| 1. |
- Bodin, Theo, et al.
(författare)
-
Road traffic noise, air pollution and myocardial infarction: a prospective cohort study.
- 2016
-
Ingår i: International Archives of Occupational and Environmental Health. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1432-1246 .- 0340-0131. ; 89:5, s. 793-802
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Both road traffic noise and air pollution have been linked to cardiovascular disease. However, there are few prospective epidemiological studies available where both road traffic noise and air pollution have been analyzed simultaneously. The aim of this study was to investigate the relation between road traffic noise, air pollution and incident myocardial infarction in both current (1-year average) and medium-term (3-year average) perspective.
|
|
| 2. |
- Cerwén, Gunnar, et al.
(författare)
-
Sverige behöver investera i tystnad
- 2019
-
Ingår i: Sydsvenskan. - 1652-814X.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Precis som det finns tysta kupéer på tågen borde det gå att upprätthålla en vardagstystnad i utvalda friluftsområden och kanske även på vissa håll i städerna, skriver fyra ljudmiljöforskare.
|
|
| 3. |
- Mattisson, Kristoffer, et al.
(författare)
-
A106 Spatial Heterogeneity in Associations between Car Commuting and Stress: A Cross-sectional Panel Analysis of Southern Sweden
- 2015
-
Ingår i: - : Elsevier BV. ; , s. 60-60
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The adverse health effects associated with long commutes provides additional evidence of the commuting paradox. Better job opportunities and higher incomes in larger local labour markets are offset by the negative consequences of longer commutes including lower levels of life satisfaction. Long commutes extend the work day and time spent commuting is time lost for health beneficial activities such as social participation, sleep, and physical activity. Commuters are also exposed to a number of stressors, such as delays, inflexibility of schedules, noise, and pollution. A cross-sectional study conducted in southern Sweden concluded that levels of self-reported stress were higher among people commuting by car and public transit than among active commuters. Most research on health effects of commuting is cross-sectional and summarizes data for entire study communities. The purpose of this study is to investigate spatial heterogeneity in levels of stress over time reported by workers with long car commutes, given the dominance of that mode. Local spatial statistics identify places with higher proportions of stress compared to the county as a whole.MethodsThe study population was drawn from a public health survey conducted in 2000 with follow-up in 2005 and 2010. Each of the 997 individuals included in the study was between 18-65 years old at baseline worked 15-60 h per week, commuted 30-60 min by car, reported a valid stress level, and had residential location coordinates in the county in one of more years of the panel. Geographically weighted proportions were calculated for each commuter in the study population for each time period using a fixed bandwidth of 20 km and Gaussian weights to identify areas with high proportions of car commuters reporting stress. For selected areas with high proportions of commuters reporting stress, local proportions of stress in car commuters are compared to proportions for the county as a whole.ResultsLevels of stress declined among 30-60 min car commuters over time but were higher in each period than the levels of stress for the panel as a whole. Spatial heterogeneity also decreased over time. At baseline, higher proportions of 30-60 min car commuters reported stress in certain regions, especially in the southwest. By 2010, geographical differences in stress levels diminished, but the area of higher stress was in the north.ConclusionsSpatial methods applied in this study provided important insights into the health effects of commuting and how they change over time.
|
|
| 4. |
- Mattisson, Kristoffer, et al.
(författare)
-
Cadmium, lead, mercury levels in blood and arsenic levels in urine among school children living in glassworks areas, Sweden
- 2019
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Background/Aim: The Kingdom of Cristal, an area in southern Sweden, is historically heavily burdened by heavy metals. Cadmium, lead, mercury and arsenic have previously been used in glass production and large amounts of glass crust have been deposited around the Kingdom of Cristal and used as filling material for the construction of new residential areas, parks and schools. The purpose of the project was to monitor whether the high levels in the contaminated soil is reflected in blood and urine among school children in this area.Method: Blood and urine samples were collected from 87 children in the autumn of 2017 (2 only urine). The levels of B-Pb, B-Cd and B-totHg were determined by inductively coupled plasma mass spectrometry (ICP-MS; iCAP Q, Thermo Fisher Scientific, Bremen, GmbH) equipped with collision cell with kinetic discrimination and helium as collision gas. The speciation of arsenic in urine was performed by ion chromatography (Dionex 5000+, Thermo Fisher Scientific, Bremen, GmbH) coupled to ICP-MS (iQAP Q).Results: The geometric mean of cadmium, lead and mercury in the blood were 0.09 µg/L (max 0.26 µg/L), 9.9 µg/L (max 42 µg/L) and 0,70 (max 2.4 µg/L). The geometric mean of inorganic arsenic (AsIII+AsV) with the metabolites DMA and MMA in urine was 6.1 µg/L and 6.94 µg/g Creatinine. Independent t-tests were performed to compare geometric mean values and children that were not born/raised outside the area had statistically higher levels of cadmium (p-value 0.02) and lead (p-value 0.02) in the blood.Conclusions: The study shows that children in Lessebo municipality have blood levels of lead, cadmium and mercury that correspond to levels generally found in children in Sweden. The levels of inorganic arsenic and its metabolites in urine did not differ compared to studies performed in children in the rest of Europe and the United States.
|
|
| 5. |
- Mattisson, Kristoffer
(författare)
-
Commuting, Health, and Wellbeing : Mode and duration matters
- 2016
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Allt fler personer reser allt längre sträckor för att ta sig till och från jobbet. En starkt bidragande orsak till detta är en strävan att öka den ekonomiska tillväxten genom att göra arbetskraften tillgänglig över allt större geografiska områden. I Sverige har både pendlingstid och avstånd stadigt ökat under de senaste decennierna och idag tillbringar den genomsnittliga pendlaren mer än en timme sammanlagt om dagen på resor till och från jobbet.Att pendla innebär för många en upplevelse av stress. Resan i sig kan vara stressande av flera anledningar. Osäkerhet kring om man kommer fram i tid, en känsla av att sakna kontroll, trängsel, buller och bilköer är exempel på saker som kan bidra till att resan är stressande. Orsaken till att pendlare blir stressade och mår dåligt är inte bara att resan i sig, utan kan också bero på man förlorar tid som kunnat användas till annat.Enligt ekonomisk teori ska den individuella pendlaren kompenseras för den längre pendlingen genom högre lön, billigare eller bättre boende eller ett mer stimulerande jobb, som skulle kunna bidra till ökat välmående. Tidigare studier på långtidspendlare har dock visat att pendling också kan föra med sig negativa konsekvenser för hälsa och välmående.Syftet med detta avhandlingsarbete var att studera sambanden mellan olika typer av pendlingsätt och pendlingstider och hälsa och välmående. Vi ville också se om det fanns geografiska särdrag, och om dessa geografiska särdrag i så fall förändras över tid.Studierna utgick ifrån de skånska folkhälsoenkäterna som skickats ut vart fjärde år (2000, 2004, 2008, 2012) till knappt 50,000 skåningar, varav dryga häften svarat vid varje tillfälle. Vi använde också data från deltagare år 2000 som fyllt i uppföljningsenkäter 2005 och 2010. I enkäterna frågades om ålder, kön, arbete, familjesituation, levnadsvanor, hälsa och välmående samt pendlingssätt och pendlingstid. Personer som var mellan 18-65 år, jobbade mer än 15 timmar i veckan och hade svarat på frågorna om hälsa och pendling valdes ut. Enkätdata kompletterades med registeruppgifter om inkomst, hem- och arbetsplatsadress. Utifrån adressuppgifter beräknades pendlingsavstånd och pendlingstid med hjälp av Geografiska Informations System (GIS).Vi fann att bil- och kollektiv pendlare rapporterade lägre självskattad hälsa i jämförelse med aktiva pendlare (gående och cyklister). Förekomsten av låg självskattad hälsa och lågt välmående ökade med ökande pendlingstid. Bland kollektivpendlarna så mådde de som hade längre än en timmes pendling enkelväg sämst. Bland bilpendlarna mådde de som pendlade 30-60 minuter sämst. En möjlig förklaring till detta skulle kunna vara att bilpendlare som har mer än 60 minuter enkelväg färdas i en lugnare trafikmiljö. Det är också en grupp som skiljer sig avseende socioekonomiska förhållanden.En av våra studier fokuserade på bilpendlare som pendlade mellan 30-60 minuter enkel väg. Vi fann en högre förekomst av stress hos bilpendlare i sydvästra Skåne för åren 2000 och 2005. Mönstret var ändrat 2010. Då fanns högstressområdet i nordvästra Skåne. Sociodemografiska skillnader kunde inte förklara varför vi såg dessa skillnader och pendlingsmiljön (bilköer, hastighetsgränser, landskapet) är en trolig förklaring.Socialt deltagande är en viktig aspekt av välmående och betraktas tillsammans med förtroende som en viktig del av det som kallas socialt kapital. Vi såg att det sociala deltagandet och generella förtroende för andra människor var lägre hos bilpendlare än hos kollektiv- och aktiva pendlare och minskade med ökande pendlingstid för bilpendlare. Men även kollektivpendlare som pendlade mer än en timme enkel väg hade lägre socialt deltagande.Studierna i detta avhandlingsarbete är så kallade tvärsnittsstudier och det går därför inte att säkert veta om pendlingen lett till sämre hälsa och välmående eller om det är tvärtom. Resultaten kan därför inte användas för att bestämma orsakssamband.När pendlingstiden ökar förlängs den totala arbetsdagen. Liksom man funnit i tidigare studier av pendling och hälsa såg vi att pendlingstid och färdsätt verkade påverka hälsan och välmående för pendlare i Skåne. Mindre ledig tid och sämre hälsa och välmående för pendlaren kan även få konsekvenser för pendlarens familj. Ökad pendling med bil och kollektivtrafik kan även få konsekvenser för samhället om det ger högre kostnader på grund av sämre hälsa och välmående och mindre möjligheter till samhällsengagemang och deltagande.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Mattisson, Kristoffer
(författare)
-
Kartläggning av bebyggelse med risk för höga temperaturer : Metodbeskrivning av GIS-verktyg utifrån marktäckning
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Värmeböljor är den klimateffekt som väntas få störst påverkan på hälsan i Europa, och värmeböljor förväntas bli vanligare, intensivare och mer långvariga iframtiden.I tätorter skapas ett lokalt klimat som gör att befolkningen där kan bli mer exponerad för värme än i glesare bebyggda områden. Det gäller särskilt tätbebyggda områden med hög andel hårdgjorda ytor och lite vegetation. I sådana områden kan såväl lufttemperatur som strålningstemperatur bli hög och där är risken högre att så kallade värmeöar bildas.En kartläggning som görs utifrån metodbeskrivningen i den här publikationen ska ses som en första indikation på vilka områden som löper risk att få höga temperaturer och som bör prioriteras i åtgärdsarbetet. Metoden ger även möjlighet att analysera områden utifrån grupper som är sårbara för höga temperaturer.En identifiering av bebyggelse som riskerar att utveckla höga temperaturer kan utgöra underlag för prioritering av fysiska åtgärder utomhus, inomhus eller i byggnader som rymmer verksamheter där sårbara grupper befinner sig.Kartläggningen kan också fungera som underlag för prioritering av riktade informationsinsatser till boende och verksamheter inom ett riskområde, eller som ett underlag för prioritering av insatser inom hemsjukvård och hemtjänst. Metoden har dock avgränsats till marktäckning och bygger i första hand på detkartmaterial som finns tillgängligt för kommuner och länsstyrelser. Kompletterande kartläggningar eller ingående platsundersökningar kan därför behövas innan man vidtar omfattande åtgärder. I kapitlet Praktiskt tillämpning i GIS finns en metodbeskrivning för hur man steg för steg genomför kartläggningen. För att kunna följa metodbeskrivningen och tolka resultatet av kartläggningen så krävs förkunskap och förståelse för GIS. Beroende på förkunskaper kan en kartläggning för en tätort ta 6-12 timmar,inklusive tid för att hitta och ladda hem geodata.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Mattisson, Kristoffer, et al.
(författare)
-
Miljöhälsorapport KRONOBERG 2017
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- God hälsa kan ses som en av de viktigaste förutsättningarna för ett gott liv och miljön som vi vistas i påverkar i hög grad vår hälsa. För att tillgodose människor med en god och jämlik levnadsstandard är det därför viktigt att förstå och kartlägga miljöhälsan. Svensk folkhälsopolitik har målet att ”skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen”. Det finns en mängd olika miljörelaterade exponeringar som kan ha negativ, men även positiv påverkan, på hälsan. Ett viktigt verktyg för att övervaka och kartlägga detta är den nationella miljöhälsoenkäten. Data från enkäten används för att sammanställa nationella miljöhälsorapporter och den senaste rapporten publicerades under sommaren 2017 och bygger på data från 2015 års miljöhälsoenkät. Miljöhälsoenkäten har tidigare skickats ut 2007 och 1999, vilket möjliggör en uppföljning över tid. Syftet med enkäten är att övervaka och kartlägga det rådande miljöhälsoläget. Även vid dessa tillfällen togs regionala rapporter fram.I den nationella rapporten framgår att exponering och känslighet skiljer sig för olika platser och mellan olika personer. Men precis som det kan finnas stora skillnader mellan olika grupper så skiljer sig förutsättningarna för olika delar av landet. Arbets- och miljömedicin Syd (AMM Syd) har därför i samarbete med Länsstyrelsen i Kronoberg och Region Kronoberg sammanställt denna regionala rapport för Kronoberg, som speglar svar på miljöhälsoenkäten 2015 från befolkningen i länet. Rapporten ger en aktuell bild av miljöhälsoläget i Kronobergs län, baserat på svar ifrån enkäten, och även en kort bakgrund kring den relevanta exponeringen som berörs i respektive kapitlet. Varje kapitel avslutas med en slutsats och rekommendationer för vidare läsning.Miljöhälsoindikatorerna är verktyg för att följa upp om miljökvalitetsmålen uppnås. I varje kapitel som ingår i den regionala rapporten refereras därför till det eller de miljömål som kapitlet behandlar. Det avslutande kapitlet i rapporten är vigt till att presentera miljöhälsoindikatorer för miljömålen God bebyggd miljö, Frisk luft och Giftfri miljö. För dessa miljöhälsoindikatorer finns också uppföljning över tid och resultat från de tidigare miljöhälsoenkäterna presenteras. För några av miljöhälsoindikatorerna syns en positiv trend till förbättring, men inte för alla och det är därför av stor vikt att ett fortsatt arbete bedrivs för att förbättra miljöhälsan.Inom ramen för det regionala miljömålsarbetet i Kronobergs län finns ett åtgärdsprogram där ett av fyra teman är ”Hälsa i miljöarbetet”. Inom temat finns 18 åtgärder som har identifierats för att förbättra möjligheterna att nå miljömålen. I Kronobergs län har det också beslutats om en länsgemensam folkhälsopolicy med titeln ”En god hälsa för alla – för hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län”. Av de 11 nationella folkhälsomålen har Kronoberg valt att särskilt prioritera målområde 1. Delaktighet och inflytande i samhället, målområde 3. Barn och ungas uppväxtvillkor samt målområde 11. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel (ANDTS).Den regionala miljöhälsorapporten i Kronoberg är en av tre rapporter i en serie som täcker Kronoberg, Blekinge och Skåne. Figurerna som ingår i rapporten följer i största möjliga mån den nationella rapporten och resultat från denna rapport går därför i de flesta fall att jämföra med den nationella och de två övriga regionala rapporterna.Miljöhälsorapporten vänder sig i första hand till handläggare och beslutsfattare i kommuner, landsting och länsstyrelsen, men även till myndigheter och andra verksamma inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Rapporten kan användas som ett underlag i planeringen av den kommunala tillsynen enligt miljöbalken, men även vid beslut och åtgärder och prioriteringar för att förebygga ohälsa och uppnå jämlik hälsa, samt i arbetet med miljökvalitetsmålen och det övergripande folkhälsomålet.
|
|
| 10. |
|
|
