| 1. |
- Andersson, Hanna, et al.
(författare)
-
Natur på skolgården för lärande, hälsa och hållbarhet
- 2024. - 2024
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Gröna och artrika utemiljöer främjar barns och ungas välbefinnande och kunskap, bådegenom hälsofördelar kopplade till biologisk mångfald och genom att skapa förutsättningarför lek och lärande om natur och miljöfrågor. Skolgården skulle kunna bidra till allt detta,men är idag i hög grad en outnyttjad plats för biologisk mångfald och klimatanpassningav städer. I denna policy brief presenteras huvudsakliga motiv och möjliga åtgärder för attutveckla gröna miljöer och biologisk mångfald på skolgårdar och förskolegårdar.
|
|
| 2. |
- Eggers, Jeannette, et al.
(författare)
-
Replik: Visst måste forskare kunna kräva att forskning tas på allvar
- 2023
-
Ingår i: Curie: en tidning från Vetenskapsrådet.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Forskaruppropet i Aftonbladet uppmanade politikerna att ta klimatkrisen på allvar. Uppropet har kritiserats i Curie för att innehålla alltför konkreta förslag och vara ett exempel på grupporienterad aktivism som urholkar allmänhetens förtroende för forskning. Men att kalla den som kräver att vetenskap och kunskap tas på allvar i politiken för aktivist är absurt, replikerar några av dem som skrev under debattartikeln
|
|
| 3. |
- Jansson, Märit, et al.
(författare)
-
Rum för skolans utemiljö – Fördjupad analys kring yta för förskolegård och skolgård
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Forskningen visar att skolgårdar och förskolegårdar fyller många viktiga funktioner, där tillräcklig yta är en grundförutsättning för att kunna skapa och bibehålla kvalitet. Den här rapporten undersöker vilken forskningslitteratur som finns om storlek på friytor kopplat till barns lek, lärande och hälsa, om måtten kan preciseras beroende på barns ålder, könstillhörighet eller funktionsvariation, samt placeringens och gestaltningens roll i säkerställandet av utemiljöers kvalitet. Mycket behöver rymmas för att dessa ytor ska kunna främja barns hälsosamma utveckling, samt bidra till skolverksamhet och lokalsamhälle. Men varje skolgårds kontext är också unik, där många olika faktorer spelar roll. Trots omfattande forskning om skolgårdar har studier ofta svårt att få med komplexiteten kring hur yta som grundförutsättning kan kopplas till olika funktioner. Forskning pekar ut ytstorlekens betydelse för fysisk aktivitet hos barn, ibland kopplat till andra funktioner eller kvaliteter, men sällan till barns möjlighet att interagera med och uppleva vegetation och gröna miljöer, här förstått som naturkontakt, eller till skolgårdslandskapet som helhet med dess gestaltning, innehåll och verksamhet.Det finns gott forskningsstöd för skolgårdens stora betydelse för barns hälsosamma utveckling, samt till stor del dess värde för skolverksamhet och lokalsamhälle, men inte tillräckligt mycket systematiska rön för att tydliga gränsvärden för ytstorlekar ska kunna sättas. En sammantagen bild av forskningen visar dock att ytstorlekar har stor betydelse, eftersom de krävs för att rymma en gestaltning med en mängd olika typer av platser och element som tillsammans skapar god funktion. Tre grundläggande kvaliteter i skolgårdens landskap är i det som främjar barns fysiska aktivitet (bland annat ytstorlek, lösa lekobjekt, fast lekutrustning, dynamik i gestaltningen, slingrande gångar, hårdgjorda ytor, sportytor, varierad topografi, vegetation), det som främjar naturkontakt kopplat till lärande, lek och återhämtning (bland annat träd, natur, vegetation, odling) samt det som stödjer socialt liv (bland annat gröna, varierade miljöer, lösa lekobjekt, fasta lekutrustning, inkluderande gestaltningsinslag).Skolgårdar på över 10 000 kvm och förskolegårdar på över 6 000 kvm tycks ha särskilt goda förutsättningar att rymma alla dessa funktioner. Alltför små ytor begränsar leken och aktiviteten och kan ge upphov till problem såsom aggressivt eller undvikande beteende hos barn, låg fysisk aktivitet och fetma. Trängsel gör det dessutom svårt att uppnå god social samvaro, med plats för barn med olika ålder, könstillhörighet och funktionsvariation. Små ytor riskerar dessutom att innebära slitage som försämrar utemiljöns kvalitet och minskar barns naturkontakt. Yngre barn, i förskola och skolans yngre årskurser, är särskilt beroende av både stora ytor och naturkontakt, medan äldre barn dessutom är beroende av att ytor för möten, fysisk aktivitet och naturkontakt bildar en välfungerande helhet genom en god gestaltning.
|
|
| 4. |
- Jansson, Märit, et al.
(författare)
-
Yta och kvalitet på skolgård och förskolegård
- 2021
-
Ingår i: Movium Fakta. - 2001-2357.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Vad vet man idag om relationen mellan yta och kvalitet i förskolors och skolors utemiljö? Frågan har stått i fokus för en litteraturstudie initierad av Boverket. Här presenteras resultaten.
|
|
| 5. |
- Johansson, Maria, et al.
(författare)
-
Urban space for children on the move
- 2020
-
Ingår i: Transport and Children’s Wellbeing. - 9780128146941 - 9780128146958 ; , s. 217-235
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Urban landscapes, structures and design features are associated with travel mode choice and have implications for sustainable living environments. The particular role of the built environment for children’s independent active mobility has received increasing attention in research and practice. However, the complexity of the transactions between person and environment needs to be understood with special focus on children’s use and experiences of the outdoor spaces in a neighborhood. This chapter discusses children’s independent active mobility as an ongoing transaction with the surrounding environment, continuously shifting between transport and play. The chapter synthesizes research on children’s outdoor play and active travel from the fields of environmental psychology, urban planning and landscape architecture. Four theoretical concepts compatible with a comprehensive understanding of children’s mobility in urban open spaces are presented: place attachment, affordances, wayfinding and prospect-refuge. The concepts are elaborated from a child perspective to highlight dimensions in the planning, design and management of outdoor spaces that can support children’s independent active mobility.
|
|
| 6. |
- Litsmark, Anna, et al.
(författare)
-
Odling på barns villkor i en hållbar stadsutveckling
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Stadsodling kan fungera som ett inslag i en stadsbyggnadskonst där vi förvaltar odlingsbar mark och människors relationer till platser på ett hållbart sätt. I föreliggande studie undersöktes möjligheten för odlingsverksamheter med barn att bidra till deras naturkontakt, lek och lärande. Odlingarnas bidrag till invånarnas omförhandling av sin relation till platsen mot mer hållbara vardagsvanor och möjligheter att delta i lokalsamhället diskuteras också. Med fältarbetet som ram följdes två odlingsverksamheter under våren 2019 genom deltagande observation i barngrupperna och samtalsintervjuer med vuxna engagerade i verksamheten. Resultaten visar hur stadsodling kan erbjuda specifika former för naturkontakt med positiva implikationer för barns lek, lärande och utveckling. Författarna argumenterar för att medvetna steg tas för att tillvarata barns spontana intresse för trädgårdsrummets möjligheter som kan balansera trädgårdspraktikens beroende av vuxnas expertis. Studiens konklusion är att en stadsodling på barns villkor som tar tillvara deras nyfikenhet, lekfullhet och självstyrda aktivitet kan bidra till utvecklingen av nya format för odlande som tydligare bidrar till olika ekosystemtjänster i en hållbar utveckling av stadsdelar.
|
|
| 7. |
- Manni, Annika, 1971-, et al.
(författare)
-
Discourses of outdoor play at new modern preschools
- 2022
-
Ingår i: Conference proceedings. ; , s. 50-50
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This study is part of a larger research project with the aim with to study how the outdoor environment and playgrounds affects children's physical activities and relational encounters with nature and peers. Previous research has shown the benefits of children's outdoor play in domains like; health, environmental engagement and care, as well as learning and meaning making. Preschool policy and practice is constantly balancing and combining school-like concepts and play (Pramling Samuelsson & Johansson, 2007). This study uses John Dewey's holistic and pragmatic perspective to study and analyse different notions of relational and experiential learning activities outdoors. In this particular study we have analyzed the interviews with teachers from 21 new and old preschools. A discourse analysis was carried out to uncover the different notions within different domains of outdoor play. The study is ethically motivated since it contributes knowledge about childrens' conditions in preschool in a time of change. The project has ethical approval for all steps of research. The findings show how the new preschool playgrounds has changed the use of the outdoor environments, the view on the preschool practice, and children in itself. There are more regulations on what children can or cannot do, as well as a strengthened focus on targeted learning in programmed areas. Potential risky-play are eliminated, and natural green areas are replaced either with artificial material or garden-like plants. The analyses open up for a critical discussion on what these changes in the modern preschools might mean for children of today.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Mårtensson, Fredrika, et al.
(författare)
-
Barns kontakt med djurliv i vardagen – en forskningsbaserad syntes
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Barn och ungdomars möjligheter till kontakt med djur i vardagslivet är sparsamt belyst i forskningen. Denna tvärfackliga forskningsbaserade syntes syftar till att inventera och analysera den litteratur som finns om barns djurmöten för att skapa utgångspunkt för forskning och utvecklingsarbete. Arbetet sker mot bakgrund av en pågående urbanisering och förtätning av våra livsmiljöer som förändrar förutsättningarna för barns naturkontakt. Studien resulterade i en översikt som inkluderar fyra olika domäner av forskning: 1) Djurkontakt i barns vardag 2) Barns möten med djurparksdjur 3) Barns djurmöten i ett livsloppsperspektiv och 4) Djurunderstödda insatser för barn. Materialet visar att det finns många potentiella värden förknippade med barnens möten med mer eller mindre vilda och tama djur i vardagen, möten som får betydelse för deras lek, lärande, och utveckling i ett livsloppsperspektiv. Å andra sidan pekar litteraturen internationellt också ut en problematik i barns relationer till den vilda faunan som rör frågor om rädslor, risker och bevarandefrågor. Författarna föreslår ett perspektiv där barns behov av relationer till djur i sin vardag bildar utgångspunkt för samhällsplaneringen, men betonar samtidigt vikten av att även beakta djurens välfärd och villkoren för en hållbar utveckling i stort.
|
|
| 10. |
- Mårtensson, Fredrika, et al.
(författare)
-
Lekotoper – platser där både barn och natur trivs
- 2022
-
Ingår i: Movium Fakta. - 2001-2357.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Går det att kombinera barns behov av naturkontakt med behovet hos olika arter i djur- och växtriket så att resultatet både blir en hållbar lekplats och en hållbar livsmiljö med hög biologisk mångfald?
|
|
