktiga.Slutsatserna ovan får konsekvenser för medarbetarnas digitala kompetens. Dessa konsekvenser kan sammanfattas i fyra förutsättningar för förståelsen av digital kompetens:• Digital kompetens, förutsättning 1: När arbetet kring digitala plattformar kräver att medarbetarna utför olika uppgifter på kort tid, och ixi frånvaro av direkta organisatoriska krav, utmanas medarbetarnas kompetens genom behovet av att ständigt dra nya gränser.• Digital kompetens, förutsättning 2: När arbetet kring digitala plattformar kräver att medarbetarna tillmötesgår ett ökat antal heterogena sociala och tekniska faktorer, utmanas medarbetarnas kompetens genom behovet av att ständigt förhålla sig till vad som är värt att medverka i.• Digital kompetens, förutsättning 3: När arbetet kring digitala plattformar kräver att medarbetarna kan hämta mening och mål från ett utvidgat nätverk av kontakter, utmanas medarbetarnas kompetens genom behovet av att ständigt utvärdera relevansen av den aktuella valda vägen.• Digital kompetens, förutsättning 4: När arbetet kring digitala plattformar kräver att medarbetarna ständigt omförhandlar målet och vägen dit, utmanas medarbetarnas kompetens genom behovet av att komma ihåg att stödplaner är verkningsfulla i en specifik tidsbegränsad kontext.
|
|
| 6. |
- Bernhard, Iréne, 1953-, et al.
(författare)
-
Inclusive place innovation as a means for local community regeneration
- 2020
-
Ingår i: Diversity, innovation and clusters. - Cheltenham : Edward Elgar Publishing. - 9781789902570 - 9781789902587 ; , s. 57-80
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This chapter contributes knowledge on the challenges of collaboration within local community regeneration in order to identify innovative approaches at work in smaller cities through case studies in Sweden and Norway. Place innovation perspectives are applied to address issues of diversity and inclusiveness in the renewal of a small city centre or district based on cultural heritage. In-depth qualitative interviews in 2016–2018, participatory observations and document studies were conducted. The results reveal stakeholders' views on challenges related to collaborative approaches for place innovation. The complex nature of the two cases is characterized by diverse perspectives, conflicts and attitudes; limited inclusion of stakeholders; lack of digital communication and information as well as face-to-face information, and indistinct place identity. Findings indicate that place innovation requires an integrated approach based on including diverse stakeholder perspectives through common communication spaces, cultivating place identity and applying a step-by-step regeneration.
|
|
| 7. |
- Bernhard, Iréne, 1953-, et al.
(författare)
-
Samverkansmodell för Arbetsintegrerat Lärande i Forskarutbildning : En ökad samhällsrelevans genom interaktiva flöden
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Universiteten i Sverige och övriga världen måste ständigt se över former för förbättrat utbyte med det omgivande samhället. Strategier för samverkan behöver kunna följas upp, mätas och förbättras. På Högskolan Väst (HV) har vi vårt profilområde inom arbetsintegrerat lärande (AIL), som generellt syftar till att integrera såväl teori som praktik i både utbildning, forskning och samverkan - på ett systematiskt och hållbart sätt. I denna rapport kartläggs samverkanseffekter i forskarutbildningen i informatik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande. Syftet med rapporten är att utvärdera forskarutbildningen och forskningsmiljön från ett AIL-perspektiv. Vi har utgått från en informativ vetenskapsmodell (Informing Flows Framework) för att genomföra en nulägesanalys där vi identifierar och visualiserar samarbetstyper inom och mellan forskar-utbildningen/forskningsmiljön och Högskolan Västs nyckelaktörer: praktiken, forskarsamhället och doktorander. Konkreta implikationer visar hur samverkan och informationsflöden är kopplade och hur de kan förbättras. Allmänna reflektioner ges på modellen som ett användbart sätt för kvalitetsutveckling som går bortom de traditionella lärandemålen. Vi ser klara utvecklingsvägar för att kunna inkludera fler och djupare aspekter av samarbete och interaktion, som kan ge förbättrat utbyte och tydligare mått och strategier för vad och hur vi ska betrakta ”societal impact” för forskarutbildningen.
|
|
| 8. |
- Carlsson, Linnea, et al.
(författare)
-
Desperately seeking industrial digital strategy : a dynamic capability approach
- 2021
-
Ingår i: International Journal of Information Systems and Change Management. - : Inderscience Publishers. - 1479-3121 .- 1479-313X. ; 12:4, s. 345-364
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study focuses on managers’ perceptions of organisational capabilities for strategy formulation related to industrial digitalisation. A qualitative case study based on ten interviews in two manufacturing companies explores managers’ perceptions of industrial digitalisation. A dynamic capability framework, consisting of the organisational capabilities sensing, seizing, and transforming opportunities, is applied to recognise and analyse nuances in managers’ interpretation of prevailing organisational capabilities. Findings reveal that the studied companies have a limited maturity concerning knowledge, skills, and resources for industrial digitalisation which is needed in order to formulate a digital strategy. An additional core capability was discerned, i.e., ’seeking’. Seeking includes actions for articulating, appropriating, and involving in the very early phases of understanding and formulating a digital strategy. This article contributes to the existing dynamic capability framework by adding the core capability seeking illustrated in an elaborated and holistic ’dynamic capability loop’. The loop frames industrial digitalisation as a continuous process closely integrated with strategy formulation.
|
|
| 9. |
- Carlsson, Linnea
(författare)
-
Social Aspects of Strategizing Industrial Digitalization
- 2023
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis aims to contribute to understanding how contemporary Swedish manufacturing organizations can strategize industrial digitalization with an emerging focus on social aspects. It complements earlier research by highlighting Swedish manufacturing organizations as they stand at the intersection of Industry 4.0 and Industry 5.0.The thesis is a longitudinal case study of interviews and focus groups between early 2019 and spring 2023. The case study follows an explorative approach to give texture to industrial digitalization and to understand the social aspects of strategizing industrial digitalization. It is limited to the Swedish context and the characteristics of original equipment manufacturers.The thesis contributes by texturizing industrial digitalization through three social aspects, which are argued to be a way for manufacturing organizations to give shape to industrial digitalization. The social aspects elaborated on and presented in this thesis are: to look beyond digital technologies, to formalize a shared understanding, and to transcend organizational structures. These social aspects are thematic but also interlinked. Together, these social aspects bring insights into how managers can guide the organizational capabilities to ensure synergy between an organization’s actions and objectives when strategizing industrial digitalization. Strategizing industrial digitalization should, therefore, be texturized by each organization to define and redefine its organizational capabilities. This means each organization's social aspects are unique, making the manufacturing organizations' capabilities unique.
|
|
| 10. |
|
|
