| 1. |
|
|
| 2. |
-
Steg på vägen : Fördjupad utvärdering av miljömålen 2012
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Förslag till fokusområden för miljöpolitikenFlera steg på vägen mot hållbarhet har tagits sedan den senaste fördjupade utvärderingen av miljömålen 2008. Trots det är bedömningen i denna fördjupade utvärdering att 14 av de 16 miljökvalitetsmål som riksdagen beslutat om inte kommer att nås till målåret 2020. Utifrån vad som kommit fram i årets analyser vill Naturvårdsverket särskilt lyfta fram tre förslag till fokusområden för politiken den närmaste tiden – tre fokusområden som kan innebära att ytterligare steg tas mot ett uppfyllande av miljömålen.1.Säkerställ att redan fattade beslut genomförs!För flera av miljökvalitetsmålen finns beslutade styrmedel som inte tillämpas fullt ut, vilket försvårar möjligheten att nå målen. Utöver tydliga signaler från regering och riksdag om att det är angeläget att genomföra redan fattade beslut, behövs resurser för insatser i form av kommunikation, kompetensutveckling, tillsyn, planering och stöd i prioritering hos olika aktörer i samhället. Signaler om att detta är viktiga insatser behöver skickas ut från högsta nivå.2. Utveckla strategier för en hållbar konsumtion!Möjligheten att nå flertalet miljökvalitetsmål och generationsmålet påverkas av den höga och ökande konsumtionen så länge denna innebär ökad förbrukning av naturresurser, avfallsproblem och omfattande klimatpåverkan. Välfärden måste klaras med mindre miljöpåverkan. Ett verktyg för en sådan omställning är att i högre grad sätta pris på negativ miljöpåverkan och att visa på nyttan av en god miljökvalitet. Det ska vara lätt att göra rätt!3. Kommunicera och informera mer om möjligheterna med miljöarbete! Miljökvalitetsmålen och generationsmålet kan lättare nås om alla aktörer drar åt samma håll. Alla politikområden behöver engageras i miljöarbetet. Det förutsätter kunskap, insikter och medvetenhet om miljöproblemen och möjliga lösningar. Generationsmålet kan fungera som en bra utgångspunkt för att tydliggöra miljöfrågorna och deras relation till samhällsutvecklingen i övrigt. Dialogen mellan näringslivet och myndigheterna behöver utvecklas för ömsesidig förståelse. Goda exempel från det svenska miljöarbetet kan i större utsträckning lyftas fram till såväl den svenska allmänheten som till beslutsfattare, näringsliv och andra aktörer, inom och utom Sverige. God kommunikation är också avgörande för ett gott genomförande av befintliga styrmedel och åtgärder.SAMMANFATTNING 7Naturvårdsverket utvärderar miljökvalitetsmålen och generationsmåletVart fjärde år sker en fördjupad utvärdering av Sveriges 16 miljökvalitetsmål och generationsmål. Detta är den tredje utvärderingen sedan riksdagen beslutade om miljömålssystemet 1999. År 2012 är första gången som Naturvårdsverket ansvarar för utvärderingen och också första gången som det nya generationsmålet ingår i den fördjupade utvärderingen. Utvärderingen har skett i samverkan med länsstyrelserna och ett trettiotal statliga myndigheter samt intresse- och miljöorganisationer.Förutom bedömningar och prognoser för både miljökvalitetsmålen och generationsmålet omfattar den fördjupade utvärderingen målövergripande analyser. Det gäller en analys av synergier och målkonflikter i miljöarbetet, en genomgång av tillgängliga styrmedel samt en redovisning av hur det regionala och lokala miljöarbetet går. Nya bedömningskriterier – skarpare kravBedömningarna av huruvida miljökvalitetsmålen kan nås till år 2020 har inte förändrats sedan den årliga uppföljningen tidigare i år. I denna rapport redovisas betydligt mer om utvecklingen i miljön och de bakomliggande analyserna. Bedömningarna tar i högre grad än tidigare år fasta på faktiska beslutade förutsättningar i form av styrmedel och åtgärder för att nå målen, enligt den nya bedömningsgrunden i propositionen Svenska Miljömål – för ett effektivare miljöarbete (prop. 2009/10:155). Tidigare tolkningar av möjligheten att nå det önskade miljötillståndet var friare, i och med att myndigheterna i sina bedömningar räknade in möjligheterna att skapa förutsättningar i form av styrmedel och åtgärder. Med det nya sättet att bedöma kommer beslut och åtgärder inom politiken och i olika sektorer snabbt att återspeglas i bedömningarna av om miljökvalitetsmålen nås. De 16 miljökvalitetsmålen – flertalet bedöms inte nås till 2020Av 16 miljökvalitetsmål kommer 14 inte att nås till 2020. Det tillstånd som miljökvalitetsmålen anger bedöms inte kunna nås i tid. Inte heller förutsättningarna för att miljön ska kunna återhämta sig, så att vi med tiden når miljötillståndet, kommer att finnas på plats. Hittills beslutade styrmedel räcker inte och tillräckliga åtgärder ser inte ut att genomföras till 2020.Skyddande ozonskikt kommer att nås, bland annat tack vare de bindande internationella överenskommelser som Montrealprotokollet innehåller. Säker strålmiljö är nära att nås, bland annat tack vare en hög ambition i arbetet med tillsyn och kontroll. 8 STEG PÅ VÄGEN – FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012För flertalet övriga miljökvalitetsmål är det svårt att bedöma om förutsättningarna för att nå målet kommer att vara uppfyllda 2020, bland annat eftersom styrmedlens effekter är svårbedömda. Bristande tillämpning av styrmedlen är ett problem för mer än hälften av miljökvalitetsmålen och flera av de övriga miljökvalitetsmålen saknar tillräckliga styrmedel. Endast för en tredjedel av målen anses svårigheten bero på att Sverige inte har möjlighet att själv fatta beslut.Dessutom påverkas de flesta miljökvalitetsmålen av förändringar som sker inom andra samhällsområden eller näringar. Det förekommer också konkurrens med andra samhällsmål. De tydliga konflikterna mellan olika intressen, såsom markanvändning och resursanvändning på grund av levnadsmönster och varukonsumtion, behöver hanteras politiskt.Hur bristerna i styrmedlens effektivitet och tillämpning ser ut varierar stort mellan styrmedel och miljökvalitetsmål. Det kan handla om otillräcklig tillsyn, kunskap och kompetens men också om att miljöaspekter inte prioriteras vid avvägningen mellan olika intressen.De 16 miljökvalitetsmålenBegränsad klimatpåverkan Grundvatten av god kvalitetFrisk luft Hav i balans samt levande kust och skärgårdBara naturlig försurning Myllrande våtmarkerGiftfri miljö Levande skogarSkyddande ozonskikt Ett rikt odlingslandskapSäker strålmiljö Storslagen fjällmiljöIngen övergödning God bebyggd miljöLevande sjöar och vattendrag Ett rikt växt- och djurlivGenerationsmålet – nås inte med nuvarande utvecklingGenerationsmålet säger att: ”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.” Generationsmålet förtydligas i sju strecksatser som beskriver inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation, till år 2020, för att miljökvalitetsmålen ska kunna nås. Slutsatsen av den fördjupade utvärderingen är SAMMANFATTNING 9att vi inte kommer att nå generationsmålet. Det finns positiva inslag i utvecklingen och det finns möjligheter, men målet är i hög grad beroende av politiska beslut som påverkar samhällsutvecklingen. Första försöket att utvärdera generationsmåletGenerationsmålet omfamnar miljöfrågan i vidare mening än summan av miljökvalitetsmålen. Att nå målet kräver lösning av målkonflikter mellan olika samhällsmål. Hur utvärderingen av generationsmålet ska göras har inte varit självklart. Metoder för uppföljning och utvärdering behöver utvecklas. Detta första försök att följa upp och utvärdera generationsmålet har till stor del formen av resonemang kring trender och samhällsutveckling och deras betydelse för miljön. Naturvårdsverket har valt att utgå från de samhällstrender som påverkar miljön enligt Europeiska miljöbyrån EEA:s studie av globala megatrender. Inriktningen är att även i fortsättningen bedöma utvecklingen utifrån kunskap om de stora samhällstrenderna, kunskap som snarare söks hos forskningsinstitut och liknande än via de vanliga indikatorerna för miljökvalitetsmålen. Indikatorer på en mer övergripande nivå för generationsmålet behöver utvecklas.Trender påverkar möjligheten att nå generationsmåletTrender som mer än andra påverkar miljön, både i Sverige och globalt, är den höga och ökande konsumtionen (och produktionen) och ett förändrat klimat (som till stor del beror på den ökade konsumtionen). Den tekniska utvecklingen ger oss möjlighet att minska miljöpåverkan, bland annat genom effektivare energianvändning och ny miljöteknik – samtidigt äts de positiva effekterna upp av den ökande totala konsumtionen. En hållbar utveckling är ännu avlägsen men likafullt nödvändig att nå.Några områden där det behövs förändringar:• Bryt sambandet mellan tillväxt och miljöbelastning och sätt pris på miljönEn av de tydligaste målkonflikterna mellan miljömål och andra samhällsmål är den mellan ekonomisk tillväxt och hållbar resursförbrukning. Nya mått på välfärd kan vara användbara. Vår konsumtion behöver bli mer miljöanpassad. Kan vi sätta pris på negativ miljöpåverkan bidrar det till miljöanpassning av såväl produktion som konsumtion. Regeringens initiativ att ta fram etappmål för värdering av ekosystemtjänster är ett viktigt steg.• Helhetsperspektiv i den fysiska planeringen Ett helhetsperspektiv i planeringen istället för sektorsspecifika insatser är avgörande för möjligheten att bevara och åstadkomma ett hållbart nyttjande av ekosystemen. Ett sådant synsätt
|
|
| 3. |
- Akıner, Muhammed E., et al.
(författare)
-
Predicting the critical organizational behavior and culture of the Turkish construction industry's occupational groups for determining the success of the construction business
- 2024
-
Ingår i: Heliyon. - : Elsevier. - 2405-8440. ; 10:12
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Organizational culture is connected to people's capacity to organize themselves internally and adapt to the outside environment. Contracting companies were asked to complete a questionnaire based on organizational culture characteristics. This study intends to make a substantial theoretical contribution by demonstrating a broader perspective on exposing the essential cultural features using a quantitative approach with the fewest possible questions. Exploratory factor analysis and Principal Component Analysis were used to identify the most critical variables and extract a more manageable number of components from multiple related variables. Twenty-eight variables were reduced to thirteen to eliminate statistical cross-loading. Furthermore, the organizational culture was simplified from eight to three dimensions. Thirteen factors were created based on cultural habits in the construction sector, with three inclusive dimensions: multiple motivational, one–bipolar, and many bipolar. This study provides a more succinct survey that quantifies cultural habits and their influence on sectoral performance.
|
|
| 4. |
- Beck, Ingela, et al.
(författare)
-
Utveckling av en flexibel modell för färdighetsträning i samtal på personcentrerad grund
- 2022
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Utveckling av en färdighetsträningsmodell i samtal på personcentrerad grund Bakgrund: I en personcentrerad hälso- och sjukvård är det centralt att personal aktivt lyssnar in och samtalar för att försöka förstå personens tankar, känslor och önskemål och därefter för en dialog om vad som skulle kunna främja personens hälsa. Samtidigt ger hälso- och sjukvårdspersonal uttryck för att de tycker att det är svårt att samtala personcentrerat. Särskilt gällande känslomässiga och existentiella frågor. Litteraturstudier visar att simuleringsträningar under utbildning kan ge ökad kunskap och färdigheter, men att det finns behov av tydlighet om syfte och mål med träningen och en teoretisk förankring. Därtill behövs kvalitativa utvärderingsstudier. Syftet var därför att utveckla en färdighetsträningsmodell i samtal på personcentrerad grund i kurser på grund och avancerad nivå i relation till lärandemålen. Metod: En form av ’experienced based co-design’ har legat till grund för utvecklingen av färdighetsträningen. Den teoretiska grunden för projektet hämtades från Bubers relationsfilosofi, Orlandos interaktionsteori och samtal på fenomenologisk grund samt resultat från ett pedagogiskt projekt. Studenters och lärares erfarenheter vid pilottestningen har därefter tagits tillvara för att vidareutveckla strukturen för färdighetsträningen. Resultat: En modell för färdighetsträningen har arbetats fram med en gemensam struktur som består av fyra delar: 1. filmad föreläsning, 2. färdighetsträning i form av simulerade samtal som ljudinspelas, 3. återkoppling på samtalen, 4. reflektion över färdighetsträning och återkoppling. Färdighetsträningen följs alltså upp med läraråterkoppling och där studenter reflekterar över genomfört samtal och erhållen återkoppling. Slutsats: Färdighetsträningsmodellen är implementerad i kurser och redo att utvärderas avseende genomförbarhet och utfall.
|
|
| 5. |
- Blomquist, Johan, et al.
(författare)
-
Scrapping programmes and ITQs : Labour market outcomes and spill-over effects on non-targeted fisheries in Sweden
- 2018
-
Ingår i: Marine Policy. - : Elsevier BV. - 0308-597X. ; 88, s. 41-47
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Scrapping programmes and individual transferable quotas (ITQs) are two management measures frequently used to reduce overcapacity in fisheries. These measures are often aimed at specific vessel segments targeting specific fish stocks. In this case, fishermen who scrap their vessels or sell their quotas may shift their fishing activities, possibly contributing to overcapacity in other fleets. The aim of this paper is to provide some insights on this issue based on a Swedish scrapping programme for trawlers targeting cod and Norwegian lobster and the introduction of an ITQ system for pelagic vessels introduced in 2008 and 2009. Individual-level data on fishing activities and income from other industries are used to examine how effort and catches have changed after 2009, and to what extent fishermen have left the fishing industry. The lesson learnt from the Swedish case is that fishermen tend to stay in the fishing sector, and this holds true for both participants in the scrapping programme and fishermen who sold their quota in the ITQ system. Therefore measures to reduce overcapacity in targeted fleets have increased fishing pressure and competition for quotas in the Swedish small-scale fleet.
|
|
| 6. |
- Castro, P., et al.
(författare)
-
Fragmentation in the climate change negotiations: Taking stock of the evolving coalition dynamics
- 2020
-
Ingår i: Coalitions in the Climate Change Negotiations. Carola Klöck, Paula Castro, Florian Weiler, Lau Øfjord Blaxekjær (red.). - : Routledge. - 9781000258967 ; , s. 17-34
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This chapter takes stock of the growing number of country coalitions active in the climate change negotiations. We start by characterising coalitions on the basis of their geographic and thematic scope, the size of their membership, and their level of formality. Based on these characteristics, we identify three clusters: regional; global climate-specific; and global generic coalitions. When looking at coalition activity over time, we see that global climate-specific coalitions in particular have emerged in recent years, and that once coalitions are created, they tend to persist. As a result, most developing countries belong to several coalitions. We posit two possible and contrasting implications of such overlapping coalition memberships: coalitions may mutually support each other as common members may help to build bridges across them; and/or multiple coalition memberships may create logistical challenges for smaller parties and lead to tensions in the case of divergent coalition positions. Further research is needed to shed light on these potential implications.
|
|
| 7. |
- Edlund, Ann-Catrine, 1959-
(författare)
-
Ränner en rännkut och en rant omkring? : Diskussion kring två ord för 'säl'
- 1992
-
Ingår i: Language - The Time Machine. - Stockholm : Almqvist & Wiksell. - 9171746838 ; , s. 31-36
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- From the basis of two words for 'seal', rant and rännkut, this article discusses a motive of designation for denoting the semantic fiels rut and ruttish animals in Swedish dialects. The motive refers to the ruttish animals' habit of running around restlessly. The words which are associated with this motive emanate from verbs meaning 'move (swiftly)'. In the article, the productive verbs, ränna, löpa, fara and gå are discussed. The original meaning of the verbs, 'move (swiftly)', has probably shifted from referring tho the movement of the animals to the cause of the movement, the rut.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Enander, Ann, Professor, 1950-
(författare)
-
Psychology of crisis and trauma
- 2022
-
Ingår i: Oxford Encyclopedia of Crisis Analysis. - : Oxford University Press. - 9780190610623
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 10. |
|
|
