| 1. |
- Bruun, Hans Henrik, et al.
(författare)
-
Environmental correlates of meso-scale plant species richness in the province of Harjedalen, Sweden
- 2003
-
Ingår i: Biodiversity and Conservation. - 0960-3115 .- 1572-9710. ; 12:10, s. 2025-2041
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We investigated the species richness of vascular plants at the scale of 5 3 5 km in the Swedish province of Harjedalen, and the relationship between richness and environment. Environmental variables included geographical, altitudinal, topographical, bedrock, soil type, and land-cover descriptors. The species richness was subdivided into groups of species with similar life-form, i.e. trees, dwarf shrubs, hydro- and helophytes, vascular cryptogams, forbs, graminoids, and mountain plants. The data were split at random into two equal subsets. Explanatory models were built by multiple linear regression on the first subset, and the models were validated on the second subset. The total species richness of vascular plants could be explained by sandy and clayey soil, the heterogeneity in bedrock types and the area of acid volcanic bedrock. The model could explain about 46% of the variation in species richness. The richness of trees and hydrophytes tended to decrease with altitude, whereas this was not the case for mountain plants. The latter group occurred frequently at low elevation, but then predominantly along streams and rivers. Clayey soils, sandy soils, and basic volcanic bedrock were the variables most frequently included in the regression models.
|
|
| 2. |
- Bruun, Hans Henrik, et al.
(författare)
-
Nested communities of alpine plants on isolated mountains: relative importance of colonization and extinction
- 2003
-
Ingår i: Journal of Biogeography. - : Wiley. - 1365-2699 .- 0305-0270. ; 30:2, s. 297-303
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aim This paper seeks to investigate whether alpine floras on isolated mountains in boreal forest show nestedness, and, if that is the case, to determine whether selective extinction or colonization is the likely cause of the observed patterns. Location Isolated mountains in the boreal coniferous forests of northern Sweden (province of Norrbotten, c. 66°N; 18°E). The timberline in the region probably has been 300-400 m above the present some thousands of years before present, potentially covering these mountains. Methods A data matrix of twenty-seven alpine plant species on twenty-seven isolated mountains was subjected to nested subsets analysis. Extinction probability was assumed to increase with decreasing area, and colonization probability was assumed to decrease with increasing isolation. By sorting the data matrix by these factors and sequentially computing the degree of nestedness, we were able to determine whether the alpine floras were structured mainly by selective extinction or mainly by differential colonization. Results When ordered by decreasing area the data matrix was significantly more nested than random, but that was not the case when ordered by decreasing isolation. Ordering by maximum altitude also produced significant nestedness. Main conclusions Contrary to the conventional view that isolated mountains were completely covered with boreal forest some thousands of years ago, the nestedness patterns of alpine plants indicate that many of them survived the forest period on the isolated mountains, probably on cliffs and slopes too steep for the formation of closed forest.
|
|
| 3. |
- Esseen, Per-Anders, et al.
(författare)
-
Analys av informationsbehov för Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS)
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av Naturvårdsverket har en informationsanalys utförts för att utreda prioriterade övervakningsbehov för programmet Stickprovsvis Landskaps Övervakning (SLÖ). Rapporten utgör underlag för det fortsatta arbetet med att ta fram vilken detaljinformation som ska ingå i SLÖ. Syftet har varit att göra en relevant analys av vilka frågeställningar och informationsbehov som olika kravställare prioriterar. Primära kravställare är de nationella miljökvalitetsmålen, olika myndigheter och organisationer samt internationella konventioner och EUdirektiv.Arbetet har huvudsakligen bedrivits i form av telefonintervjuer. Totalt har ett 90-tal personer från olika myndigheter, organisationer, företag, forskningsinstitut och universitet intervjuats.Den information som efterfrågats omfattar bl a: vilken variabel eller typ av information som bör övervakas, syfte, typ av analys (tillstånd, förändring, orsakssammanhang, prognoser), målpopulation (naturtyp, specifik biotop etc), redovisningsgrupper (naturtyp, geografisk och tematisk indelning, t ex miljöstöd), tidskrav (frekvens, specifika årtal) och eventuella krav på statistisk precision.Arbetet har skett naturtypsvis för fem olika naturtyper: jordbrukslandskap, urban miljö, våtmarker och stränder, skogslandskap samt fjällmiljö. I rapporten redovisas först utdatavariabler genererade av miljökvalitetsmål och andra kravställande dokument. Därefter ges korta sammanfattningar av allmänna synpunkter som framkommit vid intervjuerna.Föreslagna utdatavariabler och informationsområden har ställts samman i bruttolistor för respektive naturtyp. Variablerna har ordnats efter fallande prioritetsordning och har delats upp i fem olika kategorier: 1. processer och påverkan, 2, biotoper, 3. linjeelement, 4. punktelement, och 5. organismer. Övriga synpunkter på utformningen av SLÖ, särskilt med avseende på stratifiering, rutstorlek, omdrevsintervall, flygbildstolkning och nomenklatur har också ställts samman.Resultaten från intervjuerna visar att det finns ett mycket stort intresse för övervakning av biologisk mångfald i ett landskapsperspektiv. I jordbruksmiljö prioriterade man information inom tre områden: 1. ängs- och hagmarker, 2. småbiotoper (inklusive punkt- och linjeelement) och 3. odlingslandskapets sammansättning. I urban miljö efterfrågades information inom följande områden: 1. grönyteområden (träd- och gräsbevuxna), 2. äldre lövträd och bärande träd, 3. småbiotoper (småvatten, trädgårdar, ruderatområden) samt 4. rekreation och landskapsbild. För våtmarker och stränder urskiljdes sju olika informationsområden: 1. markavvattning, 2. naturlig eller påverkad vattenregim, 3. hävd, 4. markstörning och exploatering, 5. strukturell variation, 6. näringstillgång och kemisk påverkan, och 7. hotade och främmande arter. Viktiga informationsområden i skogslandskapet är: 1. störningsprocesser och människans påverkan, 2. landskapets sammansättning, 3. beståndsegenskaper, 4. strukturelement och 5. organismer. I fjällmiljö identifierades fyra olika områden: 1. renskötselns påverkan, främst genom bete och tramp, 2. barmarkskörning och linjära strukturer, 3. klimatförändringar, och 4. hotade arter och främmande arter.För fyra naturtyper ges förslag till prioriterade utdatavariabler i ett appendix.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Moen, Jon, et al.
(författare)
-
Potential effects of climate change on treeline position in the Swedish mountains
- 2004
-
Ingår i: Ecology and Society. - : Resilience Alliance. - 1708-3087. ; 9:1, s. Article Number 16-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Climate change may strongly influence species distribution and, thus, the structure and function of ecosystems. This paper describes simulated changes in the position of the upper treeline in the Swedish mountains in response to predicted climate change. Data on predicted summer temperature changes, the current position of the treeline, and a digital elevation model were used to predict the position of the treeline over a 100-year timeframe. The results show the treeline advancing upward by 233-667 m, depending on the climate scenario used and location within the mountain chain. Such changes hypothetically caused a 75-85% reduction in treeless alpine heaths, with 60-93% of the remaining areas being scree slopes and boulder fields. For this change to occur, the migration rate of the trees would be in the order of 23-221 m yr(-1), which is well within published migration rates for wind-dispersed deciduous trees. The remaining alpine areas would be strongly fragmented. These drastic changes would influence all aspects of mountain ecosystems, including biodiversity conservation and human land-use patterns.
|
|
| 7. |
- Olofsson, Johan, et al.
(författare)
-
Effects of herbivory on competition intensity in two arctic-alpine tundra communities with different productivity
- 2002
-
Ingår i: Oikos. - : Wiley. - 0030-1299 .- 1600-0706. ; 96:2, s. 265-272
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The effects of long-term (I I yr) exclusion of vertebrate herbivores on competition intensity and plant community structure ere studied using manipulative field experiment,; in two arctic-alpine plant communities with contrasting productivity : an unproductive snowbed and a considerably more productive tall herb meadow. In the snowbed. the exclusion of herbivorous mammals resulted in a significant increase in the biomasses of vascular plants and cryptogams, whereas no corresponding response Lis observed on the tall herb meadow. The intensity of competition. measured with a neighbour removal experiment, did not differ significantly between three of the four habitat x treatment combinations - snowbed exposures. meadow exclosures and open meadow plots but as significantly loader on open snowbed plots, Our results thud, suggest that the low competition intensity in the unproductive snow bed is caused by herbivorous mammals, which tend to depress plant biomass in relatively unproductive habitats When herbivorous mammals have been excluded for a sufficiently long time to allots the build-up of plant biomass even in Unproductive habitat,. between-habitat differences in competition intensity disappear.
|
|
