| 2. |
- Ryegård, Annika, et al.
(författare)
-
Förbättring av dagvattenberäkningar Annika
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet har genomförts i syfte att förbättra metodiken för beräkning av kväve- och fosforbelastning från tätorter och vägar. Projektet inleddes med en enkätstudie där landets 22 största kommuner lämnade uppgifter angående hur stor del av dag-vattnet som går till recipient, reningsverk, dagvattendammar, våtmarker eller annan dagvattenrening. För övriga kommuner skattades dessa uppgifter utifrån svaren från de mindre kommunerna i enkäten.En litteraturstudie genomfördes därefter för att sammanställa kunskap angående reningsgraden av näringsämnen i dagvattendammar och våtmarker för framtagande av reningsschabloner.Geografiskt minsta enhet (HRU-Hydrologic Response Unit) för beräkning av be-lastning från dagvatten i tätort bestämdes genom GIS-analys av kartskikten: Svens-ka Marktäckedata (SMD), Översiktskartans tätortsavgränsning, SMEDs delavrin-ningsområden och depositionskarta från Matchmodellen. Denna analys gav upphov till 142 803 HRUer.Beräkningar har även genomförts i syfte att uppskatta näringsbelastning från vägar utanför tätorter. För detta ändamål har Vägverkets nationella databas använts. Minsta geografiska beräkningsenhet var i detta fall en vägsträcka. En vägsträcka utgör enligt Vägverket en väglänk mellan två vägnoder och det finns i Sverige 132 113 väglänkar utom tätort. För varje vägsträcka finns ÅDT (antal fordon per årsmedeldygn), vägbredd och längd angiven.De avrinningskoefficienter och läckageschabloner för kväve och fosforbelastning som använts har hämtats från dagvattenmodellen StormTac.Med hjälp av dessa ingångsdata och uppgifter om nederbörd per kommun har brut-tobelastning för N-tot och P-tot beräknats.Därefter har belastning som går till reningsverk och de fraktioner som renas i dag-vattenrening dragits bort och en utgående nettobelastning till recipient har erhållits.Resultaten visar att den totala kvävebelastningen från tätorter beräknats till 1 740 ton per år, medan vägar utanför tätorter bidrar med 480 ton per år.Fosforbelastningen har beräknats till ca 200 ton per år från tätorter och 50 ton per år från vägar.Rening genom dammar, våtmarker och andra åtgärder inom tätort beräknas uppgå till ca 30 ton kväve och 5 ton fosfor per år. Rening i Vägverkets ca 400 dammar har inte kunnat uppskattas inom projektet.De nu framräknade belastningssiffrorna ligger något över de som redovisats i den nationella miljömålsuppföljningen (Ejhed et al., 2007). Där angavs kvävebelast-ningen från tätort till 1 540 ton/år och fosforbelastningen till 240 ton/år. Även om detta projekt tagit hänsyn till dagvattenrening i tätort har belastningen ökat. Detta kan förklaras genom den förbättrade markanvändningsinformationen och uppdate-rade statistiken från kommunerna. Övriga parametrar har endast ändrats marginellt sedan förra beräkningen.
|
|
| 3. |
- Ryegård, Annika, et al.
(författare)
-
Indata mindre punktkällor för PLC5 rapporteringen 2007 : Slutrapport
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet Indata mindre punktkällor för PLC5 rapporteringen 2007 har syftat till attytterligare förbättra indata rörande belastning av fosfor och kväve från mindrepunktkällor, d.v.s. C- och U-anläggningar, enskilda avlopp och dagvatten till beräkningssystemför diffus belastning, retention och tillförsel till havet. Arbetet harbyggt vidare på metodik och resultat från projektet Beräkningsmetoder mindrepunktkällor, som genomfördes inom SMED&SLU under 2002-2003.För enskilda avlopp har en komplettering av tidigare enkätstudier gjorts, och uppgifterom enskilda avlopp har därmed lämnats av samtliga kommuner i Sverigeutom 31. De flesta av kommunerna för vilka statistik saknas har ett geografiskt lägesom gör dem mindre intressanta ur belastningssynpunkt, då de har få invånare ochligger långt från havet, d.v.s. har hög retention. I det totala enkätunderlaget finnsdet nu uppgifter om 600 864 enskilda avlopp. Enligt uppgifter från SCB finns 745674 hushåll med enskilt avlopp. Det betyder att enkäternas uppgifter täcker ca 80%av de enskilda avloppen i Sverige.Metodiken för belastningsberäkningar från enskilda avlopp har byggts upp mot endatabas skapad i Microsoft Access, där samtliga beräkningar görs genom att SQLfrågorställs mot databasen. Detta gör att möjligheterna att göra kompletterandeberäkningar, eventuella framtida förändringar av reningstyper och schabloner,scenarioberäkningar etc förenklats betydligt. En annan förbättring är att tillskrivningav fördelning av avloppstyper för de kommuner där denna uppgift saknas harskett genom att ett riksgenomsnitt beräknats och därefter tillskrivits de kommunerdär uppgiften saknas.Resultatet av beräkningarna visar att belastningen från enskilda avlopp är 269 tonfosfor och 1943 ton kväve per år. Dessa resultat är betydligt lägre än de från TRKprojektet(Brandt och Ejhed, 2002), men i paritet med de som tidigare redovisatsinom SMED&SLU. En stor del av skillnaden mellan resultatet från TRK-projektetoch resultatet som presenteras här förklaras av en lägre antagen nyttjandegrad avpermanenthus än i TRK-projektet. Andra faktorer som är av avgörande betydelse ärolika antaganden rörande reningsgrad för de olika avloppstyperna samt uppskattadandel avlopp med olika reningstyp.Inom projektet har en dagvattendatabas byggts upp för samtliga svenska orter medmer än 200 invånare. Databasen kommer att medföra att vidare uppdateringar ochmetodutveckling underlättas. Belastningen av dagvatten redovisas per kommun ochden totala belastningen från dagvatten i Sverige uppskattas till 2500 ton kväve och240 ton fosfor, vilket är markant högre än vad som redovisades i TRK-projektet. ITRK-projekt beräknades dock dagvattnet enbart från hårdgjorda ytor medan beräkningarutförda inom ramen för detta projekt inbegriper flera markanvändningsklassersom t.ex. skog och öppen mark inom tätorter. Dessutom innefattar beräkningarnai denna studie regionala skillnader i kvävedeposition.6Den dominerande utsläppskällan bland C-anläggningar utgörs av de icke tillståndspliktigareningsverken. En mindre källa bedöms vara fiskodlingar. Fiskodlingarhanteras dock inte inom ramen för detta projekt, där fokus legat på mindre reningsverk.Ett mindre kvävebidrag kan också komma från användningen av urea vidavisning på flygplatser, något som inte heller beaktats här.Emissionsfaktorer för utsläpp från mindre reningsverk har tagits fram, liksom faktiskanslutningsgrad. För huvudparametrarna kväve och fosfor är beräknade mängderom 50 ton fosfor och 1 762 ton kväve betydligt mindre än de översiktliga skattningarsom gjordes inom projektet Beräkningsmetodik för mindre punktkällor, därman anger 160 ton fosfor och 3 200 ton kväve. Huvudsakligen torde skillnadenbero på att man då antog en genomsnittlig anslutningsgrad på 1 000 pe per verkvilket, är dubbelt så mycket som den genomsnittliga faktiska anslutningsgrad somtagits fram i detta projekt.
|
|
