1. |
|
|
2. |
- Lindholm, Anna, et al.
(författare)
-
Flerspråkiga elevers tolkande läsning
- 2015
-
Ingår i: Critical literacy i svensk klassrumskontext. - Umeå : Umeå universitet. - 9789176012024 ; , s. 109-132
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
3. |
- Lyngfelt, Anna, 1965, et al.
(författare)
-
Skönlitteraturbaserad etikundervisning och fiktionalitet
- 2018
-
Ingår i: Utbildning och Demokrati. - Örebro : Örebro universitet. - 1102-6472 .- 2001-7316. ; 27:3, s. 119-137
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Ethical education based on fiction and fictionality. The purpose of this text is to investigate how pupils in school year nine use fiction to discuss pre-given issues related to ethics. Do they limit themselves to associating freely based on the textual content they encounter, or do they use the literature as a ”special form of knowledge” in the sense that they see opportunities to deepen and develop their ethical reasoning based on the potentials of the text as fiction? If it is the case that the students use literature as something more than a ”communicative instrument”, in what ways could they be supported to develop their reasoning on ethics based on the fact that it is a fictional text that they use in their conversations? In order to illustrate possible answers to these two issues, theories based on literary literacy (Frederking et al. 2012) are used, i.e. theories in which the fictionality of the fictional text is highlighted (Eco 1990, Genette 1997). In light of the results, the use of semantic, idiolectic and contextual literacy is discussed.
|
|
4. |
- Winlund, Anna, 1973, et al.
(författare)
-
Elever läser
- 2017
-
Ingår i: Skolverkets lärportal - "Läslyftet". - : Skolverket.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att lära sig läsa innebär flera samverkande kompetenser. Elever utvecklar sitt läsande i olika takt under hela skoltiden. Som lärare i textrika ämnen är det bra att känna till något om läsning och läsutveckling för att kunna möta eleverna utifrån deras individuella behov. Delen tar upp vad läskompetens innebär och visar några förutsättningar som gynnar elevers läsande.
|
|
5. |
- Winlund, Anna, 1973, et al.
(författare)
-
Nyanlända elevers litteracitetspraktiker
- 2015
-
Ingår i: Nordand, 12. nordiske forskningskonferans om nordiske språk som andre- og fremmedspråk. Hamar 11-13/6 2015.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Nyanlända elevers litteracitetspraktiker i skolan Under 2000-talet har antalet nyanlända elever i den svenska skolan ökat vilket har medfört stora utmaningar för utbildningssystemet, inte minst hur den här gruppen elever ska kunna tillägna sig skriftspråket på sitt andraspråk. Mot bakgrund av detta undersöker och diskuterar den här artikeln nyanlända elevers litteracitetspraktiker. En fallstudie utformades i vilken två elever, sju och åtta år gamla, observerades under tio veckor i en undervisningskontext i vilken de utgjorde en minoritet. Data kompletterades med en intervju av den äldre eleven. I analysen har Luke och Freebodys resursmodell (1990) använts för att identifiera olika litteracitetspraktiker. Modellen framhåller fyra olika praktiker som samtliga är nödvändiga, men inte i sig själva tillräckliga för att utveckla en kompetent läsare: att avkoda text, att förstå texters semantiska innehåll, pragmatisk användning av texter samt ett kritiskt förhållningssätt till texter. Undersökningen beskriver elevernas svårigheter i förhållande till samtliga fyra praktiker, men pekar även ut möjliga resurser som kan användas för att stödja eleverna i relation till dessa svårigheter. Med utgångspunkt i resultaten diskuteras pedagogiska implikationer för undervisning av nyanlända elever i lägre årskurser.
|
|
6. |
|
|
7. |
- Alford, Jennifer, et al.
(författare)
-
Critical literacy as legitimate knowledge. The importance of teacher agency.
- 2019
-
Ingår i: Re-imagining education for democracy. S. Riddle and M. W. Apple (red.). - London and New York : Routledge. - 9780367197124 ; , s. 92-111
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Re-imagining Education for Democracy takes up the unfinished project of resisting the de-democratisation of education and growing levels of social and educational inequality. Where are the spaces for change and articulating hopeful alternatives? How might we imagine and produce different futures? What are the opportunities for affirmative interference, and how could we produce a more sustainable re-imagining and re-doing of the critical project of education?
|
|
8. |
|
|
9. |
|
|
10. |
- Borgfeldt, Eva, 1961, et al.
(författare)
-
"Jag ritade först sen skrev jag” - elevperspektiv på multimodal textproduktion i årskurs 3
- 2017
-
Ingår i: Forskning om undervisning och lärande. - 2001-6131. ; 5:1, s. 64-89
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikelns syfte är att undersöka vad femton elever i årskurs 3, hälften av dem flerspråkiga, framhåller som betydelsefullt i samband med att de producerar multimodala texter som ska bedömas av deras lärare. Sociosemiotisk multimodal teoribildning, och multiliteracies-forskning, präglar forskningsansatsen. Det empiriska underlaget utgörs av individuella intervjuer med eleverna och deras multimodala textproduktioner. Resultaten visar att eleverna, oavsett språklig bakgrund, framhåller de semiotiska resurserna bild och färg, medan skrift tillsammans med övriga resurser utgör ett komplement. Resultaten visar också att eleverna, med ett undantag, har svårt att verbalisera sina tankar om bedömning. Sammanfattningsvis pekar resultaten på diskrepansen mellan det som eleverna i en specifik uppgift lyckas åstadkomma och det som de kan uttrycka att de har åstadkommit. Artikeln belyser också betydelsen av lärares uppgiftsformulering för resultatet av multimodal textproduktion, liksom behovet av kompetens för att kunna bedöma multimodal textproduktion.
|
|