SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Norén Bretzer Ylva 1969 ) srt2:(2015-2019)"

Sökning: WFRF:(Norén Bretzer Ylva 1969 ) > (2015-2019)

  • Resultat 1-10 av 28
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Norén Bretzer, Ylva, 1969, et al. (författare)
  • Förtroendet för Försäkringskassan 1999 - 2010
  • 2015
  • Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Vad förklarar förtroendenedgången för Försäkringskassan under tids - perioden 1999–2010? Denna nedåtgående trend som uppmättes i flera olika mätningar, från och med år 1999 fram till år 2010, uppvisade en successiv minskning av medborgarnas förtroende för myndigheten Försäkringskassan. Denna minskning ägde rum i hela befolkningen, även om den var sär skild tydlig bland arbetare och de åldersgrupper som närmade sig slutet av sin arbetsmarknadsaktiva period (i åldern 50–64 år). Även gruppen egenföre - tagare tappade i betydande utstäckning förtroende för Försäkringskassan under den aktuella perioden. Särskilt mycket minskade förtroendet i den grupp som hade sjuk- eller aktivitetsersättning. Gruppen är till antalet mycket liten, men förtroendet halverades under perioden bland dessa personer. Sammantaget kan ingen enskild åtgärd eller förändring sägas ha en kausal verkan på den förtroendeminskning som uppmättes under perioden. Inte desto mindre är vi som grupp fast överty gade efter dessa delstudier, att reformernas mängd och omfattning sammantaget har bidragit till den negativa förtroendetrend som uppmättes under den aktuella tidsperioden. Några teman som särskilt står ut i delstudierna är: a) Socialförsäkringens nät har stramats åt, men förväntningarna låg i hög grad kvar vid den situation som rådde vid slutet av 1990- talet. Förvän t- ningsnivån har alltså inte minskat i takt med att t.ex. regelverkets om- fattning reducerades, möjligen på grund av för svag mediering i detta avseende. b) Det finns flera olika brister i rättssäkerheten som har uppmätts i vår fokusgruppsstudie. Sådana brister har även noterats i olika granskningar som genomförts av olika myndigheter (Inspektionen för Socialförsä k- ringarna, Riksrevisionen och Statskontoret), och dessa rapporter måste tas på stort allvar av Försäkringskassan. Att grundläggande rättssäke r- hetsprinciper upprätthålls är den enskildes rätt enligt Förvaltningslagen, Myndighetsförordningen och Sekretesslagstiftningen. c) Ansvarsfördelningen mell an Försäkringskassan och den politiska nivån förefaller ha varit oklar under perioden. I alltför hög grad har ”ansvars - utkrävandet” utkrävts av myndigheten Försäkringskassan, och i alltför liten grad har ansvarsfrågan skickats vidare till den politiska nivån. För- säkringskassan är en utförande myndighet, de ska primärt svara på frågor som har att göra med genomförandet av beslutad politik. Detta är av vikt att Försäkringskassan svarar på ”rätt” frågor, för att allmänheten ska få en större förståelse för vilk a aktörer som ansvarar för vad.
  •  
2.
  • Bartholdsson, Kerstin, 1952, et al. (författare)
  • Samordnad samverkan - en utvärdering av Samordningsförbundet Vänersborg/Mellerud
  • 2016
  • Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Denna rapport bygger på en fallstudie av ett samordningsförbund som består av de statliga myndigheterna Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, samt Västra Götalandsregionen och kommunerna Vänersborg och Mellerud. De olika myndigheterna samverkar för att stötta klienter med komplexa behov. Målet är att lösa frågor som annars riskerar att falla mellan stolarna. Genom samverkan kan samordningsförbundet bistå individer som är i behov av samlat stöd från de olika myndigheterna, så att myndigheterna samlas runt individen istället för att hen ska kontakta olika myndigheter var för sig. Utvärderingens huvudsyfte var att fungera som ett inspel till en ny programperiod inom Samordningsförbundet och de fem huvudförslagen berör frågor om samgående med annat Samordningsförbund, organisationsöversyn, att stärka uppföljningsfunktionen, att tydliggöra mål/medel-diskussionen hos ägare och styrelse, samt att belysa den så kallade ”ekonomiparadoxen”.
  •  
3.
  • Bronéus, Fredrik, et al. (författare)
  • Vad påverkar förtroende för forsking? Fokusgrupper med allmänheten
  • 2018
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Våra tidigare enkätundersökningar har visat att förtroendet för forskning bland annat påverkas av utbildningsnivå och var i landet man bor. Det finns även en stor och bestående skillnad i förtroende för olika forskningsområden, där medicin ligger i topp, följt av teknik, naturvetenskap, samhällsvetenskap, utbildningsvetenskap och humaniora. För att utveckla vår kunskap om vad som stärker respektive försvagar förtroendet för forskning och forskare har vi i den här studien genomfört åtta fokusgrupper med 45 deltagare från allmänheten. Hälften av fokusgrupperna hölls i Gävle och hälften i Stockholm. I båda städerna bestod två grupper av deltagare med erfarenhet av högskoleutbildning, och två grupper av deltagare med gymnasieexamen som högsta utbildningsnivå. I fokusgrupperna sågs forskning generellt som en samhällsnyttig och seriös verksamhet. Det förekom inga direkt vetenskapsfientliga eller kunskapskritiska uppfattningar. Faktorer som deltagarna ansåg ökar eller minskar förtroendet för forskning kan indelas i fyra teman: ➜➜ Process – hur forskningen utförs ➜➜ Produkt – forskningens resultat ➜➜ Person – forskaren som utför forskningen ➜➜ Presentation – hur forskningen kommuniceras Förtroendet stärks av forskning som är förståelig, transparent, utan påverkan av finansiella intressen (Process); som är nyttig för samhället, med tydliga resultat (Produkt); som utförs av kunniga forskare som brinner för sitt arbete (Person), och som kommuniceras på ett begripligt och intressant sätt (Presentation). Omvänt skadas förtroendet när forskningen uppfattas som flummig eller otydlig, bedräglig, styrd av finansiella intressen; saknar nytta, rör självklarheter, när forskare har fel, samt av motstridiga forskningsrön. Vi såg inga tydliga skillnader mellan grupperna med högre respektive lägre utbildning när det gällde förtroendet för forskning som fenomen. Det framgick tydligt att medicinsk forskning (särskilt om cancer) sågs som urtypen av seriös och nyttig forskning. Naturvetenskap åtnjöt också ett högt förtroende och betraktades som ett område där forskarna kan söka och finna objektiva sanningar. Humaniora och samhällsvetenskap upplevdes som mer diffusa ämnen där det inte går att säga vad som är sant eller falskt. I de högutbildade grupperna noterade vi en något mer insatt diskussion om olika forskningsområden än i de lågutbildade grupperna, samt en mer utvecklad förståelse för vad forskning/vetenskap är. Förtroendet för forskare som yrkesgrupp var överlag högt, om än något lägre än förtroendet för forskning. Som individer betraktades forskare som intelligenta och beundransvärda (tålmodiga, ihärdiga, kreativa) – ibland nästan som övermänniskor. En del stereotypa negativa karaktärsdrag kom också upp (tankspridda, snöar in på saker, socialt inkompetenta, talar fikonspråk). Det ansågs vara viktigt för forskare att kunna uttrycka sig så att gemene man förstår: Forskare måste anpassa innehåll efter målgrupp så att det blir förståeligt, intressant och underhållande. Men inte för underhållande, för då upplevs det som oseriöst. För att forskare ska nå ut behöver de vara samhällstillvända, ha koll på hur ”vanligt folk” har det, och göra sig bra i media. Hans Rosling nämndes som ett exempel på en forskare som kunde förmedla komplicerade sammanhang på ett lättfattligt och intressant sätt. Sociala medier var ett viktigt forum för nyheter om forskning och vetenskap, i synnerhet bland yngre deltagare. Det som lockade mest var ämnen som man kunde relatera till (till exempel medicin). Flera beskrev hur de efter att ha läst en intressant nyhet “grottar ner sig” genom att googla vidare och läsa mer på djupet. En del gick ända till källmaterialet (den vetenskapliga rapporten, artikeln eller avhandlingen). I grupper med lägre utbildning sågs kvällstidningar som trovärdiga nyhetskällor, medan de enbart nämndes som dåliga exempel i grupperna med högre utbildning. Public service hade överlag högst förtroende – särskilt Vetenskapsradion och SVT – och även dagstidningarna sågs som trovärdiga källor till forskningsnyheter. P1 föredrogs bland äldre deltagare, medan yngre knappt lyssnade alls på kanalen. Vikten av källkritik togs upp spontant i närapå varje gruppdiskussion. Det ansågs centralt för den enskilda att kunna avgöra sanningshalten i vetenskapliga rön, och att inte lita blint på vare sig forskare eller journalister. Mot bakgrund av resultaten från SOM-undersökningens långa tidsserie, tyder våra resultat på att allmänheten bedömer forskningsområdena medicin, teknik och naturvetenskap mer positivt med avseende på alla fyra teman (process, produkt, person, presentation), jämfört med samhällsvetenskap, utbildningsvetenskap och humaniora. Det lägre förtroendet för samhällsvetenskap och humaniora tycks bland annat bero på att områdena ses som diffusa, mer subjektiva och mindre vetenskapliga, och att nyttan bedöms som lägre. På humsam-forskningens plussida är att det finns få finansiella intressen som riskerar att styra resultaten (process), och att forskarna därför behöver drivas av eget intresse (person), samt att deltagare i flera fall nämnde humsamämnen som forskning de själva var intresserade av och/eller skulle vilja delta i. För att stärka förtroendet för humaniora och samhällsvetenskap behöver bilden av denna forskning förtydligas och spridas. Möjliga åtgärder för forskare och andra aktörer inkluderar att se över den egna kommunikationen av forskningsprocessen, dess resultat, samhällsnytta och aktörer. Fokusgrupperna visar även tydligt hur viktigt det är att forskare kan redogöra för sin forskning på ett förståeligt sätt för ”vanligt folk”. Denna förmåga är en hörnsten för att möjliggöra förtroende hos allmänheten.
  •  
4.
  • Lindholst, Andrej Christian, et al. (författare)
  • 11. Where is Municipal Marketisation Heading? Experiences from England and Scandinavia
  • 2019
  • Ingår i: Presentation av bokkapiteltext på NORKOM-konferensen i Åbo 29-30 november, 2019..
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Marketisation is commonly understood as a key component in the new public management (NPM) model for public management reform. However, negative experiences, newer reform trends and local circumstances have challenged the NPM and raised the question of whether reforms have entered a post-NPM era. In this chapter, we explore and compare the impact of marketisation on the organisation of local service delivery and address whether newer reform trends in the post-NPM era are transforming contemporary marketisation. Our study takes place in the context of local park and road services across England, Sweden, Denmark and Norway and draws upon original survey data collected from mid-level managers in 201416. The chapter concludes that marketisation is widespread but not dominant within our study’s context. It is also being transformed to some extent by newer and different reform trends. In perspective, we find that marketisation is an evolving reform practice, which trajectories depend on local contextual circumstances and adaption of newer reform ideas.
  •  
5.
  • Lindholst, Christian, et al. (författare)
  • Where is marketization heading? Comparing experiences from local park and road services in England and Scandinavia
  • 2019
  • Ingår i: Konferenspapper som kommer att bli ett bokkapitel i kommande bok på Palgrave. Konferens hölls i Potsdam 4-5 juli, 2019..
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Marketization in the 2020s remains one of the most dominant reform doctrines for the public sector, since the 1980s. However, marketization is increasingly challenged and criticized. In this chapter, we examine how marketization has progressed and discuss where it is heading by comparing experiences from local park and road services in England, Sweden, Denmark and Norway. We highlight the challenges and impacts of new reform doctrines on marketization in each country, and discuss whether marketization is a fading or continuing reform doctrine for the future of local governments. The analysis is based on qualitative and quantitative data collected in a collaborative research project (INOPS) carried out in 2014-2016. Across our countries, we find marketization to be proliferated by different ways of molding marketization according to contextual circumstances and stimulus from newer reform doctrines. In perspective, we discuss marketization as a reform path for local governments. This adds to discussions about the future of marketization as reform path in local governments.
  •  
6.
  • Norén Bretzer, Ylva, 1969 (författare)
  • A Review of ‘Urban planning and the housing market: international perspectives for policy and practice’, By Nicole Gurran and Glen Bramley
  • 2019
  • Ingår i: International Journal of Housing Policy. - : Informa UK Limited. - 1949-1247 .- 1949-1255. ; 19:1, s. 133-135
  • Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Urban Planning and the Housing Market is a very timely contribution. An Australian professor of Urban and Regional planning has come together with a professor of Urban Studies from Scotland. What could the result possibly be? The planner and the housing economist aim to bring planning and housing policy back together. In a disciplinarily fragmented world this is not one day too early. So, was it worth the time to read this book? Yes, undoubtedly so. The reviewer suggests this work becomes a standard read to introductory 134 BOOK REVIEWS programmes of architecture, urban and regional planning, housing economy and geography. It provides an example of the importance of knowing one ’ s primary discipline, but also that many useful insights can be produced when disciplines speak with one another around a common cause. The book leaves three recommendations to decision-makers; (1) recruit housing strategists now, if you do not have them yet; (2) provide them with high-quality data and (3) ask for a strategy based on this book. This will make your local community or region successful in the long run.
  •  
7.
  • Norén Bretzer, Ylva, 1969 (författare)
  • Bending the Curves: can BIDs recall slumification in two Swedish neighborhoods?
  • 2017
  • Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Partnerships between estate owners, business, civil society and the public sector has evolved in Northern America, the UK, Germany and is also emerging in Sweden. Under the label of Business Improvement Districts (BIDs), various forms of collaborations have been around for some time (Meltzer 2012; Edlund & Westin 2009; Cook 2008; Hoyt 2005), which also resembles Ostrom’s theory of institutions supporting sustainable resource management (Ostrom 1990). Results have shown that such collaborative arrangement has boosted commerce in defined areas, as house-owners or business-owners start to communicate around the general welfare of the locality and the place interlinked with commerce and public relations. This paper starts out to discuss to what extent BID-inspired models have been imported and evolved into two residential areas in Sweden characterized by degeneration and stagnation in Sweden; Gamlestaden (Gothenburg, the second largest city of Sweden) and Centrala Hisingen (also in Gothenburg). These areas are primarily dominated by tenant apartments, but also include small and medium sized businesses. Previous research internationally is scarce, and has to an almost non-existing degree evaluated the BID collaborations from the tenants’ perspectives. Gamlestaden partnership set out in 2001, and covers some 9 000 residents in total. Survey-data from tenants was collected in 2001, 2003, 2005, 2008 and 2015. Partnership Centrala Hisingen was initiated in 2002 and it covers an area of 20 000 inhabitants, and citizen data is available from the Regional SOM-studies (www.som.gu.se). In this paper there is an attempt to display the tenant’s evaluations of the areas in which they live, the social trust and perceptions of safety in the neighborhood. General comparisons with overall Gothenburg will also be discussed. The contribution of the paper is to discuss BIDs-related collaborations, which often are accompanied by criticisms of gentrification and value-boosting for distant capital-owners, only. This paper is an initial attempt to write on the topic, but the paper yet lacks important pieces of data. Next task will be to add more quantitative data, but also qualitative such. Further recommendations on how to move ahead are warmly welcomed.
  •  
8.
  • Norén Bretzer, Ylva, 1969 (författare)
  • Consequences of the marketized housing agenda in Sweden: who were those trolls that never were invited but who we now are living with?
  • 2018
  • Ingår i: ENHR 2018. 26-29 June, Uppsala.
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • This paper discusses how the housing agenda in Sweden has been handed over to the municipalities, under the EU instructions. The marketized housing sector has resulted in unexpected local outcomes, or trolls, as for example private slum-lords, exploiting their properties to a maximum but with no local responsibility to the tenants. Also, a black market of temporary housing -or beds- is found, which often target vulnerable immigrants. Thirdly, private-public partnerships has emerged, often termed business improvement districts (BIDs), who collaborate locally in order to serve long time interests for the property owners, the tenants, the local business-owners and the wider community. In sum, the neo-liberal agenda is found to strengthen the local communities and partnerships, but the tools to deal with the anomalies still lies at the central state. The neo-liberal agenda needs to be anchored by place and local actors in institutional long-term relations in defined places. Results imply that the planning processes need to address this new landscape of actors, and processes.
  •  
9.
  • Norén Bretzer, Ylva, 1969, et al. (författare)
  • Drivkrafter bakom en energieffektiv omställning
  • 2016
  • Ingår i: Urban välfärd, effektiv energi / Ylva Norén Bretzer (red). - : Boréa Bokförlag. - 9789189140912 ; , s. 361-394
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
  •  
10.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 28

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy