| 1. |
- Jonsson, B. G., et al.
(författare)
-
Skogspolitiken hotar biologiska mångfalden
- 2008
-
Ingår i: Dagens Nyheter. ; 14 april
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ledande svenska forskare varnar för att det nationella naturarvet äventyras: Vi skäms över våra beslutsfattares likgiltighet för miljön. Den svenska skogen har förvandlats till en jättelik odlingsyta. Där förr otaliga arter levde samman i harmoni dominerar numera helt gran, tall och inplanterade främmande trädslag. Denna skogsodling utgör ett hot mot den biologiska mångfalden vilket strider mot riksdagens miljökvalitetsmål. Den svenska skogspolitiken vilar officiellt på att produktion av skogsråvara och miljö är likvärdiga mål. Men i praktiken har produktionen satts i första rummet. Bortåt 2 000 skogslevande arters överlevnad hotas på grund av den förda politiken. Vi är djupt oroade och skäms över att det rika Sverige inte arbetar effektivt för att nå nationella och internationella miljömål. Det skriver 14 ledande forskare i bland annat växtekologi, ekologisk zoologi och botanik.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Bergstedt, Johan, 1953-
(författare)
-
Boreal vegetation responses to forestry as reflected in field trial and survey data and the quality of cover estimates and presence/absence in vegetation inventory
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här avhandlingen belyser hur avverkning och markberedning påverkar markfloran i den svenska barrskogen. Dessutom utvärderas två inventeringsmetoder som används inom växtekologin. Vid arbetet har både rikstäckande inventeringsdata och fältförsök använts och de likartade resultaten tyder på att rikstäckande inventeringar är en underutnyttjad resurs i forskningen.Ju större andel av träden som avverkas desto större blir förändringen av markflorans sammansättning. Vissa arter, som lingon, ljung, etc., verkar dock inte påverkas i nämnvärd omfattning, medan andra, som blåbär, minskar i relation till hur mycket som avverkats. Gräs och mjölkört ökar efter avverkning, dock visar sig vissa gräs och mjölkört inte reagera om inte avverkningen överskrider ett tröskelvärde på ca 80 %. Avverkning har en liten, men signifikant, effekt på antalet arter, medan artomsättning, d.v.s. arters etablering på och/eller försvinnande från provytorna, framförallt påverkas av andel gran innan avverkning, markens produktionsförmåga och först därefter av hur stor andel av träden som avverkas. Det var också uppenbart att markberedning har en stark effekt som skiljer sig från avverkning. Framförallt gynnas björnmossor av markberedning men även vårfryle, kruståtel och mjölkört. Arter som missgynnas av markberedning var bl.a., en levermossa, lingon, väggmossa och kråkbär.I växtekologi är visuell täckningsbedömning, d.v.s. hur stor del av en provyta som täcks av en växtart, och registrering av förekomst/icke förekomst, d.v.s. finns en växtart på en provyta eller inte, de två vanligaste metoderna vid vegetationsinventering.Vid registrering av förekomst/icke förekomst missas upp till en tredjedel av förekomsterna, vanligaste orsaken till missade registreringar verkar vara att man inte upptäcker arten snarare än att den inte kan identifieras. Det var stora variationer mellan arter, där arter med få exemplar på provytan missas oftare.Både den visuella täckningsbedömningen och förekomst/icke förekomst visar sig ha personberoende fel, d.v.s. att olika personer genomgående ger högre eller lägre värden än andra. Trots det personberoende felet visar sig täckningsbedömningar ha ett större informationsvärde än registrering av förekomst/icke förekomst när det gäller att särskilja olika typer av vegetation. Erfarenhet har en förvånansvärt liten effekt på kvaliteten av täckningsbedömningar.
|
|
| 9. |
- Bergstedt, Johan, et al.
(författare)
-
In the eye of the beholder : bias and stochastic variation in cover estimates
- 2009
-
Ingår i: PLANT ECOLOGY. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1385-0237 .- 1573-5052. ; 204:2, s. 271-283
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Cover estimates by eye is a prevailing method to assess abundance. We examined cover estimates with regard to bias and random variation. Ten observers working with a national forest vegetation survey estimated sixteen 100 m(2)-plots, placed in two different vegetation types. These had similar species composition but were clearly distinguishable in the field. In species-wise analyses, observer bias varied greatly, with Dicranum spp., Vaccinium vitis-idaea and Vaccinium myrtillus having the largest bias. Experience had a surprisingly small impact on variation. Power analysis revealed only small differences between observers in the ability to distinguish the two vegetation types, and little value in averaging the assessments from two, three or four observers. Cover estimates did better than presence/absence data in separating the two vegetation types and multivariate analyses were more powerful than univariate ones.
|
|
| 10. |
- Bergstedt, Johan, 1953-, et al.
(författare)
-
The impact of logging on species richness and turnover of field layer species in Swedish boreal forests
- 2008
-
Ingår i: Open environmental & biological monitoring journal. - : Bentham Science Publishers Ltd.. - 1875-0400. ; 1, s. 48-57
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- On two occasions, with a 10- or 11-year interval, species occurring in 650 plots (100 m2) in boreal production forests in Sweden were recorded within a monitoring program. During this interval, many of the plots had been subjected to varying degrees of timber extraction. The presence of 49 vascular plant species or species groups was recorded and we evaluated how species number varied over time. There was an overall increase in species number, probably partly reflecting changing attitudes and strategies for fieldwork. Logging had a modest, but significant positive effect on the change in species number per plot. When analysing individual species, three of 18 showed a differential response along the logging gradient: Linnea borealis was more likely to appear at low logging intensities while the opposite pattern was present in Epilobium angustifolium and Calluna vulgaris. A species turnover index was calculated per plot and used as the dependent variable in a multiple regression with six independent variables. Three of these contributed significantly to the model: turnover increased (i) with decreasing amounts of Pinus sylvestris in the tree canopy; (ii) with increasing site productivity; and (iii) with increasing logging intensity. Hence, greatest changes over time occurred in stands lacking P. sylvestris (consequently dominated by Picea abies) that occurred on fertile soil, and was amplified by logging.
|
|
