| 1. |
- Marcus, Lars, 1962-
(författare)
-
Acceptera tiden
- 1996
-
Ingår i: MAMA : magasin för modern arkitektur. - 1102-5409. ; :15
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Marcus, Lars, 1962-, et al.
(författare)
-
En stadens encyklopedi
- 1995
-
Ingår i: MAMA : magasin för modern arkitektur. - 1102-5409. ; :10
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Marcus, Lars, 1962-
(författare)
-
Från sanning till stil
- 1995
-
Ingår i: Arkitektur. - 0004-2021. ; :1
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Marcus, Lars, 1962-
(författare)
-
Physical planning for economical growth : A study of urban areas
- 1999
-
Ingår i: Proceedings, Second international space syntax symposium.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The growth of smaller and the establishment of new enterprises are pointed out as key questions to develop new jobs. Enterprises rely on the built environment in two ways: it contains the potential market for buying and selling, which put public, or continuous, space in focus; it contains other businesses with potential as suppliers, co-operators and customers, which put private, or discontinuous, space in focus. In analysing private space we have by an understanding of the city through a paradigm of acts come to see the plot or the property as the important spatial unit. To describe the frequency of plots in an area we use the measurement capacity. By combining the variables integration and capacity it is possible to discern four urban types: — urban, pseudo-urban, sub-urban and non-urban — with different spatial properties appropriate to different kinds of businesses. In a study in Stockholm our preliminary conclusions say that there is a correlation between capacity and the amount of workplaces and that the four urban types appear to be a useful model for further studies of the relation between space and economic life.
|
|
| 6. |
- Marcus, Lars, 1962-
(författare)
-
Rum att bygga
- 1997
-
Ingår i: Arkitektur. - Stockholm : Arkitektur förlag. - 0004-2021. ; :3
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Marcus, Lars, 1962-
(författare)
-
Sabaudia och det modernas skugga
- 1995
-
Ingår i: Arkitektur. - Stockholm : Arkitektur förlag. - 0004-2021. ; :8
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
- Marcus, Lars, 1962-
(författare)
-
Stad - kärt namn med många barn : ett försök att urskilja det urbana som en spatial kategori
- 1998
-
Ingår i: Nordisk arkitekturforskning. - Stockholm : Nordisk arkitekturforskning. - 1102-5824. ; 11:3, s. 37-45
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I den samtida stadsbyggnadsdebatten talas det sedan något decennium åter om städer och detta till den grad att få projekt tycks för små eller specialiserade för att inte höjas till stads rang; man talar om trädgårdsstäder, sjöstäder, ekostäder, köpstäder. Men snarare än att vi här har att göra med ett kärt barn med många namn, vilket man först kan tro, har vi i min mening att göra med ett kärt namn med många barn. Begreppet stad visar sig nämligen i det närmaste inte beteckna något annat i dessa sammanhang än byggnadskomplex som är för stora för att kunna betecknas byggnader. Sedan några år har vi ännu ett kärt barn till detta namn, även om det framförallt lanserats i engelsk språkdräkt, nämligen Edge Cities – en benämning på de centra vilka under senare år vuxit upp i många storstäders utkant, framförallt i USA, och som förefaller mer expansiva än de stadskärnor de kransar. Jag är här inte ute efter att analysera eller värdera detta fenomen i sig, min fråga är en annan: i vilken mening talar vi om stad i detta sammanhang, eller för den delen i de ovan uppräknade fallen? Att det inte är fråga om städer i administrativ mening är uppenbart men det återkommande ordet ”stad” hos alla dessa fall tycks ändå vilja peka på att de har något gemensamt; närmast i någon fysisk-rumslig eller spatial mening. Trots det är detta något så obestämt att ordet egentligen inte förmår fånga något meningsfullt; ordet ”stad” hjälper oss helt enkelt inte att som begrepp utföra någon fruktbar distinktion. Vaga begrepp av detta slag kan inte bara leda till att det vi talar om kan bli otydligt, utan även att vi förlorar verktyg som kan hjälpa oss att förstå och eventuellt ingripa i den utveckling vi befinner oss i.
|
|
| 9. |
|
|
