| 1. |
- Berg, Christina, 1963, et al.
(författare)
-
Bra liv i Gårdsten: När invånarna själva för råda
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport beskriver ett projekt som drivs av några invånare från Gårdsten och en forskargrupp från Göteborgs Universitet och Västra Götalandsregionen. Målet för projektet är att identifiera vad som gör att man kan leva ett gott och hälsosamt liv i Gårdsten samt att föreslå och initiera förändringar. Vi har vid ett antal träffar pratat om hur vardagen fungerar i Gårdsten, vad som är bra för hälsan och vad som skulle kunna förbättras. I den processen har vi använt en forskningsmetod som innebär att alla ska kunna komma till tals och påverka (GLA – Group Level Assessment). I slutet av varje träff har vi tillsammans bestämt hur vi går vidare och forskargruppen har dokumenterat och sammanställt det som hänt. Bland annat har vi haft en utställning, där vi bjöd in fler invånare och företrädare för myndigheter och organisationer i Gårdsten. Dessa aktiviteter har resulterat i förslag på konkreta insatser. Fler mötesplatser behövs och kommunikationen mellan människorna kan bli mycket bättre. Det har också framkommit att tryggheten och känslan av tillhörighet behöver stärkas. Önskemålen om bättre kommunikation, trygghet och tillhörighet har i sin tur har lett till att några jobbar vidare på att öppna ett språkkafé. En grupp har också tagit initiativ till att bjuda in representanter för hälso- och sjukvården för att prata om munhälsa respektive hälsosam mat. Detta var lätt att ordna eftersom både Folktandvården och Angereds Närsjukhus har sådant utåtriktat arbete som en del av sina uppdrag. Genom projektet tas alltså dessa resurser nu i bruk av invånarna. Slutligen kan man säga om detta projekt att det startat idéer, diskussioner och handlingar som förhoppningsvis kommer att fortsätta bidra till Gårdstens utveckling.
|
|
| 2. |
- Magnusson, Maria B, 1957
(författare)
-
Bortfallet och folkhälsan. Rapport från konferensen "Varför svarar de inte på våra frågor?"
- 2015
-
Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift. - 0037-833X. ; 92:1, s. 89-96
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Forte höll i november 2013 ovan nämnda konferens vilken behandlade bortfall i befolkningsenkäter om hälsorelaterade frågor. Moderator var Anna Bessö. Bortfallsfrekvensen tenderar att stiga och är dessutom snedfördelad på ett så- dant sätt att strävan efter en jämlik hälsa motverkas. Kenneth Rothman argumenterade för att representativitet i sig inte är något eftersträvansvärt. Per-Olof Östergren, Mats Thorslund och Lauren Lissner illustrerade hur snedrekrytering kan leda till felaktiga slutsatser. Bengt Järvholm beskrev hur strävan efter höga deltagarsiffror kan kollidera med etiska principer, särskilt med avseende på autonomi. Marika Wenemark underströk betydelsen av att inkludera respondenternas perspektiv vid planeringen av studier. Små studier med noggrant genomförd riktad rekrytering, ”snöbollsmetoden”, webb-baserade samt översatta instrument lyftes fram som metoder för att bredda rekrytering. In November 2013 Forte hosted this conference with the theme nonparticipation in public health studies, chaired by Anna Bessö. Nonparticipation rates tend to increase and are commonly biased in a way that counteracts strive for health equity. Kenneth Rothman argued that representativity is not a goal per se. Per-Olof Östergren, Mats Thorslund and Lauren Lissner illustrated that participation bias may distort study results. Bengt Järvholm described how strive for high participation rates may collide with ethical aspects, especially concerning autonomy. Marika Wenemark underscored the importance of including the respondents’ perspective in study design. Small studies with carefully conducted recruitment, respondent driven sampling, webb-based and translated instruments were highlighted as methods to increase and improve recruitment.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Svensson, Åsa, et al.
(författare)
-
Overcoming Barriers: Adolescents' Experiences Using a Mobile Phone Dietary Assessment App
- 2016
-
Ingår i: Jmir Mhealth and Uhealth. - : JMIR Publications Inc.. - 2291-5222. ; 4:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: The use of new technology has the potential to increase participation rates in dietary studies and improve the validity of collected dietary data. However, to evaluate the usability of developed dietary methods, qualitative studies of participants' experiences and perceptions are needed. Objective: To explore adolescents' experiences using a newly developed mobile phone dietary assessment app, with a focus on factors that could affect their recording of dietary intake. Methods: Focus group interviews were conducted with 75 participants who had used a newly developed mobile phone dietary assessment app in a quantitative evaluation study. The interviews were analyzed using qualitative content analysis and the theoretical framework of Self Determination Theory was applied. Results: The adolescents' use of the mobile phone dietary assessment app was characterized by their struggle to overcome several perceived barriers. Facilitators that helped adolescents complete the method were also identified. Motivation was found to be an important facilitator, and intrinsically motivated participants completed the method because they found it fun to use. The autonomous extrinsically motivated participants completed the method for the greater good, in order to contribute to the study. The controlled extrinsically motivated participants completed the method to get a reward or avoid punishment. Amotivated participants did not complete the method. More motivated participants were assumed to be more able to overcome barriers and needed less facilitators. Conclusions: Future studies that examine the recording of food intake should include systematic efforts that aim to minimize identified barriers and promote identified facilitators. Further research should specifically aim at studying methods for (and effects of) increasing intrinsic motivation by supporting autonomy, competence, and relatedness among adolescents asked to participate in dietary studies.
|
|
