| 1. |
- Högfeldt, Anna-Karin, et al.
(författare)
-
Program leadership from a Nordic perspective - Managing education development
- 2012
-
Ingår i: Proceedings of 8th International CDIO Conference, Brisbane, Australia.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Nordic Five Tech (N5T) is a strategic alliance between five technical universities in Denmark, Finland, Norway and Sweden. The overall aim is to “utilize shared and complementary strengths and create synergy within education, research and innovation”. In this paper we focus on university educational development issues by investigating the program leadership at five Nordic technical universities. Specifically, the paper compares definitions, views and experiences of education leadership in the Nordic Five Tech (N5T) universities. The paper does this by, first, reviewing the definitions of roles and responsibilities for program directors at each university, and second, by presenting results from a survey carried out in March 2012 among program directors at the N5T universities. Based on this data, we analyze how program directors experience their role, their possibilities to lead, and their opportunities of learning to lead. How is time for reflection and development as leaders handled at the different universities? The paper goes on to consider what impact the mandate of the leadership role has on the possibilities for developing educational programs. For instance, how can program directors ensure that learning objectives concerning generic skills and abilities are reached? How can program directors drive implementation of integrative and value-oriented topics such as sustainable development, innovation and entrepreneurship?
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Antonsen, Sofie L, et al.
(författare)
-
Subspecialist training in surgical gynecologic oncology in the Nordic countries.
- 2011
-
Ingår i: Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica. - : Wiley. - 0001-6349 .- 1600-0412. ; 90:8, s. 917-920
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- To survey the centers that can provide subspecialty surgical training and education in gynecological oncology in the Nordic countries, we developed an online questionnaire in co-operation with the Nordic Society of Gynecological Oncology. The link to the survey was mailed to 22 Scandinavian gynecological centers in charge of surgical treatment of cancer patients. Twenty (91%) centers participated. Four centers reported to be accredited European subspecialty training centers, a further six were interested in being accredited, and 11 centers were accredited by the respective National Board. Fourteen (74%) centers were interested in being listed for exchange of fellows. Our data show a large Nordic potential and interest in improving the gynecologic oncology standards and can be used to enhance the awareness of gynecologic oncology training in Scandinavia and to facilitate the exchange of fellows between Nordic countries.
|
|
| 4. |
- Bilén, Anna-Karin, et al.
(författare)
-
Hälsorisker i miljön : En sammanställning av hälsorisker i Blekinge, Jönköpings, Kronobergs och Östergötlands län
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hälsa och hälsorisker är diffusa begrepp. Vad som är ohälsa för en person behöver inte vara ohälsaför någon annan. Många av de hälsorelaterade miljöriskerna som har identifierats i Östergötlands,Jönköpings, Kronobergs och Blekinge län är kopplade till livsstilsval eller är svåra att påverka påregional och lokal nivå. Det är viktigt att övervaka och arbeta med åtgärder kring riskerna, men detbör samordnas nationellt.De miljöfaktorer som människor (18-80 år) utsätts för enligt Miljöhälsorapport 2009 presenteras i tabell 1. [tabell 1 har dock utelämnats här] Daniel Albertsson, miljöansvarig läkare på Landstinget Kronoberg, har sammanställt ohälsotal utifrånMiljöhälsorapport 2009, och gjort en grov skattning av mätbara ohälsofaktorers betydelse försjukdom, dödsfall och förlorade levnadsår: Luftföroreningar (partiklar, ozon, NO-halter mm) beräknas förkorta svenskarnas medellivslängdmed 6-8 månader (Socialstyrelsen 2009), vilket motsvarar cirka 70 000 förlorade levnadsår iSverige varje år. Medellivslängden beräknas minska mer i södra Sverige än i norra, och mer itätorter än på landsbygden. Fysiskt inaktiva levnadsvanor kan förkorta livet med upp mot fem år, vilket nationellt beräknasmedföra runt 35 000 förlorade levnadsår varje år. Värmeböljor skattas medföra 12 000 förlorade levnadsår, framförallt hos äldre människor. Hudcancer medför i Sverige 8 000 förlorade levnadsår. Radonexponering av rökare orsakar 5 000 förlorade levnadsår årligen. Miljöeffekterna av miljögifter och buller är svåra att kvantifiera, men det betyder inte att de kanlämnas obevakade och utan åtgärder. Bullerexponering och luftföroreningar förekommer oftasamtidigt.Samhället kan med riktade insatser minska dessa ohälsofaktorer, hälsoeffekt har i grova tal beräknatsi form av ”förebyggbara förlorade levnadsår”: Av luftföroreningsorsakad ohälsa bedöms runt hälften kunna förebyggas långsiktigt, d.v.s. cirka35 000 levnadsår. Ett fysiskt inaktivt liv går, till skillnad från andra aspekter (miljögifter, UV-strålning, radon,värmeböljor) lättare att förändra för den enskilde. Men samhället kan ändå underlätta dagligfysisk aktivitet, genom motionsslingor och grönområden, cykelvägar, skolgymnastik mm. Minst3 000 -10 000 av dessa levnadsår bedöms kunna förebyggas. För hudcancer, radon och värmeböljor var för sig bör runt 2 000-3 000 levnadsår kunnaförebyggas årligen nationellt. Negativa hälsoeffekter av radon är nära kopplat till rökning.Åtgärder som t.ex. antirökkampanjer genomförs inom folkhälsoarbetet. Enskilda hushåll börmäta radon och vid behov genomföra radonsanering.Det har utkristalliserat sig tre områden med stor påverkan på befolkningens hälsa och där det också finns goda möjligheter att påverka exponeringen; buller, luftföroreningar och radon. Dessa tre områden är viktigast att övervaka och att genomföra åtgärder för på regional och lokal nivå.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Brismark, Anna, 1970, et al.
(författare)
-
En judisk elit i det tidiga 1800-talets Göteborg
- 2011
-
Ingår i: Svenska historikermötet Göteborg 5–7 maj 2011 Sessionen ”Kulturmöten och svensk-judisk historia: Ny forskning om judisk 1800-talskultur”..
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I internationell forskning finns flera exempel som mer specifikt lyfter fram judarnas roll inom handel och hur detta innebar att de fick allt mer omfattande rättigheter. Historikern Benjamin Ravids pekade tidigt på de ekonomiska motiven bakom judarnas legala status. Ravid beskriver de privilegier och den unika position som handelsmän ur den judiska gruppen i Venedig erhöll under 1500-talet. Som enda grupp var de behöriga att bedriva handeln mellan Venedig och Levanten. Enligt Ravid var det ekonomiska krafter och religiösa-ekonomiska övervägande som medförde en ökad tolerans och tillträde för den judiska gruppen. I övrigt var de dock inte jämställda med Venedigs övriga befolkning. Det förekom också en rad protester från stadens egna köpmän som menade att judarna la beslag på den internationella handeln. Dessa invändningar innebar inte några förändringar av judarnas villkor. Herbert Bloom har betonat ekonomiska och merkantilistiska motiv som orsak till att judar fick ett positivt mottagande i olika städer under 1600- och 1700-talen. Enligt Bloom ansågs deras erfarenhet och vida internationella nätverk kunna bidra med nya influenser och välfärd i Amsterdam. Även här reglerades länge judarnas rättigheter och i likhet med Venedig förekom protester från stadens andra köpmän. Ravids och Blooms slutsatser kan knytas till den under senare år framväxande forskningen kring ”Port Jews”. I stort intresserar sig denna forskningsinriktning för den judiska gruppens väg till modernitet och emancipation. En av de centrala utgångspunkterna är att hamnstäder var relativt gynnsamma platser för judar. Icke-judiska ekonomiska intressen överträffade djupgående antisemitiska fördomar. Pragmatiska övervägande hos myndigheter skapade tolerans och förbättringar i judarnas legala status. Denna forskning utgår från tanken att handel och hamnstäder utgör centrum för utbyte av varor, människor, idéer och information. Det kosmopolitiska perspektivet är självklart för internationella handelsmän. Detta gör det ofta möjligt för diasporor att fungera som en bro mellan det specifika och det generella. Hamnjudarna var både klassiskt gränsöverskridande och förmedlare mellan olika kulturer. Vissa judiska nätverk sammanförde judar av olika etniska ursprung, andra opererade mellan olika religiösa och etniska grupper. Ekonomiska intressen hade också betydelse för den judiska gruppens möjlighet att etablera sig i Göteborg och till deras interaktion med andra grupper. I tidigare forskning har historikern Bertil Andersson, som ingående studerat Göteborgs handlande borgerskap, konstaterar att judarnas knappast framstod som allvarliga konkurrenter till stadens övriga köpmän, och att den judefientliga debatt som fanns på riksplanet sällan återspeglades i Handelssocieteten, som var de göteborgska handelsmännens organisation. Det finns dock anledning att undersöka detta vidare och i vår studie kommer vi att behandla förekomsten av samarbete respektive konkurrens mellan judiska och icke-judiska köpmän i Göteborg. Hur agerade övriga köpmän i olika mer eller mindre offentliga sammanhang och institutioner gentemot den judiska gruppen? I vilken utsträckning förekom samarbete mellan och inom olika firmor? I vilken utsträckning hade de olika grupperna förbindelser i form av handel, krediter och kommissionärskap? Kan man karaktärisera Göteborg som en öppen och tolerant handelsstad i förhållande till de immigrerade judarna under tidigt 1800-tal? Resultaten kommer att diskuteras i förhållande till den ovan refererade Port Jews forskningen.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Brismark, Anna, 1970, et al.
(författare)
-
Jewish Merchants and the Consumer Market in early 19th Century Sweden
- 2012
-
Ingår i: ESSHC 2012 Glasgow, Scotland, UK 11 -14 April 2012 – Material and Consumer Culture /MAT06: The Early Modern Consumer (R)evolution(s) in Comparative Perspective.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The 1830s has been singled out as the decade when the Swedish market of consumer goods really started to expand. Changing consumer patterns were a crucial condition for the continued industrial development in the 19th century and a key element in the growth of a modern society. In relation to this, previous research has emphasized the importance of the importing firms in Gothenburg – Sweden’s second town and main port city – since imported goods were sold on to traders focused on the domestic market. At the same time, the production of consumer goods like calicoes, sugar and tobacco increased in Gothenburg. Furthermore, Sweden’s commercial structure developed and the availability of goods rose markedly. In this process, we have in our earlier research emphasized the cooperation between different types of commercial actors such as peddlers, village shops, urban wholesalers and retail traders. When Jews were allowed to settle down in Sweden in the late 18th century, a great deal of them soon established themselves as wholesalers and retailers in textiles. The impact of the Jewish group on the growth of the consumer goods market is consistent with international research, as well as the connection between Jewish commercial actors and the business and industry of textiles. In our paper we would like to discuss the role of the Jewish entrepreneurs in the early 19th century Sweden, and their contribution to the renewal of the consumption market. This is a part of our research project, “A Jewish web of textiles and trade”. The main purpose of the project is to increase our knowledge of how modern and attractive textiles and other consumer goods reached a growing range of Swedish customers. In this context, the integration of the Swedish domestic market with the European and global market is an essential aspect. The numerically small group of Jews in Gothenburg gives an opportunity to study different types of relations, which in turn can be linked to previous research on business and kinship networks in the early modern period. We also want to call attention to aspects of ethnicity, gender and class in the study of the Jewish minority and it’s role on the consumption market.
|
|
| 9. |
- Brismark, Anna, 1970, et al.
(författare)
-
Judiska entreprenörer i det tidiga 1800-talets Göteborg
- 2011
-
Ingår i: Det nordiske historikermøtet, Tromsö 11–14 augusti 2011 Sessionen: Etnisitet, kjønn og entreprenørskap i nordiske byer, ca. 1850-2000.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Internationell forskning har visat att judar i mycket högre utsträckning än icke-judar var involverade i de branscher som var framträdande i den ekonomiska moderniseringsprocessen och i framväxten av ett marknadssamhälle. I samband med detta har deras entreprenörsinriktade verksamhet och betydelse för förnyelse av tillverkning och handel särskilt betonats. Detta gäller framför allt textilindustrin där judar både agerade som handelsaktörer och producenter. Deras framgång har bland annat ansetts bero på deras tillgång till gränsöverskridande relationer. Den judiska tron och gemensamma erfarenheter kunde utgöra en viktig grund för handelsförbindelser. Vidare har man lyft fram hur den diskriminerande lagstiftningen utestängde judarna från många verksamheter. Detta innebar att de skapade sig en smal nisch inom såväl internationell som nationell handel. Samtidigt som detta, åtminstone delvis, kan förklara deras framträdande roll inom produktionen av och handeln med textiler och kolonialvaror bör detta ha påverkat gruppens möjligheter att integreras med städernas övriga borgarklass. År 1815 fanns cirka 800 judar i Sverige. Av dessa bodde 481 i Stockholm, 215 i Göteborg, 54 i Norrköping och 35 i Karlskrona. Enligt judereglementet, som gällde mellan 1782 och 1838, fick judar endast vara bosatta i dessa svenska städer. De hade begränsad handelsfrihet och fick heller inte syssla med hantverk som innefattades av skråstadgan. Trots att de var så få kom den grupp som bosatte sig i Göteborg kring sekelskiftet 1800 att spela en viktig roll för stadens tidiga industrialisering och de sysslade även med handel. Särskilt många fanns inom textil- och manufakturhandeln. Trots detta har deras betydelse för svenskt näringsliv och samhällsutveckling inte uppmärksammats i någon större omfattning. Vid den aktuella sessionen kommer vi att presentera en begränsad del av vårt 3-åriga forskningsprojekt ”En judisk väv av textilier och handelskontakter”. Projektets mål är att öka kunskapen om hur moderna och eftertraktade konsumtionsvaror förmedlades till en bred allmänhet inom Sverige och mer specifikt vilken roll de judiska köpmännen och producenterna i Göteborg spelade i detta sammanhang. Den delstudie som presenteras här fokuserar på den verksamhet den judiska gruppen bedrev och deras relation till övriga köpmän och producenter i Göteborg. Studien berör både lagstiftning och mer informella politiska och sociala relationer, men framför allt näringsidkarnas verksamheter och kommersiella nätverk.
|
|
| 10. |
- Brismark, Anna, 1970, et al.
(författare)
-
Sidensjalar och socker: Judiska näringsidkares betydelse för konsumtionsrevolutionen i Sverige
- 2013
-
Ingår i: Från sidensjalar till flyktingmottagning: Judarna i Sverige – en minoritets historia (red.) Lars M Andersson & Carl Henrik Carlsson. - Uppsala : Historiska institutionen, Uppsala universitet. - 0284-8783. - 9789197963251
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- During the eighteenth century, Sweden and other western European countries were characterized by a growing domestic market. Demand for goods such as coffee, sugar, tea and cotton fabric increased among a significant portion of the population. This demand, termed the ”consumer revolution,” is now seen as an important condition for the continued industrial development in the nineteenth century and a key element in the development of modern society. In addition to increased demand and greater supply, a functional distribution of goods was essential for maintaining this growth in consumption. Parallel to change in consumption patterns, Sweden’s commercial structure began to develop, leading to a marked rise in the availability of goods. Diverse commercial forms such as peddling and village shops as well as urban wholesale and retail traders played a prominent role in this growth. Among these commercial actors, Jewish merchants were a particularly interesting and important group. This article deals specifically with the production and distribution roles of Jewish merchants in early to mid-nineteenth century Gothenburg. Within this article, case studies of Moses Frenkel, the spouses Pineus, and L.E. Magnus & Co. have revealed that products were distributed in a wide geographical area mainly in western Sweden both through retailers in Gothenburg and by peddlers. This study also shows several examples of how this Jewish group cooperated through business and personal contacts. For example, they were members of the same companies and financially supported each other. In addition, they were often related to one another by marriage. The article stresses the importance of the Jewish merchants’ international network of contacts, which often consisted of fellow Jewish merchants. Many questions are yet to be answered, and these case studies would benefit through more systematic analysis of the commercial activity of Jewish merchants in Gothenburg. The small number of Jews within this group creates an opportunity to study the distinct roles of different types of contacts. In addition, this study could also be linked to previous research on trade networks in the early modern period. Further study of trade and commercial relations with foreign merchants and producers would make it possible to discuss the integration of Sweden into a European and even global market of consumer goods.
|
|
