| 1. |
- Fjertorp, Jonas, et al.
(författare)
-
Infrastruktur och tillväxt
- 2010
-
Ingår i: En referensram för studier av kommuner i förändring. ; , s. 47-55
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Fjertorp, Jonas, et al.
(författare)
-
Kommunala tillväxtstrategier: Mobilisering av aktörer och resurser
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammanfattning Denna rapport handlar om tillväxt och kommunala strategier för att nå tillväxt. I rapporten görs en översikt över olika tillväxtbegrepp och hur kommuner kan välja att prioritera bland olika målsättningar. Dessutom görs en analys av vilka faktorer som påverkar utfallet av kommunernas arbete samt hur de kan agera strategiskt för att skapa tillväxt. Trots att kommuner i grunden kan ha mycket olika förutsättningar finns det ett antal gemensamma komponenter. En kommunal strategi för tillväxt tar sin utgångspunkt i specifika lokala förutsättningar. Utifrån dessa kan komunnen initiera skapandet av en vision som bygger på dessa. Därigenom kan man utveckla lokala styrkor och möjligen också utveckla nya, som kompletterar de befintliga. Kommunernas strategier bygger sedan på att anpassa kommunens egna resurser och insatser för att involvera och engagera andra aktörer i arbetet med att realisera visionen. Endast genom att få fler aktörer att dela visioner och målsättningar kan de bidra aktivt för att nå dem. En strategi för kommunal tillväxt handlar då om att i största möjliga grad bygga på de lokala förutsättningarna, och utifrån dessa skapa en vision som såväl kommunala som andra aktörer kan arbeta gentemot. Nyckelfaktorn för att lyckas är att få alla dessa olika aktiviteter och insatser att verka i samma riktning och bli ömsesidigt förstärkande. Ju större gemensam nämnare man kan skapa, desto fler krafter verkar för tillväxt.
|
|
| 4. |
- Fjertorp, Jonas, et al.
(författare)
-
Kommunalt DNA för lokal tillväxt
- 2012
-
Ingår i: Kommunal ekonomi. - 0282-0099. ; , s. 25-26
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 5. |
- Hansson, Erik, et al.
(författare)
-
Relationship between commuting and health outcomes in a cross-sectional population survey in southern Sweden
- 2011
-
Ingår i: BMC Public Health. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1471-2458. ; 11
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: The need for a mobile workforce inevitably means that the length of the total work day (working and traveling time) will increase, but the health effects of commuting have been surprisingly little studied apart from perceived stress and the benefits of physically active commuting. Methods: We used data from two cross-sectional population-based public health surveys performed in 2004 and 2008 in Scania, Sweden (56% response rate). The final study population was 21, 088 persons aged 18-65, working > 30 h/week. Duration (one-way) and mode of commuting were reported. The outcomes studied were perceived poor sleep quality, everyday stress, low vitality, mental health, self-reported health, and absence from work due to sickness during the past 12 months. Covariates indicating socioeconomic status and family situation, overtime, job strain and urban/rural residency were included in multivariate analyses. Subjects walking or cycling to work < 30 min were used as a reference category. Results: Monotonous relations were found between duration of public transport commuting and the health outcomes. For the category commuting > 60 min odds ratios (ORs) ranged from 1.2 - 1.6 for the different outcomes. For car commuting, the relationships were concave downward or flat, with increasing subjective health complaints up to 30-60 min (ORs ranging from 1.2 - 1.4), and lower ORs in the > 60 min category. A similar concave downward relationship was observed for sickness absence, regardless of mode of transport. Conclusions: The results of this study are concordant with the few earlier studies in the field, in that associations were found between commutation and negative health outcomes. This further demonstrates the need to consider the negative side-effects of commuting when discussing policies aimed at increasing the mobility of the workforce. Studies identifying population groups with increased susceptibility are warranted.
|
|
