SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Nimmermark Sven) srt2:(2015-2017)"

Sökning: WFRF:(Nimmermark Sven) > (2015-2017)

  • Resultat 1-5 av 5
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Karlsson, Anna, et al. (författare)
  • Hållbarhet av golv i grisningsboxen : en jämförande studie mellan obehandlade och plastade betonggolv samt hur golvkvaliteten kan påverka smågrishälsan
  • 2015
  • Ingår i: LTV-fakultetens faktablad.
  • Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Skador bland smågrisar är vanligt förekommande inom smågrisproduktionen. Golvet har en betydande roll för skadornas utbredning. Låg avnötningsgrad minskar skaderisken, men kan även innebära lägre friktion vilket i sin tur innebär en ökad skaderisk. Golvet bör ha god värmebehaglighet för att skydda smågrisarna från att bli nedkylda. I detta faktablad redovisas resultaten från ett försök där hållbarheten av betonggolv och plastbehandlat golv i grisningsboxar har jämförts. Friktion, avnötningsgrad och värmebehaglighet har mätts i 15 grisningsavdelningar med golv av olika åldrar. Resultaten visade att de plastbehandlade golven hade en lägre avnötningsgrad, men en likvärdig friktion jämfört med betonggolven i studien. Värmebehagligheten var oberoende av golvtyp. Utifrån resultaten i försöket tros plastbehandling kunna öka golvens hållbarhet och den tycks även ha potential att till viss del gynna smågrishälsan.
  •  
2.
  • Maslak, Katarzyna, et al. (författare)
  • Thermal energy use for dehumidification of a tomato greenhouse by natural ventilation and a system with an air-to-air heat exchanger
  • 2017
  • Ingår i: Agricultural and Food Science. - : Agricultural and Food Science. - 1459-6067 .- 1795-1895. ; 26, s. 56-66
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The aim of the study was to estimate the amount of thermal energy used for dehumidification of a naturally ventilated tomato greenhouse and to estimate how mechanical ventilation with the use of a heat exchanger recovering heat from the exhaust to the supply air may decrease the energy use. Measured use of thermal energy in a naturally ventilated tomato greenhouse was compared to modelled values using Powersim((R)) software. By the help of the model an estimation of the amount of energy used for dehumidification was made for the months April-September. A non-hygroscopic rotary air-to-air heat exchanger was studied, and its temperature and moisture efficiencies were measured. Modelling for leaf area index (LAI) 3.5 and 4.0 m(2) m(-2) indicated that 23 and 29% of the total thermal energy was used for moisture removal respectively. Modelling for the heat exchanger indicated thermal energy savings of 15 and 17% for the same LAI respectively.
  •  
3.
  • Nimmermark, Sven (författare)
  • Förnybar energi i svensk växthusodling : kunskapsunderlag för fortbildning inom energisystem
  • 2015
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • För att minska klimatpåverkan av koldioxid (CO2) från förbränning av fossila bränslen har man i Sverige infört en koldioxidskatt på bränslen som inte är förnybara. Detta innebär ökade kostnader för växthusodlare som utnyttjar naturgas och olja och ett starkt incitament för övergång från fossila till förnybara bränslen. En del växthusodlare har redan övergått till förnybara bränslen, men fortfarande finns ett stort antal odlare som använder fossila bränslen. Kunskap om hur man på bästa sätt reducerar energiåtgången och utnyttjar förnybara energikällor efterfrågas bland många odlare. I projektet har kunskap om förnybara energikällor och teknisk utformning av värmeanläggningar med förnybara bränslen för att värma växthus samlats tillsammans med ekonomiska beslutsmodeller. I avsnittet "Energisystem för växthus" ges en översikt över växthusets värmebalans och olika system för uppvärmning av växthus. De förnybara energikällor som på senare tid börjat används för att värma svenska växthus är framförallt bark, flis, spån, pellets och briketter. En del ved och halm används också medan biogas används i liten utsträckning liksom torv. Värmepumpar är intressanta för uppvärmning i en del fall och för elförsörjning kan t.ex. solceller eller i speciella fall småskalig vattenkraft vara intressant. Biobränslen (trädbränslen) såsom flis, pellets etc. är i många fall det intressantaste alternativet till fossila bränslen för uppvärmning av växthus. Värmevärdet, dvs. den mängd energi man får ut vid förbränning, varierar stort med trädbränslets fukthalt och mellan olika typer av flis. I avsnittet "Värmecentralen och dess komponenter" behandlas bl.a. system för stoftavskiljning, värmelagring i bufferttankar och eldningskunskap och i avsnittet "Myndighetskrav, besiktningar och inspektioner" redovisas en sammanställning av olika krav och regelverk. I avsnittet "Ekonomi och beslutsmodell" behandlas bl.a. kostnader och investeringsberäkning. Vid planering av en ny eller ombyggnad av en befintlig värmeanläggning är en god regel att i första hand se till att effekt- och energibehovet blir så litet som möjligt genom att t.ex. isolera och att sedan överväga olika alternativ för uppvärmning. Detta leder i de allra flesta fall till en avsevärd minskning av kostnaden för värmeanläggningen.
  •  
4.
  • Nimmermark, Sven, et al. (författare)
  • Measured energy use in a greenhouse with tomatoes compared to predicted use by a mechanistic model including transpiration
  • 2015
  • Ingår i: Agricultural Engineering International: the CIGR Ejournal. - 1682-1130. ; , s. 65-70
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • In regions with a colder climate the use of heat energy for climatization of greenhouses can be significant. Beside outdoor temperatures and climate also transpiration affects the use of heat energy since heating and ventilation or dehumidification may be required in order to keep the humidity in the greenhouse below levels which may lead to plant diseases. A reliable model is a powerful tool to predict energy use for greenhouse cultivation. Thus, a mechanistic model including transpiration and energy use for dehumidification and hourly output data was developed from an older simpler model. To be reliable, modelled data must fit with real data. The aim of the present study is to compare measured and modelled use of heat energy. Thus, energy use for a greenhouse with tomatoes was measured and compared to modelled data. The greenhouse in the study is of Venlo-type and the floor area is 80 000 m2. The cover material is single glass and screens are used in order to provide extra insulation during night time. The heating system is water based with heating pipes. Heat energy use was calculated from temperatures of incoming and outgoing heating water and pulses from two flow meters. Climate parameters and screening positions were registered and stored by the help of a Priva system. The model includes solar radiation according to equations provided by Duffie and Beckman (1974), and transpiration equations provided by Stranghellini (1987). Solar radiation is in the model divided into diffuse and direct insolation. Ventilation rate is calculated from moisture balance. Properties of the greenhouse in question, i.e. its material properties, areas, etc. are in combination with climate parameters and screening input data for the model. Measurement of heat energy use and climate was made on hourly basis during a period from April to September. Daily average climate values during the months April to September ranged for the separate months from 10-19 MJ day-1 for outdoor incoming solar radiation, 8.2-17.2° C for outdoor temperature, 18.3-20.3° C for indoor temperature, and 80-84% for indoor RH. Monthly values for measured use of heat energy per m2 greenhouse area for the months April, June, July, August and September were 157, 130, 74, 94, 108 and 121 MJ month-1 m-2 respectively. Modelled amounts of energy for the same months were 159, 125, 61, 69, 73 and 110 MJ month-1 m-2. A regression between measured and modelled daily use of heat energy for the whole period between April and September showed a fairly good agreement (R2 = 0.75). Data indicate that heat storage in the heating system increase the energy use. Further, the data suggest that also heat storage in mass inside the greenhouse should be included in a model predicting heat energy use in greenhouses.
  •  
5.
  • Nimmermark, Sven (författare)
  • Work in Alternative and Enriched Cage Systems for Laying Hens and Self-Reported Health
  • 2015
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Due to animal welfare regulations traditional battery cage systems are no longer allowed in Sweden. Thus, alternative and enriched cage systems are now used by the farmers. During wintertime dust and ammonia concentrations can be high in such systems. In order to study the work environment a questionnaire was sent to 1000 farmers of which 200 had poultry farms and 800 housed pigs and cattle. The response rate for poultry farmers was 70%, and the overall response rate was 75%. Analyses were made by χ2 -analysis and multiple logistic regressions. Annoyance related to dust in the barns was considerably higher for persons working with poultry than for those working with other animal species; 23.9% were much annoyed, and 5.8% were very much annoyed with the dust. The prevalence of self reported eye irritations was significantly higher (p≤0,01) for those working with laying hens compared to those working with pigs or cattle. Also breathlessness and breathing difficulties seemed to be related to work with laying hens. A likely cause for this is high dust concentrations in combination with high ammonia concentrations. Correlation between reported symptoms and some factors in the barns (wet litter, use of multi level system, use of furnished cages, meal feed, and use of straw) were studied in multiple logistic regressions. The presence of wet litter indicated increased prevalence of eye irritation (odds ratio 21,37) and dry cough (odds ratio 14,06). Use of multi level systems was connected to a higher prevalence of nose irritations (p≤0,05).
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-5 av 5

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy