| 1. |
- Ahlgren-Moritz, Charlotte, et al.
(författare)
-
Vägen till samverkanssäkrad utbildning. [1] : Metoder och strategier
- 2016
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Universitet och högskolor bidrar till samhällsutvecklingen genom att forskningsbaserad kunskap tillämpas av olika aktörer i samhället. För att möta dagens och morgondagens samhällsutmaningar utgör således kunskapsutbyte och samverkan mellan lärosäten och samhället en värdefull möjlighet. Att ha starka relationer med samhällets aktörer identifieras också som viktigt i utvecklingen av ett internationellt starkt lärosäte.Samverkan i högre utbildning främjar samhällets förändringsförmåga och stärker utbildningens kvalitet, men samverkan förbereder också studenterna för ett livslångt lärande och underlättar övergången mellan utbildning och arbetsliv. Ett lärosäte i nära samverkan med aktörer i samhället är ett relevant lärosäte, det vill säga ett lärosäte som är till nytta för sin omvärld och för sina medarbetare och studenter.Ett grundläggande problem vad gäller möjligheterna att integrera samverkan i akademisk utbildning står att finna i statens fördelning av medel till lärosätena. De statliga medlen utgår nämligen i två separata anslag, ett vardera för de båda huvuduppdragen utbildning och forskning. Samverkan kan sägas ingå i bägge uppdragen. Till skillnad från forskningssamverkan finns det för utbildningssamverkan ingen särskild uppföljning och inte heller några ekonomiska incitament. Utvärdering av forskning och utbildning bör således breddas så att kvalitetsstärkande samverkansinslag också inkluderas i resursfördelningsprinciperna. Statens bristande strukturer för fördelning och uppföljning återspeglas i hur lärosätena fördelar resurser till och följer upp samverkan: lärare ges sällan resurser (i form av särskild tid) för att på ett pedagogiskt genomtänkt sätt kunna inkludera samverkansinslag i undervisningen; samverkan är sällan meriterande eller lönegrundande; och den utbildningssamverkan som bedrivs följs sällan upp – varken på institutions-, fakultets- eller lärosätesnivå. Samma sak kan sägas gälla på nationell nivå – det samverkande lärosätet erhåller inga extra anslag och det bestraffas ej heller för försummelse av detsamma. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen innebär att samverkan bör ingå i de pedagogiska modeller som lärare använder för att leda studenternas kunskapsutveckling mot de mål som finns angivna i kurs- och utbildningsplaner. Det betyder också att arbetet med samverkan bör inkluderas i processer för styrning, planering och uppföljning av utbildning och undervisning på såväl kurs- och programnivå som på institutions-, fakultets- och lärosätesnivå. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen är att sträva mot att externa aktörer ska bli en självklar del i den dagliga verksamheten – för studenter såväl som för medarbetare och för de organisationer man samverkar med. För att svenska lärosäten ska ges en realistisk möjlighet att göra samverkan till en integrerad del av utbildningsverksamheten krävs det framför allt följande:att politiker och departement utformar ett fördelningssystem där framgångsrika samverkansinsatser inom utbildningen leder till en förstärkning av resursbasen på lärosätena;att lärosätesledningar tar tydlig ställning för samverkansfrågan i sina strategiska styrdokument och att samverkan införs i lärosätenas kvalitetssäkringssystem för utbildning, samt att lärosätena inför system för att styra och följa upp samverkan i utbildningen på lärosätesövergripande nivå;att ledningen för fakulteter, institutioner eller motsvarande omsätter lärosätets strategiska åtaganden i handlingsplaner och lokala styrdokument samt utformar system för dokumentation, styrning och uppföljning av samverkan i utbildningsprogram;att lärare samt kurs- och programansvariga inför samverkan i utbildningens styrande dokument (t.ex. kurs- och utbildningsplaner) samt i den ordinarie undervisningsverksamheten.Dessutom bör lärosätena – både gemensamt men också vart och ett för sig – införa system och karriärvägar där medarbetares insatser i det vardagliga samverkansarbetet uppmärksammas och belönas.Mot bakgrund av detta kan man konstatera att det är angeläget att lärosätenas strategiska arbete avseende utveckling och uppföljning av samverkan i utbildningen vidareutvecklas. Men, med vilka verktyg, var i verksamheten och på vilka sätt?I följande skrift samlas erfarenheter och goda exempel gjorda inom ramen för ett flerårigt lärosätesövergripande samarbetsprojekt, Samverkanssäkrade utbildningsprogram, där utgångspunkten har varit att identifiera strategier och metoder för att integrera samverkan i utbildningsprogram. Målet har varit att undersöka och beskriva hur samverkan kan vara ett medel som bidrar till att stärka utbildningens kvalitet och relevans, samt ge förslag på hur vägen till samverkanssäkrad utbildning kan se ut.Den centrala slutsatsen är att samverkan, när den är en integrerad del av utbildningen, bidrar till kvalitet och säkerställer att utbildningen blir till nytta för samhället. Det finns också andra vinster med att bedriva ett systematiskt samverkansarbete, till exempel att det leder till pedagogisk utveckling för undervisande personal, att det ökar förutsättningarna för ett utmaningsbaserat lärande med studenten i centrum, att det underlättar övergången från studier till arbetsliv, och att det möjliggör fördjupade relationer med den värld lärosätet finns i. Resan mot samverkanssäkrad utbildning är, med andra ord, mödan väl värd.
|
|
| 2. |
- Ahlgren-Moritz, Charlotte, et al.
(författare)
-
Vägen till samverkanssäkrad utbildning. [2] : Möjligheter och utmaningar
- 2016
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Universitet och högskolor bidrar till samhällsutvecklingen genom att forskningsbaserad kunskap tillämpas av olika aktörer i samhället. För att möta dagens och morgondagens samhällsutmaningar utgör således kunskapsutbyte och samverkan mellan lärosäten och samhället en värdefull möjlighet. Att ha starka relationer med samhällets aktörer identifieras också som viktigt i utvecklingen av ett internationellt starkt lärosäte.Samverkan i högre utbildning främjar samhällets förändringsförmåga och stärker utbildningens kvalitet, men samverkan förbereder också studenterna för ett livslångt lärande och underlättar övergången mellan utbildning och arbetsliv. Ett lärosäte i nära samverkan med aktörer i samhället är ett relevant lärosäte, det vill säga ett lärosäte som är till nytta för sin omvärld och för sina medarbetare och studenter.Ett grundläggande problem vad gäller möjligheterna att integrera samverkan i akademisk utbildning står att finna i statens fördelning av medel till lärosätena. De statliga medlen utgår nämligen i två separata anslag, ett vardera för de båda huvuduppdragen utbildning och forskning. Samverkan kan sägas ingå i bägge uppdragen. Till skillnad från forskningssamverkan finns det för utbildningssamverkan ingen särskild uppföljning och inte heller några ekonomiska incitament. Utvärdering av forskning och utbildning bör således breddas så att kvalitetsstärkande samverkansinslag också inkluderas i resursfördelningsprinciperna. Statens bristande strukturer för fördelning och uppföljning återspeglas i hur lärosätena fördelar resurser till och följer upp samverkan: lärare ges sällan resurser (i form av särskild tid) för att på ett pedagogiskt genomtänkt sätt kunna inkludera samverkansinslag i undervisningen; samverkan är sällan meriterande eller lönegrundande; och den utbildningssamverkan som bedrivs följs sällan upp – varken på institutions-, fakultets- eller lärosätesnivå. Samma sak kan sägas gälla på nationell nivå – det samverkande lärosätet erhåller inga extra anslag och det bestraffas ej heller för försummelse av detsamma. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen innebär att samverkan bör ingå i de pedagogiska modeller som lärare använder för att leda studenternas kunskapsutveckling mot de mål som finns angivna i kurs- och utbildningsplaner. Det betyder också att arbetet med samverkan bör inkluderas i processer för styrning, planering och uppföljning av utbildning och undervisning på såväl kurs- och programnivå som på institutions-, fakultets- och lärosätesnivå. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen är att sträva mot att externa aktörer ska bli en självklar del i den dagliga verksamheten – för studenter såväl som för medarbetare och för de organisationer man samverkar med. För att svenska lärosäten ska ges en realistisk möjlighet att göra samverkan till en integrerad del av utbildningsverksamheten krävs det framför allt följande:att politiker och departement utformar ett fördelningssystem där framgångsrika samverkansinsatser inom utbildningen leder till en förstärkning av resursbasen på lärosätena;att lärosätesledningar tar tydlig ställning för samverkansfrågan i sina strategiska styrdokument och att samverkan införs i lärosätenas kvalitetssäkringssystem för utbildning, samt att lärosätena inför system för att styra och följa upp samverkan i utbildningen på lärosätesövergripande nivå;att ledningen för fakulteter, institutioner eller motsvarande omsätter lärosätets strategiska åtaganden i handlingsplaner och lokala styrdokument samt utformar system för dokumentation, styrning och uppföljning av samverkan i utbildningsprogram;att lärare samt kurs- och programansvariga inför samverkan i utbildningens styrande dokument (t.ex. kurs- och utbildningsplaner) samt i den ordinarie undervisningsverksamheten.Dessutom bör lärosätena – både gemensamt men också vart och ett för sig – införa system och karriärvägar där medarbetares insatser i det vardagliga samverkansarbetet uppmärksammas och belönas.Mot bakgrund av detta kan man konstatera att det är angeläget att lärosätenas strategiska arbete avseende utveckling och uppföljning av samverkan i utbildningen vidareutvecklas. Men, med vilka verktyg, var i verksamheten och på vilka sätt?I följande skrift samlas erfarenheter och goda exempel gjorda inom ramen för ett flerårigt lärosätesövergripande samarbetsprojekt, Samverkanssäkrade utbildningsprogram, där utgångspunkten har varit att identifiera strategier och metoder för att integrera samverkan i utbildningsprogram. Målet har varit att undersöka och beskriva hur samverkan kan vara ett medel som bidrar till att stärka utbildningens kvalitet och relevans, samt ge förslag på hur vägen till samverkanssäkrad utbildning kan se ut.Den centrala slutsatsen är att samverkan, när den är en integrerad del av utbildningen, bidrar till kvalitet och säkerställer att utbildningen blir till nytta för samhället. Det finns också andra vinster med att bedriva ett systematiskt samverkansarbete, till exempel att det leder till pedagogisk utveckling för undervisande personal, att det ökar förutsättningarna för ett utmaningsbaserat lärande med studenten i centrum, att det underlättar övergången från studier till arbetsliv, och att det möjliggör fördjupade relationer med den värld lärosätet finns i. Resan mot samverkanssäkrad utbildning är, med andra ord, mödan väl värd.
|
|
| 3. |
- Alm, Anna-Karin, et al.
(författare)
-
Vägen till samverkanssäkrad utbildning
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kunskapsutbyte och samverkan mellan lärosäten och andra aktörer i samhället är viktigt för att vi ska kunna möta morgondagens utmaningar. Man måste arbeta över sektorsgränser, inte bara inom forskning utan också inom utbildning. “Vägen till samverkanssäkrad utbildning: metoder och strategier” handlar om hur samverkan kan integreras i högre utbildning. Slutsatserna baseras på de erfarenheter som gjorts i projektet Samverkanssäkrade utbildningsprogram som letts av lärosätena i Linköping, Malmö och Umeå. Publikationens andra del, “Möjligheter och utmaningar”, berättar ett antal historier ur samverkansvardagen. // Att med andra samhällsaktörer samverka kring utformningen av utbildningsprogram och i undervisningen bidrar till kvalitetsutveckling och säkerställer att utbildningen är till nytta för samhället. Samverkan förbereder också studenterna för ett livslångt lärande och underlättar övergången mellan utbildning och arbetsliv. För att man långsiktigt ska kunna integrera samverkan i utbildningsprogram krävs insatser på flera nivåer. Till exempel måste lärosätesledningar ta tydlig ställning i samverkansfrågan i sina styrdokument, och samverkansaspekten måste vara en självklar del av lärosätets kvalitetssäkringssystem. Det krävs också att ledningen för fakulteter och institutioner utformar system för dokumentation, styrning och uppföljning av samverkan. Vidare bör samverkan ingå i de pedagogiska modeller som lärare använder för att leda studenternas kunskapsutveckling, och lärosätena bör också uppmärksamma och belöna framgångsrikt samverkansarbete. Slutligen bör politiker och departement utforma ett fördelningssystem där framgångsrika samverkansinsatser inom utbildningen leder till en förstärkning av resursbasen på lärosätena.
|
|
| 4. |
- Biedenbach, Galina, et al.
(författare)
-
Brand equity, satisfaction, and switching costs : An examination of effects in the business-to-business setting
- 2015
-
Ingår i: Marketing Intelligence & Planning. - 0263-4503 .- 1758-8049. ; 33:2, s. 164-178
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The purpose of this paper is to investigate the effects of satisfaction and switching costs on the development of brand equity in the business-to-business setting. Structural equation modeling was used to analyze 632 responses from the CEOs and CFOs of organizations buying auditing and business consultancy services from one of the Big Four auditing companies. The findings demonstrate the significant impact of satisfaction and switching costs on B2B brand equity. Furthermore, the findings show the positive effect of switching costs on satisfaction. The findings provide a strong foundation for further investigation of links between the key marketing concepts: brand equity, satisfaction, and switching costs.
|
|
| 5. |
- Biedenbach, Thomas, 1976-, et al.
(författare)
-
Industry-university collaboration and absorptive capacity : an empirical study in a Swedish context
- 2018
-
Ingår i: International Journal of Technology Management. - : InderScience Publishers. - 0267-5730 .- 1741-5276. ; 76:1-2, s. 81-103
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this paper, we examine the role of firms' absorptive capacity in industry-university collaboration and, in particular, whether absorptive capacity moderates the effects of university collaboration on firms' innovativeness. Having defined absorptive capacity as the recognition, assimilation and application of valuable external knowledge for commercial purposes, we formulated three hypotheses pertaining to firm innovativeness and tested them in an original survey comprising a representative multi-industry sample of 1,532 Swedish firms. The results suggest that benefiting from university cooperation is conditional upon the firm's level of absorptive capacity. At low levels of absorptive capacity, engaging with universities does not translate into any noticeable increase in innovative output. In contrast, medium to high levels of absorptive capacity is where a firm benefit most from collaborating with a university. We also show that these effects are more pronounced for firms operating in sectors characterised by lower levels of technology and knowledge intensity.
|
|
| 6. |
- Jansson, Johan, Professor, 1973-, et al.
(författare)
-
Consumer Adoption of Alternative Fuel Vehicles: A Cluster Analytic Approach on Proenvironmental Technology Choices and Curtailment Behaviors
- 2015
-
Ingår i: Marketing in Transition: Scarcity, Globalism, & Sustainability. - Cham : Springer Nature. - 9783319186863 - 9783319369563 - 9783319186870 ; , s. 3-3
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Although the private passenger car brings consumers freedom of mobility and expression, the downsides to the car focused society are also becoming obvious. Perhaps air pollution and the squandering of dwindling fossil oil resources are the most commonly discussed issues. In order to reduce emissions and to consume less oil, the traditional approach has been to influence consumers to curtail their car use and influence them to switch to other modes of transportation. Considering the increasing private car use in most countries this approach has had limited effect. Another approach winning ground currently is the path of technological development, where new types of vehicles have been developed that are marketed as having a lesser environmental impact than the conventional fossil oil fuelled cars. From a consumer perspective these new alternative fuel vehicles (AFVs), running on fuels such as ethanol, natural/biogas and to some extent on electricity, can be viewed as proenvironmental innovations. The problem is that much research within environmental psychology has focused primarily on curtailment behaviors rather than on understanding consumer adoption of purportedly proenvironmental innovations. For example, Stern and colleagues have developed the value-belief-norm (VBN) theory postulating that activated personal norms influence consumers’ proenvironmental behaviors. Although well proven, the VBN-theory has mainly focused on curtailment behaviors. From a consumer behavior point of view, less is known about consumer adoption of proenvironmental innovations.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Nilsson, Elin, et al.
(författare)
-
Effects of time pressure, type of shopping, and store attributes on consumers’ satisfaction with grocery shopping
- 2017
-
Ingår i: The International Review of Retail, Distribution and Consumer Research. - : Informa UK Limited. - 0959-3969 .- 1466-4402. ; 27:4, s. 334-351
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this study is to investigate whether satisfaction with grocery stores is affected by type of grocery shopping in conjunction with time pressure, and which attributes are important for satisfaction. Fictitious grocery stores are constructed according to a fractional factorial design by varying access, price level, supply quality/range, and service quality. In an Internet survey, 1023 Swedish consumers rated satisfaction with major vs. fill-in shopping imagining they were under high or low time pressure. The results showed that satisfaction is higher for fill-in shopping than major shopping, that time pressure has no effect on satisfaction, and that price level, service quality, and product quality/range are more important for satisfaction with major shopping, whereas access is more important for satisfaction with fillin shopping. It is also found that the importance of attributes for satisfaction depends on type of shopping more than on individual characteristics.
|
|
| 9. |
- Nilsson, Elin, 1984-, et al.
(författare)
-
Importance ratings of grocery store attributes
- 2015
-
Ingår i: International Journal of Retail & Distribution Management. - : Emerald Group Publishing Limited. - 0959-0552 .- 1758-6690. ; 43:1, s. 63-91
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose: The purpose of this study is to develop a comprehensive set of grocery store attributes that can be standardized and used in empirical research aiming at increasing retailers´ understanding of determinants of grocery store choice, and assessing how the relative importance of the attributes is affected by consumer socio-demographic characteristics and shopping behaviour.Design/methodology/approach: An Internet survey of 1,575 Swedish consumers was conducted. A large set of attributes was rated by the participants on seven-point scales with respect to their importance for choice of grocery store. Principal component analysis resulted in a reduced set of reliably measured aggregated attributes. This set included the attractiveness attributes price level, supply range, supply quality, service quality, storescape quality, facilities for childcare, and closeness to other stores, and the accessibility attributes easy access by car, easy access by other travel modes, and availability (closeness to store and opening hours).Findings: The results showed that accessibility by car is the most important grocery store attribute, storescape quality and availability the next most important and facilities for childcare the least important. It was also found that socio-demographic factors and shopping behaviour have an impact on the importance of the store attributes.Originality/value: A comprehensive set of attractiveness and accessibility attributes of grocery stores that can be standardized and used in empirical research is established. The results are valid for the Swedish-European conditions that differ from the conditions in North America where most previous research has been conducted. The results reveal the relative importance grocery-shopping consumers place on controllable attractiveness attributes compared to uncontrollable accessibility attributes as well as the relative importance of the attributes within each category.
|
|
| 10. |
- Nilsson, Elin, 1984-
(författare)
-
Where to shop? : understanding consumers' choices of grocery stores
- 2016
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- For the last couple of decades consumer decision-making has been of increasing interest for retail as well as for consumer behaviour research. Food shopping constitutes a unique type of shopping behaviour. In comparison to other types of shopping, food is essential to life, and not often are there as many choices to be made in a short period of time as when shopping groceries.The purpose of this dissertation was to advance the knowledge of what influences consumers’ choices of grocery stores. More specifically, the main focus has been on how different situations (e.g., type of shopping) influence choices of grocery stores. Five papers, which build on three surveys on how consumers choose grocery stores in Sweden, are included in this dissertation.In the first paper a comprehensive set of ten aggregated attributes that determine store choices were developed. The second paper brought forward five consumer segments (Planning Suburbans, Social Shoppers, Pedestrians, City Dwellers, and Flexibles) based on where and how they shop. In the third paper it was shown that accessibility attributes (e.g., accessibility by car, availability) and attractiveness attributes (e.g., price, service) have different impacts on satisfaction, depending on consumer characteristics and shopping behaviour in supermarkets compared to convenience stores. In the fourth paper the result showed that satisfaction is affected by type of grocery shopping (major versus fill-in shopping) in conjunction with time pressure and which store attributes that are important for satisfaction. It was also shown that the effect of time pressure and type of shopping on satisfaction varied in different consumer segments. In the final paper it was shown that a store has to be more attractive in terms of attributes for a consumer to switch from the grocery store they usually patronage, even if the new store is situated right beside or closer than the consumer’s regular grocery store. The view of a “good location” is further developed in this dissertation, arguing that consumers’ mental distance to a store – their cognitive proximity – is much more important than the physical place of the store.In sum, this dissertation revealed that the situation is more important than previous research has shown. Depending on the situation, consumers will face different outcomes (different stores) and value different store attributes. Hence, stores need to manage different store attributes depending on which consumer groups the stores want to attract and what situation the consumers are facing. Therefore, consumers’ choices of grocery stores are situation-based choices.
|
|
