| 1. |
|
|
| 2. |
- Adill, Anders, et al.
(författare)
-
Biologisk recipientkontroll vid Forsmarks kärnkraftverk : sammanfattande resultat av undersökningar fram till år 2012
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport sammanfattar långsiktiga och pågående trender ikustvattenmiljön utanför Forsmarks kärnkraftverk från mitten av 1970-taletfram till och med år 2012. Resultaten baseras på de fältundersökningar somutförs inom kärnkraftverkets kontrollprogram för att följa effekter avkylvattenanvändning på fisk, fågel och bottenfauna.Vid Forsmarks kärnkraftverk pumpas stora mängder brackvatten genomkraftverket för att kyla kondensorerna. Efter användning pumpas detanvända kylvattnet ut i närrecipienten, som får en temperaturhöjning medcirka 7-9°C. Kylvattenhanteringen har en direkt miljöpåverkan genom attdet havsvatten som används innehåller levande organismer som dras med ini systemet, eller filtreras bort vid intaget och dör. Det uppvärmda kylvattensom når närrecipienten har därtill effekter på djurens fysiologi, födotillgångoch beteendemönster, vilket i sin tur kan påverka deras tillväxt ochreproduktion. Dessa förändringar är väl dokumenterade under de år somkontrollprogrammet har pågått, framförallt när det gäller fisk. I rapportenpresenteras trender i utvecklingen över tid hos fisk, bottenfauna och fågel.Data jämförs där det är möjligt med motsvarande trender i referensområdensamt i andra delar av Bottenhavet och Östersjön.En stor del av de förändringar som observerats i Forsmarks skärgårdunder senare år kan sannolikt sammankopplas med kylvattenutflödet, isynnerhet efter år 2004 när det galler som tidigare hindrade fiskar från attvandra in och ut ur Biotestsjön togs bort. Detta syns som en ökad invandringav lekfisk i Biotestsjön och en tillkomst av arter som inte funnits där pålänge. Samtidigt ses förändrade tillväxtmönster hos abborre i Biotestsjönsamt utanför, i Forsmarks skärgård. I viss mån ses även förändradeutbredningsmönster hos sjöfågel som skulle kunna kopplas till förändradfödotillgång. För bottenfauna kan man inte avgöra om det finns mönster, pågrund av avsaknad av data under senare år.Resultaten antyder att en större del av fiskbestånden i Forsmarks skärgårdän tidigare är beroende av att Biotestsjön är en fungerande miljö förreproduktion och tillväxt. Detta är positivt så länge förhållandena iBiotestsjön och övriga områden som påverkas av kylvattenutsläpp ärgynnsamma, men negativt för omgivande skärgård om rekryteringen i dessaområden inte skulle fungera, eller om fiskens hälsa skulle påverkas. Dessaaspekter blir särskilt aktuella i och med den planerade effekthöjningen vidForsmarks kärnkraftverk, som sannolikt skulle kunna accentuera deobserverade effekterna, samt den planerade byggnaden av ett slutförvar, om denna påverkar tillgången på alternativa rekryteringsmiljöer för fisk inärområdet.Dödligheten i silstationen är fortsatt hög, om än med stormellanårsvariation i antal och artsammansättning. Mätningar vid silstationenvisar dock på en ökad dödlighet av ål, som inte kan förklaras av generellauppgångar i beståndet. Ökningen är troligen en effekt av att mer ål äntidigare vistas i Forsmarks skärgård, vilket skulle kunna bero på enanlockning av ål till området för kylvattenutsläpp.En annan förändring som inträffat under senare år är att en nyintroducerad art, musslan Mytilopsis leucopheata, har observerats i områdetsedan 2011. Arten har orsakat problem i kylvattenvägarna i andrakärnkraftverk i Östersjön, och områden med förhöjd vattentemperatur hartidigare identifierats som potentiella plattformar för fortsatt etablering avarten i andra områden.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Adill, Anders, et al.
(författare)
-
Biologisk recipientkontroll vid Forsmarks kärnkraftverk : årsrapport för 2011
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten beskrivs resultaten av undersökningarna inom baskontroll- och effekthöjningsprogrammet under 2011 mot bakgrund av tidigare års resultat. Förlusterna i Forsmarks silstationer dominerades likt tidigare år av storspigg, störst förekomster var under hösten och bestod till stor del av årsyngel. Förlusterna av strömming i silstationerna visade på höga nivåer under hösten och den låga medelvikten kan tyda på stor rekryteringsframgång för arten i Forsmarksområdet. Resultaten från nätprovfiskena i Biotestsjön visade på höga tätheter både under våren och hösten av främst abborre och mört. Fångsterna av gädda var mycket låga och arten saknades nästan helt i provtagningarna. Resultaten visar på en tydlig anlockning av lekande abborre och mört till Biotestsjön under våren. Trots den stora lekbiomassan i Biotestsjön under våren var fångsterna av årsyngel av abborre dock låga, däremot var förekomsten av mörtyngel högre än på många år. Utvecklingen i ryssjeprovfiskena visade att mängden ål i Biotestsjön har minskat sedan gallren avlägsnades 2004. Storleken på ålarna i fångsterna har förändrats sedan 1990-talet och har blivit större. I silstationerna var förlusterna av ål mer omfattande än tidigare år och medelvikten tyder på att majoriteten av ålarna i proverna var så kallade blankålar. Resultaten tyder på att de 500 000 glasålarna som sattes ut 1989 fortfarande förekommer inom kontrollprogrammets provtagningar och fastnar i silstationerna som vuxna individer. Under ryssje- och nätfisket på våren fångades nors i Biotestsjön för första gången sedan öppnandet av gallren. Detta tyder på att arten lockas in till anläggningens uppvärmda vatten och kan vara ett tecken på lekaktivitet. Risken är dock stor att den slutliga reproduktionsframgången för nors i Biotestsjön skulle vara svag, eftersom de nykläckta larverna kommer sköljas ut ur anläggningen och utsättas för en dödlig temperatursänkning. Det är möjligt att även strömming, som har liknande lekmönster som nors, kan anlockas till Biotestsjön under vårarna. Vid yngelundersökningarna i Forsmarks innerskärgård fångades stora mängder årsyngel av abborre, speciellt i jämförelse med de mycket svaga förekomsterna av abborre som noterats i provtagningarna under tidigare år. Abborrynglen var dock ovanligt stora och det är möjligt att majoriteten av individerna härstammar från Biotestsjön. Fångsterna i nätprovfiskena i Biotestsjön under hösten var de högsta som noterats sedan 1990 och trenden visar tydligt att tätheterna av fisk har ökat i området sedan borttagandet av gallren 2004. Resultaten från individundersökningarna visade att mörtarna i Biotestsjön hade sämre kondition (angivet som Fultons index) än individer från referensområdet, vilket kan vara ett tecken på födobrist för mörten inne i anläggningen. Vid den station som tidvis berörs av kylvattenplymen (Länsman) har tätheter och biomassor av bottenlevande djur inte varit så låga som vid provtagningen 2011 sedan i början av 1980-talet, när provtagningarna inleddes, medan artantalen inte skilde sig från de senaste årens. I referensområdet har biomassorna på stationer inom motsvarande djupintervall och likartad sedimentstruktur minskat under de senaste sju åren. Den djupare stationen i Forsmark, som inte berörs av kylvattenplymen, och motsvarande i referensområdet uppvisade likartade utvecklingar av bottenlevande djur. Fågelundersökningarna visade att Biotestsjön och närliggande områden är viktiga rast- och övervintringsområden för sjöfågel. Flest observationer av de prioriterade arterna inom kontrollprogrammet återfanns i Biotestsjön samt i utsläpps- och intagsområdet till kraftverket.
|
|
| 5. |
- Andersson, Magnus, et al.
(författare)
-
Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten : Resurs- och miljööversikt 2012
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är den nionde utgåvan av den samlade översikten över fisk- och kräftdjursbeståndens status i våra vatten. Kunskap om fiskbestånden och miljön är en förutsättning för att utnyttjandet av fiskresurserna skall bli bärkraftigt. För svenska vattenområden beskrivs miljöutvecklingen i ett ekosystemsperspektiv, dels för att tydliggöra fiskens ekologiska roll och beskriva yttre miljöfaktorer som påverkar fiskbestånden, dels för att belysa fiskets effekter på miljön.Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten är utarbetad av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. Rapporten sammanfattar utveckling och beståndsstatus för de kommersiellt viktigaste fisk- och kräftdjursarterna i våra vatten. Bedömningar och förvaltningsråd är baserade på Internationella Havsforskningsrådets (ICES) rådgivning, SLU Aquas nationella och regionala provfiskedata, samt yrkesfiskets rapportering.
|
|
| 6. |
- Bettegowda, Chetan, et al.
(författare)
-
Detection of circulating tumor DNA in early- and late-stage human malignancies
- 2014
-
Ingår i: Science Translational Medicine. - : American Association for the Advancement of Science (AAAS). - 1946-6234 .- 1946-6242. ; 6:224, s. 224ra24-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The development of noninvasive methods to detect and monitor tumors continues to be a major challenge in oncology. We used digital polymerase chain reaction-based technologies to evaluate the ability of circulating tumor DNA (ctDNA) to detect tumors in 640 patients with various cancer types. We found that ctDNA was detectable in >75% of patients with advanced pancreatic, ovarian, colorectal, bladder, gastroesophageal, breast, melanoma, hepatocellular, and head and neck cancers, but in less than 50% of primary brain, renal, prostate, or thyroid cancers. In patients with localized tumors, ctDNA was detected in 73, 57, 48, and 50% of patients with colorectal cancer, gastroesophageal cancer, pancreatic cancer, and breast adenocarcinoma, respectively. ctDNA was often present in patients without detectable circulating tumor cells, suggesting that these two biomarkers are distinct entities. In a separate panel of 206 patients with metastatic colorectal cancers, we showed that the sensitivity of ctDNA for detection of clinically relevant KRAS gene mutations was 87.2% and its specificity was 99.2%. Finally, we assessed whether ctDNA could provide clues into the mechanisms underlying resistance to epidermal growth factor receptor blockade in 24 patients who objectively responded to therapy but subsequently relapsed. Twenty-three (96%) of these patients developed one or more mutations in genes involved in the mitogen-activated protein kinase pathway. Together, these data suggest that ctDNA is a broadly applicable, sensitive, and specific biomarker that can be used for a variety of clinical and research purposes in patients with multiple different types of cancer.
|
|
| 7. |
- Florin, Ann-Britt, et al.
(författare)
-
First records of Conrad´s false mussel, Mytilopsis leucophaeata (Conrad, 1831) in the southern Bothnian Sea, Sweden, near a nuclear power plant
- 2013
-
Ingår i: BioInvasions Records. - : Regional Euro-Asian Biological Invasions Centre Oy (REABIC). - 2242-1300. ; 2:4, s. 303-309
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The invasive, biofouling, Conrad's false mussel Mytilopsis leucophaeata was first recorded in Sweden during spring 2011 in the cooling water system of the power plant of Forsmark in the southern Bothnian Sea. The cooling water discharge area offers a favourable environment for growth, survival, and reproduction of M. leucophaeata and may provide a stepping stone for further spread. We present three different studies in the area, revealing a rapid increase in mussels in the artificially heated area, with densities of the magnitude of thousands of individuals m-2, as well as mussels living in surrounding waters, indicating an on-going expansion in the region.
|
|
| 8. |
- Florin, Ann-Britt, et al.
(författare)
-
First records of Conrad’s false mussel, Mytilopsis leucophaeata (Conrad, 1831) in the southern Bothnian Sea, Sweden, near a nuclear power plant
- 2013
-
Ingår i: BioInvasions Records. - : Regional Euro-Asian Biological Invasions Centre Oy (REABIC). - 2242-1300. ; 2, s. 303-309
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The invasive, biofouling, Conrad's false mussel Mytilopsis leucophaeata was first recorded in Sweden during spring 2011 in the cooling water system of the power plant of Forsmark in the southern Bothnian Sea. The cooling water discharge area offers a favourable environment for growth, survival, and reproduction of M. leucophaeata and may provide a stepping stone for further spread. We present three different studies in the area, revealing a rapid increase in mussels in the artificially heated area, with densities of the magnitude of thousands of individuals m-2, as well as mussels living in surrounding waters, indicating an on-going expansion in the region. Key words: cooling water; biofouling; invasive mussel
|
|
| 9. |
- Olsson, Jens, et al.
(författare)
-
Genetic structure of whitefish (Coregonus maraena) in the Baltic Sea
- 2012
-
Ingår i: Eustarine, Coastal and Shelf Science. - : Elsevier BV. - 0272-7714 .- 1096-0015. ; 97, s. 104-113
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Stocks of whitefish (Coregonus maraena) in the northern part of the Baltic Sea have in many areas declined drastically during recent years. Causes for the decline are yet not fully understood, but knowledge on the genetic population structure of the species is pivotal for future conservation measures. In this study we analyse the genetic variation at seven microsatellite loci for whitefish from 18 different sites along the Swedish coast of the Baltic Sea. We found a strong dependence of isolation by distance (R = 0.73), and a week but rather fine scaled genetic structure. In addition, there were differences between more northern and southern sites in the population genetic structure, where the degree of differentiation appears to be stronger in the north compared to the south. The results suggest that whitefish is a species suitable for local management with a regional context of the management strategy. In addition, the findings corroborate what is previously known for other coastal fish species in the Baltic Sea, such as perch and pike, suggesting that the majority of gene flow occurs between adjacent areas. Finally, our results highlight the potential for genetic subdivision even when the dependence of isolation by distance is strong.
|
|
