| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Sörensen Duppils, Gill
(författare)
-
Delirium during Hospitalisation : Incidence, Risk Factors, Early Signs and Patients' Experiences of Being Delirious
- 2003
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Delirium is common among old patients admitted to hospital, but is often a neglected problem in patient care. The principal aim of this thesis was to evaluate aspects of delirium in relation to incidence, risk factors, behavioural changes, cognitive function and health-related quality of life (HRQOL). A further aim was to describe patients’ experiences of being delirious. The study was prospective, descriptive and comparative, with repeated measures (six-month follow up). The sample consisted of 225 consecutive patients, aged 65 years or older, who were to be operated on due to hip fracture or hip replacement. Exclusion criteria were serious cognitive disorder or delirium on admission. Data were collected via frequent daily observations, cognitive functioning tests (MMSE), HRQOL questionnaires (SF-36) and interviews. Delirium was assessed according to the DSM-IV criteria. A total of 45/225 became delirious, with an incidence of 24.3% among patients undergoing hip fracture surgery and 11.7% among those with hip replacement surgery. A predictive model for delirium included four factors: impaired hearing, passivity, low cognitive functioning, and waiting more than 18h for hip fracture surgery. Disorientation and urgent calls for attention were the most frequent behavioural changes in the prodromal phase prior to delirium. Delirium in connection with hip fracture revealed deteriorated HRQOL and cognitive functioning when measured at a six-month follow-up. The experience of being delirious was described by the patients as a sudden change of reality. Such an experience gave rise to strong emotional feelings, as did recovery from delirium. Nurses’ observations of behavioural changes in old patients with impaired cognitive function may be the first step in managing and reducing delirium. The predictive model of delirium ought to be tested further before use in clinical practice.
|
|
| 5. |
- Talseth, Anne-Grethe, 1950-
(författare)
-
Psychiatric care of people at risk of committing suicide : narrative interviews with registered nurses, physicians, patients and their relatives
- 2001
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aims of this thesis are to illuminate the meaning of being cared for and treated by nurses and physicians, as narrated by psychiatric suicidal in-patients; the meaning of taking care of and treating patient at risk of committing suicide, as narrated by nurses and physicians; and the meaning of being met and having one’s suicidal relative taken care of by health personnel, as narrated by relatives. Narrative interviews were conducted with 42 adult patients at risk of committing suicide in an in-patient psychiatric unit, 19 RNs, 19 physicians, and 15 relatives at a hospital in Norway. The tape-recorded and transcribed interviews were interpreted using a phenomenological hermeneutic method.Nurses’ relations to patients at risk of committing suicide were illuminated via the dimension ‘Distance- Closeness’ (I). The relation of the suicidal patient to the nurses was illuminated via the dimension ‘Confirming- Lack of confirming’ (II). The relation of physicians to patients was illuminated via the dimension ‘Power to - Power over’. (III). The relation of suicidal patients to physicians was illuminated via the dimension ‘Participating approach-Observing approach’ (TV). Results from the relatives’ experiences of being met by health personnel of suicidal patients reveal that the context of being met was characterized by ‘being helpless-powerless’, and that the meaning of the experiences of ‘being met’ was reflected in six themes: ‘Being seen as a human being’; ‘Participating in an I-Thou relationship with personnel’; ‘Trusting personnel, treatment and care’; ‘Being trusted by personnel’; ‘Being consoled’; and ‘Entering into hope’ (V).The interpreted meanings of the experience of being cared for as a person at risk of committing suicide were illuminated as confirmation, communion, consolation and hope. Threaded through these meanings is the relation with self and others. Thus, the essence of the results that emerged from this study indicates the presence of a relational view of the care received by people at risk of committing suicide.
|
|
| 6. |
- Hällgren Graneheim, Ulla, 1947-
(författare)
-
Störande beteende i interaktionen mellan personer med demens och deras vårdare
- 2004
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det övergripande syftet med avhandlingen var att belysa innebörden i interaktionen mellan personer med demens och så kallat störande beteende och deras vårdare. I delstudierna I och II deltog en kvinna med frontallobsdemens och störande beteende (Ruth) respektive en kvinna med schizofreni, demens och störande beteende (Alice) och deras vårdare. Fjorton respektive 30 deltagande observationer samt sex respektive sju reflekterande samtal med vårdare genomfördes. Texterna tolkades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I delstudie III gjordes narrativa intervjuer med sex vårdare och i delstudie IV genomfördes 10 informella samtal med tre personer med demens och störande beteende. Dessa texter tolkades med hjälp av fenomenologisk hermeneutisk metod. Innebörden i interaktionen mellan personerna med demens och störande beteende och deras vårdare handlar om att befinna sig i kaos och pendla mellan motsatser: att känna sig hemlös och hemma och att ”vara herre ”och ”vara slav”. Vårdarna upplever konflikter mellan att göra gott för individen och/eller kollektivet samt mellan de demensdrabbades beroende och önskan om självbestämmande. Såväl personerna med demens och störande beteende som deras vårdare pendlar mellan att känna sig hemlösa och hemma. Ruth lever i en fragmenterad värld där hon slåss för att skydda sitt revir. Hon kämpar också för att bli bekräftad samtidigt som hon bekräftar andra. Vårdarna bekräftar henne genom att möta henne i hennes värld. Alice lever i en tudelad värld där hon pendlar mellan ”himmel och helvete”. Hon misstror vårdarnas avsikter och slåss för sitt liv men hon visar också sin uppskattning och bekräftar vårdarnas ansträngningar. Även vårdarna upplever en tudelad värld. Innebörden i att leva med demens och störande beteende på institution handlar om att vara omgiven av oordning, fångad av begränsningar, satt åt sidan men också räknad med. Vårdarna befinner sig också i kaos och förstår inte vad det störande beteendet betyder. De upplever att de är fråntagna initiativet och känner sig utmattade och hjälplösa. Då och då upplever de att de har kontroll och känner sig dugliga och accepterade. Vårdarna pendlar mellan att ”vara herre” och ”vara slav”. Dialektiken mellan herre och slav handlar om kampen för ömsesidig bekräftelse. När vårdaren möter den demensdrabbade i sin egen (vårdarens) värld reduceras personen med demens till ett objekt. Därmed objektifierar vårdaren också sig själv. När vårdaren möter personen med demens i hans eller hennes värld, betraktar vårdaren den demensdrabbade som en betydelsefull person vars existens är viktig att bekräfta. Därmed känner sig också vårdaren betydelsefull. I hemmastaddheten bekräftas både personen med demens och vårdaren och kampen mellan herre och slav övergår i en Jag- Du relation. Störande beteenden är beteenden som inte bekräftar den andre. När vårdarna inte blir bekräftade upplever de personerna med demens vara störande och när personerna med demens inte blir bekräftade upplever de vårdarna vara störande. Bekräftelse uppstår i interaktioner som präglas av hemmastaddhet medan störande beteende visar sig i interaktioner som kännetecknas av hemlöshet.
|
|
