| 1. |
- Lundvall, Suzanne, et al.
(författare)
-
Det var en gång ett par sockiplast - om kroppsövningsämnet i skolan
- 2003
-
Ingår i: Kobran, nallen och majj´en.. - Stockholm : Myndigheten för skolutveckling. - 9185128031 ; , s. 155-170
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad kan skapa ett underlag för en förståelse av ett kroppsövningsämnes gestaltning över tid? Ska forskning och rapporter om den biologiskt/fysiologiska kroppen få stå som representant för det som kommit att påverka utformningen av ämnet under 1900-talets slutdecennier? Eller ska den sociokulturella kroppen få framträda, där attityder och preferenser till idrottsutövning får dominera tolkningen av ämnets gestaltning? Oavsett vilka ”kroppar” vi låter framträda i denna text har de senaste 40 åren medfört scenförändringar av ämnets mål och innehåll. Kroppsövningsämnet är ett mångtydigt ämne och ett av de få ämnen som har funnits med i den svenska skolan i snart 200 år. Samtliga elever i såväl grundskolan (folk- och enhetsskolan) som i gymnasieskolan (läroverket), har nåtts av skolans obligatoriska gymnastik- och/eller idrottsunder¬visning under större delen av 1900-talet. Idag ingår ämnet idrott och hälsa fortfarande som ett av de kärnämnen som finns i både den obligatoriska och den frivilliga skolan. Ämnet har över tid i grundskolan skiftat namn fem gånger; från Gymnastik till Gymnastik med lek och idrott tillbaka till Gymnastik därefter till Idrott för att nu kallas Idrott och hälsa. I gymnasieskolan har en liknande namnändring genomförts. Vilka scenförändringar har ägt rum och på vilket sätt har utbildningsforskningen uppmärksammat dessa och vilken roll har forskningen haft? Syftet med denna text är främst att försöka belysa de senaste årtiondens forskning om det ämne i skolan som har ansvarat för den fysiska bildningen. Med utgångspunkt i den fysiska bildningen av kroppen kommer vi att problematisera ämnets gestaltning och innehåll. Hur har synen på eleven och kunskapandet förändrats inom kroppsövningsämnet? Vad innebar det att man kallade ämnet för ett övningsämne fram till 1962 och därefter för ett färdighetsämne (ett praktiskt-estetiskt ämne)? Idag säger vi att det är ett hälsoämne. Vad betyder det?
|
|
| 2. |
- Lundvall, Suzanne, et al.
(författare)
-
Ett ämne i rörelse : Gymnastik för kvinnor och män i lärarutbildningen vid GCI/IH under åren 1944 till 1992.
- 2003
-
Ingår i: SVEBIS årsbok : aktuell beteendevetenskaplig idrottsforskning. - : Svensk förening för beteende- och samhällsvetenskaplig idrottsforskning, SVEBI. - 0284-4672. ; , s. 101-128
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett ämne i rörelse handlar om både ett ämne och rörelse i sig. Avhandlingen har karaktären av en kulturhistorisk resa genom ett antal dynamiska decennier vid GCI/GIH. Studien startar i en tid då en rad förändringar i samhället, bland annat inom utbildningsområdet och på arbetsmarknaden, gradvis genomfördes. Under den studerade tidsperioden både nyskapades och återskapades synen på könsroller. Parallellt med de samhälleliga förändringarna pågick en gymnastiklärarutbildning för kvinnor och män, en utbildning som under större delen av 1900-talet innebar att utbildningspraktikerna för de båda könen hölls åtskilda.
|
|
| 3. |
- Lundvall, Suzanne, et al.
(författare)
-
Ett ämne i rörelse
- 2004
-
Ingår i: Föreningen GCI:s årsskrift 2004. ; , s. 31-33
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Lundvall, Suzanne, et al.
(författare)
-
Ett ämne i rörelse : Gymnastik i lärarutbildningen vid GCI/GIH under åren 1944-1992
- 2004
-
Ingår i: Idrott Historia & Samhälle. - 0280-2775. ; , s. 112-128
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Gymnastik som kroppsövningskultur bildade grunden för såväl den lärarutbildning som kom att utvecklas när Per Henrik Ling fick i uppdrag att inrätta Gymnastiska Centralinstitutet (GCI) år 1813, som för det svenska skolämnet i fysisk fostran. Gymnastik var också under större delen av 1900-talet namnet på det svenska skolämnet för fysisk fostran. En viktig grund för gymnastikens legitimering var den syn på kropp och kroppsövning, hälsa och hygien som dominerade i samhället. I detta ingick en systematisk och disciplinerad träning och en skolning av kroppen enligt rådande könsnormer. I samband med idrottens alltmer dominerande ställning från 1960-talet, och inte minst samundervisningens genomslag i slutet av 1970-talet, förändrades värderingen av den kroppsträning som bedrevs inom lärarutbildningen. Gamla rörelsetraditioner luckrades upp och/eller byttes ut, de estetiska idealen monterades ned och en ny rörelsekultur inom gymnastiken och framförallt inom den fristående gymnastiken utvecklades. I artikeln diskuteras konsekvenserna av gymnastikens tillbakagång vid lärosätet samt orsakerna bakom kvinnogymnastikens, i det närmaste, utplåning. [1] Ämnet bytte 1980 namn från Gymnastik till Idrott. [2] 1992 ändrades namnet till Idrottshögskolan i Stockholm. Se vidare avhandlingen för en mer ingående historisk beskrivning. [3] Begreppet kvinnogymnastik står för mer än att det bara är kvinnor som utför gymnastiken. Kvinnogymnastiken karakteriseras särskilt av rytmiska och dansanta rörelser.
|
|
| 5. |
- Lundvall, Suzanne, et al.
(författare)
-
Fritt, roligt och omväxlande! : Lärares bakgrund och tankar om sitt yrke
- 2004
-
Ingår i: Svensk Idrottsforskning. - 1103-4629. ; :4, s. 21-26
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Forskningen om skolan handlar ofta om hur skolan borde vara, men inte alltid om hur den är. Vårt syfte med denna artikel är att beskriva och analysera lärarnas framställning av sin praktik, dvs. synliggöra de miljöer och erfarenheter som genererar ämnets innehåll.
|
|
| 6. |
- Lundvall, Suzanne, et al.
(författare)
-
Movement in Motion : The Subject of Gymnastics in the Physical Education Teacher Training Programme at the Royal Central Institute of Gymnastics/Stockholm College of Physical Education and Sports during the Years 1944 to 1992
- 2004
-
Ingår i: What´s going on in the Gym?. - : University of Southern Denmark. - 8790923529 ; , s. 264-273
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Background This presentation focus on how different movement traditions in relation to the view of the body and the body movement culture have been kept, and in some cases, changed over time. Gymnastics has been a compulsory subject for almost 200 years in the Swedish schools. During the same time and even before that, gymnastics has existed as a subject at the Stockholm University College of PE and Sports (GCI/GIH/IH). – How has gymnastics as a subject at the Institute been formed and transformed over the years? What has influenced gymnastics and the teacher training programme, and what has happened to the figuration of movement traditions? ObjectiveThe aim of the study has been to follow and describe the subject gymnastics and its development at the PE teacher-training programme at GCI/GIH over the studied time period from 1944-1992. Special attention has been placed on the movement part without apparatus (the floor exercise) for male and female students. Methods The thesis consists of two separate empirical studies, with a shared interview study of 12 former teacher educators placed in both studies. The method of “triangulating” is used to be able to follow the changes of the subject’s content, figuration and representation. The methods used, besides the above-mentioned interview, are document analyses and visual analyses. The focus in this presentation will be on the study dealing with the possibilities of visual analysis to investigate how movements have been embodied, expressed and represented in relation to the view of the body and existing body movement culture. The film material used comes from the Institutes yearly events and the representation of the movements is interpreted by a semiotic discourse analyses. Results From the 40s to the 70s there existed two separate gymnastics discourses, one male and one female, expressed in the movement content and in the figuration of movements. The male discourse was maintained almost intact, without any changes. Instead, the female was continually changed and developed over the actual period of time, strongly influenced by rhythmic and dance. When coeducation was implemented in the late 70s a new body movement culture was developed – a unisex. Between 1949 and 1970 in the film material, the masculine discourse was represented by the body image of a systematically trained and disciplined body, doing corrective gymnastics exercises, according to an instrumental way of looking at physical training. The smooth, healthy looking young body image of a woman, doing rhythmical aesthetical gymnastics, according to existing values, characterized the feminine discourse. There seems to have been an aesthetics fostering rationality that ruled the female gymnastics. In 1985 the representation of the body image changed, and focus on the performance of the movements disappeared. The objectives of the subject have changed from the corrective and/or aesthetical form of gymnastics to a gymnastic discourse where the attention of simplifying of movements and the social climate in the group are central. Conclusions Finally, the over all findings show that three factors have influenced the changes and development of the subject and the teacher-training programme. First, changes in society in terms of equality, gender roles and a changed role of the PE teacher. Secondly, the impact of the sport discourse outweighed the status of the gymnastics discourse and its legitimacy. The cultivating values, in terms of the aesthetical schooling for the female students, disappeared. Thirdly, the Academy urged (from 1977) for research related instructions in the teacher training programme, which affected both time allowances to gymnastics and sport and the relation between theoretical and practical courses. Questions that need to be discussed further are: What rationalities lie behind today’s education of PE teachers? What kind of body movement culture has legitimacy and how is this expressed? And is visual analysis a fruitful way of investigating the representation of a body movement culture?
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Lundvall, Suzanne, et al.
(författare)
-
Skolprojektet 2001 : Lärarnas syn på ämnet idrott och hälsa
- 2002
-
Ingår i: Svensk Idrottsforskning. - Stockholm : CIF. - 1103-4629. ; 11:3, s. 17-20
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett ämne i förändring?Hur ser lärarna på sin undervisning i ämnet idrott och hälsa? Vad gör man? Vilka hinder att uppnå sina mål med undervisningen upplever man att det finns? Ett antal av resultaten från lärarstudien presenteras i denna artikel, tillsammans med några svar från elevstudien.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Lundvall, Suzanne
(författare)
-
Ämnet idrott och hälsa, SIH-studien och folkhälsan
- 2004
-
Ingår i: Svensk Idrottsforskning. - 1103-4629. ; :4, s. 75-79
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns anledning att ställa sig frågan: på vilket sätt kan och/eller ska ämnet idrott och hälsa bidra till folkhälsan för barn och ungdomar. Denna artikel kommer att sätta SIH-studiens utgångspunkter i relation till ett antal av dess övergripande resultat. I samband med detta kommer ämnet idrott och hälsa att belysas dels genom SIH-studien, dels genom resultat från interventionsstudier i fysisk aktivitet och hälsa.
|
|
