| 1. |
|
|
| 2. |
- Jung, Christian, et al.
(författare)
-
A comparison of very old patients admitted to intensive care unit after acute versus elective surgery or intervention
- 2019
-
Ingår i: Journal of critical care. - : W B SAUNDERS CO-ELSEVIER INC. - 0883-9441 .- 1557-8615. ; 52, s. 141-148
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: We aimed to evaluate differences in outcome between patients admitted to intensive care unit (ICU) after elective versus acute surgery in a multinational cohort of very old patients (80 years; VIP). Predictors of mortality, with special emphasis on frailty, were assessed.Methods: In total, 5063 VIPs were induded in this analysis, 922 were admitted after elective surgery or intervention, 4141 acutely, with 402 after acute surgery. Differences were calculated using Mann-Whitney-U test and Wilcoxon test. Univariate and multivariable logistic regression were used to assess associations with mortality.Results: Compared patients admitted after acute surgery, patients admitted after elective surgery suffered less often from frailty as defined as CFS (28% vs 46%; p < 0.001), evidenced lower SOFA scores (4 +/- 5 vs 7 +/- 7; p < 0.001). Presence of frailty (CFS >4) was associated with significantly increased mortality both in elective surgery patients (7% vs 12%; p = 0.01), in acute surgery (7% vs 12%; p = 0.02).Conclusions: VIPs admitted to ICU after elective surgery evidenced favorable outcome over patients after acute surgery even after correction for relevant confounders. Frailty might be used to guide clinicians in risk stratification in both patients admitted after elective and acute surgery.
|
|
| 3. |
- Bhoo-Pathy, Nirmala, et al.
(författare)
-
Coffee and tea consumption and risk of pre- and postmenopausal breast cancer in the European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition (EPIC) cohort study
- 2015
-
Ingår i: Breast Cancer Research. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1465-5411 .- 1465-542X. ; 17
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Introduction: Specific coffee subtypes and tea may impact risk of pre- and post-menopausal breast cancer differently. We investigated the association between coffee (total, caffeinated, decaffeinated) and tea intake and risk of breast cancer. Methods: A total of 335,060 women participating in the European Prospective Investigation into Nutrition and Cancer (EPIC) Study, completed a dietary questionnaire from 1992 to 2000, and were followed-up until 2010 for incidence of breast cancer. Hazard ratios (HR) of breast cancer by country-specific, as well as cohort-wide categories of beverage intake were estimated. Results: During an average follow-up of 11 years, 1064 premenopausal, and 9134 postmenopausal breast cancers were diagnosed. Caffeinated coffee intake was associated with lower risk of postmenopausal breast cancer: adjusted HR = 0.90, 95% confidence interval (CI): 0.82 to 0.98, for high versus low consumption; P-trend = 0.029. While there was no significant effect modification by hormone receptor status (P = 0.711), linear trend for lower risk of breast cancer with increasing caffeinated coffee intake was clearest for estrogen and progesterone receptor negative (ER-PR-), postmenopausal breast cancer (P = 0.008). For every 100 ml increase in caffeinated coffee intake, the risk of ER-PR- breast cancer was lower by 4% (adjusted HR: 0.96, 95% CI: 0.93 to 1.00). Non-consumers of decaffeinated coffee had lower risk of postmenopausal breast cancer (adjusted HR = 0.89; 95% CI: 0.80 to 0.99) compared to low consumers, without evidence of dose-response relationship (P-trend = 0.128). Exclusive decaffeinated coffee consumption was not related to postmenopausal breast cancer risk, compared to any decaffeinated-low caffeinated intake (adjusted HR = 0.97; 95% CI: 0.82 to 1.14), or to no intake of any coffee (HR: 0.96; 95%: 0.82 to 1.14). Caffeinated and decaffeinated coffee were not associated with premenopausal breast cancer. Tea intake was neither associated with pre- nor post-menopausal breast cancer. Conclusions: Higher caffeinated coffee intake may be associated with lower risk of postmenopausal breast cancer. Decaffeinated coffee intake does not seem to be associated with breast cancer.
|
|
| 4. |
- Dossus, Laure, et al.
(författare)
-
Adipokines and inflammation markers and risk of differentiated thyroid carcinoma : The EPIC study
- 2018
-
Ingår i: International Journal of Cancer. - : John Wiley & Sons. - 0020-7136 .- 1097-0215. ; 142:7, s. 1332-1342
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Other than the influence of ionizing radiation and benign thyroid disease, little is known about the risk factors for differentiated thyroid cancer (TC) which is an increasing common cancer worldwide. Consistent evidence shows that body mass is positively associated with TC risk. As excess weight is a state of chronic inflammation, we investigated the relationship between concentrations of leptin, adiponectin, C-reactive protein, interleukin (IL)-6, IL-10 and tumor necrosis factor (TNF)-α and the risk of TC. A case-control study was nested within the European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition (EPIC) study and included 475 first primary incident TC cases (399 women and 76 men) and 1,016 matched cancer-free cohort participants. Biomarkers were measured in serum samples using validated and highly sensitive commercially available immunoassays. Odds ratios (ORs) of TC by levels of each biomarker were estimated using conditional logistic regression models, adjusting for BMI and alcohol consumption. Adiponectin was inversely associated with TC risk among women (ORT3vs.T1 = 0.69, 95% CI: 0.49-0.98, Ptrend = 0.04) but not among men (ORT3vs.T1 = 1.36, 95% CI: 0.67-2.76, Ptrend = 0.37). Increasing levels of IL-10 were positively associated with TC risk in both genders and significantly so in women (ORT3vs.T1 = 1.59, 95% CI: 1.13-2.25, Ptrend = 0.01) but not in men (ORT3vs.T1 = 1.78, 95% CI: 0.80-3.98, Ptrend = 0.17). Leptin, CRP, IL-6 and TNF-α were not associated with TC risk in either gender. These results indicate a positive association of TC risk with IL-10 and a negative association with adiponectin that is probably restricted to women. Inflammation may play a role in TC in combination with or independently of excess weight.
|
|
| 5. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 6. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 7. |
- Sen, Abhijit, et al.
(författare)
-
Coffee and tea consumption and risk of prostate cancer in the European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition
- 2019
-
Ingår i: International Journal of Cancer. - : Wiley. - 0020-7136 .- 1097-0215. ; 144:2, s. 240-250
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The epidemiological evidence regarding the association of coffee and tea consumption with prostate cancer risk is inconclusive, and few cohort studies have assessed these associations by disease stage and grade. We examined the associations of coffee (total, caffeinated and decaffeinated) and tea intake with prostate cancer risk in the European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition. Among 142,196 men, 7,036 incident prostate cancer cases were diagnosed over 14 years of follow-up. Data on coffee and tea consumption were collected through validated country-specific food questionnaires at baseline. We used Cox proportional hazards regression models to compute hazard ratios (HRs) and 95% confidence intervals (CI). Models were stratified by center and age, and adjusted for anthropometric, lifestyle and dietary factors. Median coffee and tea intake were 375 and 106 mL/day, respectively, but large variations existed by country. Comparing the highest (median of 855 mL/day) versus lowest (median of 103 mL/day) consumers of coffee and tea (450 vs. 12 mL/day) the HRs were 1.02 (95% CI, 0.94–1.09) and 0.98 (95% CI, 0.90–1.07) for risk of total prostate cancer and 0.97 (95% CI, 0.79–1.21) and 0.89 (95% CI, 0.70–1.13) for risk of fatal disease, respectively. No evidence of association was seen for consumption of total, caffeinated or decaffeinated coffee or tea and risk of total prostate cancer or cancer by stage, grade or fatality in this large cohort. Further investigations are needed to clarify whether an association exists by different preparations or by concentrations and constituents of these beverages.
|
|
| 8. |
- Zamora-Ros, Raul, et al.
(författare)
-
Dietary flavonoid intake and colorectal cancer risk in the European prospective investigation into cancer and nutrition (EPIC) cohort
- 2017
-
Ingår i: International Journal of Cancer. - : Wiley. - 0020-7136 .- 1097-0215. ; 140:8, s. 1836-1844
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Flavonoids have been shown to inhibit colon cancer cell proliferation in vitro and protect against colorectal carcinogenesis in animal models. However, epidemiological evidence on the potential role of flavonoid intake in colorectal cancer (CRC) development remains sparse and inconsistent. We evaluated the association between dietary intakes of total flavonoids and their subclasses and risk of development of CRC, within the European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition (EPIC) study. A cohort of 477,312 adult men and women were recruited in 10 European countries. At baseline, dietary intakes of total flavonoids and individual subclasses were estimated using centre-specific validated dietary questionnaires and composition data from the Phenol-Explorer database. During an average of 11 years of follow-up, 4,517 new cases of primary CRC were identified, of which 2,869 were colon (proximal = 1,298 and distal = 1,266) and 1,648 rectal tumours. No association was found between total flavonoid intake and the risk of overall CRC (HR for comparison of extreme quintiles 1.05, 95% CI 0.93–1.18; p-trend = 0.58) or any CRC subtype. No association was also observed with any intake of individual flavonoid subclasses. Similar results were observed for flavonoid intake expressed as glycosides or aglycone equivalents. Intake of total flavonoids and flavonoid subclasses, as estimated from dietary questionnaires, did not show any association with risk of CRC development.
|
|
| 9. |
- Aleksandrova, Krasimira, et al.
(författare)
-
The association of coffee intake with liver cancer risk is mediated by biomarkers of inflammation and hepatocellular injury : data from the European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition
- 2015
-
Ingår i: American Journal of Clinical Nutrition. - : American Society for Nutrition. - 0002-9165 .- 1938-3207. ; 102:6, s. 1498-1508
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Higher coffee intake has been purportedly related to a lower risk of liver cancer. However, it remains unclear whether this association may be accounted for by specific biological mechanisms. Objective: We aimed to evaluate the potential mediating roles of inflammatory, metabolic, liver injury, and iron metabolism biomarkers on the association between coffee intake and the primary form of liver cancer-hepatocellular carcinoma (HCC). Design: We conducted a prospective nested case-control study within the European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition among 125 incident HCC cases matched to 250 controls using an incidence-density sampling procedure. The association of coffee intake with HCC risk was evaluated by using multivariable-adjusted conditional logistic regression that accounted for smoking, alcohol consumption, hepatitis infection, and other established liver cancer risk factors. The mediating effects of 21 biomarkers were evaluated on the basis of percentage changes and associated 95% CIs in the estimated regression coefficients of models with and without adjustment for biomarkers individually and in combination. Results: The multivariable-adjusted RR of having >= 4 cups (600mL) coffee/d compared with <2 cups (300 mL)/d was 0.25 (95% CI: 0.11, 0.62; P-trend = 0.006). A statistically significant attenuation of the association between coffee intake and HCC risk and thereby suspected mediation was confirmed for the inflammatory biomarker IL-6 and for the biomarkers of hepatocellular injury glutamate dehydrogenase, alanine aminotransferase, aspartate aminotransferase (AST), gamma-glutamyltransferase (GGT), and total bilirubin, which-in combination-attenuated the regression coefficients by 72% (95% CI: 7%, 239%). Of the investigated biomarkers, IL-6, AST, and GGT produced the highest change in the regression coefficients: 40%, 56%, and 60%, respectively. Conclusion: These data suggest that the inverse association of coffee intake with HCC risk was partly accounted for by biomarkers of inflammation and hepatocellular injury.
|
|
| 10. |
- Caini, Saverio, et al.
(författare)
-
Coffee, tea and melanoma risk : findings from the European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition
- 2017
-
Ingår i: International Journal of Cancer. - : Wiley. - 0020-7136 .- 1097-0215. ; 140:10, s. 2246-2255
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In vitro and animal studies suggest that bioactive constituents of coffee and tea may have anticarcinogenic effects against cutaneous melanoma; however, epidemiological evidence is limited to date. We examined the relationships between coffee (total, caffeinated or decaffeinated) and tea consumption and risk of melanoma in the European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition (EPIC). EPIC is a multicentre prospective study that enrolled over 500,000 participants aged 25–70 years from ten European countries in 1992–2000. Information on coffee and tea drinking was collected at baseline using validated country-specific dietary questionnaires. We used adjusted Cox proportional hazards regression models to calculate hazard ratios (HR) and 95% confidence intervals (95% CI) for the associations between coffee and tea consumption and melanoma risk. Overall, 2,712 melanoma cases were identified during a median follow-up of 14.9 years among 476,160 study participants. Consumption of caffeinated coffee was inversely associated with melanoma risk among men (HR for highest quartile of consumption vs. non-consumers 0.31, 95% CI 0.14–0.69) but not among women (HR 0.96, 95% CI 0.62–1.47). There were no statistically significant associations between consumption of decaffeinated coffee or tea and the risk of melanoma among both men and women. The consumption of caffeinated coffee was inversely associated with melanoma risk among men in this large cohort study. Further investigations are warranted to confirm our findings and clarify the possible role of caffeine and other coffee compounds in reducing the risk of melanoma.
|
|
