| 1. |
|
|
| 2. |
- Abrahamsson, Britt-Inger, et al.
(författare)
-
Hur lärandekontraktet används som examination i olika kurser
- 2015
-
Ingår i: Universitetspedagogiska konferensen 2015. - Umeå : Umeå universitet. ; , s. 4-5
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Högskoleförordning (1993:100) föreskrivs de nationella mål som studenter skall ha uppnått i slutet av sin högskoleutbildning. För arbetsterapeut- och kandidatexamen skall studenten bland annat visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Hur ska vi lärare förbereda studenter för att uppnå och se till att de har uppnått det här nationella målet, men samtidigt förbereda och examinera dem utifrån förväntade studieresultat i olika kurser? Syftet med presentationen är att introducera lärandekontraktet som metod och hur det används i olika kurser inom arbetsterapeutprogrammet vid Umeå universitet.
|
|
| 3. |
- Allard, Christina, et al.
(författare)
-
Rasbiologiskt språkbruk i statens rättsprocess mot sameby : DN Debatt 2015-06-11
- 2015
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Statens hantering av forskningsresultat i rättsprocessen med Girjas sameby utgör ett hot mot Sverige som rättsstat och kunskapsnation. Åratal av svensk och internationell forskning underkänns och man använder ett språkbruk som skulle kunna vara hämtat från rasbiologins tid. Nu måste staten ta sitt ansvar och börja agera som en demokratisk rättsstat, skriver 59 forskare.
|
|
| 4. |
- Fischl, Caroline, 1974-, et al.
(författare)
-
Kontinuitet i uppgifter inom år 3 arbetsterapeutprogrammet
- 2015
-
Ingår i: Universitetspedagogiska konferensen 2015. - Umeå : Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL), Umeå universitet. ; , s. 66-66
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Fischl, Caroline, et al.
(författare)
-
Kontinuitet i uppgifter inom år 3 arbetsterapeutprogrammet
- 2015
-
Ingår i: Universitetspedagogiska konferensen 2015. ; , s. 66-66
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med vår poster är att illustrera kontinuitet i examinationsuppgifterna och progression i lärandet under kurserna i år 3 arbetsterapeutprogrammet.Under höstterminen 2014 till och med vårterminen 2015 genomfördes för första gången kurser i det tredje och sista året inom det reviderade arbetsterapeutprogrammet. Dessa kurser handlar om praktiska tillämpningar av kunskaper om projektledning och förändringsarbete, vetenskaplig metod samt arbetsterapeutiska teorier och modeller inom traditionella och nya arenor. Studenterna förväntas utveckla ett reflekterande förhållningssätt och arbetsterapeutisk professionalitet i samverkan med andra samt beredskap att uppfylla olika roller i arbetslivet.Kontinuitet uppnås när studenten under den första kursen skriver en plan för examensarbete (kurs 2) och/eller förändringsarbete (kurs 4). Studenten kan också välja att skriva en plan för verksamhetsutveckling (kurs 3) och implementera planen i den sista kursen. Under examensarbete får studenten välja kvantitativ eller kvalitativ metod, eller litteraturstudie efter intresseområde och koppla arbetet mot innovationskursen. Att kunna arbeta vidare med en idé genom uppgifterna i olika kurser kan göra studenten mer engagerad i sitt lärande. Studenten genomgår också en process genom att utveckla och testa idéer under ett antal iterationer.Progression i lärandet sker även vid upprepning av pedagogiska metoder. Till exempel, har lärandekontraktet under verksamhetsförlagd utbildning (kurs 3) fokus på identifiering och formulering av lärandemål, medan under innovationskursen (kurs 4) har uppgiften fokus på identifiering av handlingar och stöd som behövs för att uppnå lärandemålen.
|
|
| 6. |
- Johan, Åhlin, et al.
(författare)
-
Care providers’ narrated experiences of working in private non-profit residential care for older people during downsizing and reorganisation, focusing on troubled conscience
- 2017
-
Ingår i: Nordic journal of nursing research. - : Sage Publications. - 2057-1585 .- 2057-1593. ; 37:4, s. 177-185
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Knowledge about care providers’ experiences of working in residential care of older people during times of downsizing and reorganisation is scarce, and it is not known whether/how their conscience is influenced by such changes. The aim was to describe care providers’ experiences of working in private residential care for older people during downsizing and reorganisation, focusing on troubled conscience. This study adopted a qualitative descriptive design based on interviews with seven care providers. A qualitative content analysis was used. The overall understanding was revealed as perceiving oneself as pinioned in between current circumstances to provide care and what one’s conscience conveyed. Care providers perceived: deteriorating working conditions as exhausting, downsizing and reorganisation as triggering one’s conscience when collaborating, troubled conscience when downsizing and reorganisation decrease the quality of care, and good management as crucial during downsizing and reorganisation. The results highlight that adequate communication strategies, well-functioning leadership and opportunities to know together and share what one’s conscience tells are aspects that need consideration.
|
|
| 7. |
- Norberg, Eva-Britt, et al.
(författare)
-
A client-centred programme focusing energy conservation for people with heart failure
- 2017
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy. - : Informa UK Limited. - 1103-8128 .- 1651-2014. ; 24:6, s. 455-467
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- AIM: The purpose of this study was to describe clients and occupational therapists (OTs) experiences of a home-based programme focusing energy conservation strategies (ECS) for clients with chronic heart failure (CHF).METHODS: The programme, based on occupational therapy intervention process model (OTIPM), was led by two OTs in primary health care. Five clients' self-reported activities of daily living (ADL), fatigue, depression, goal achievements and use of ECS. Furthermore, both clients and OTs were individually interviewed.RESULTS: The clients reported mild depression, severe fatigue and both increased and decreased independence in ADL. Most goals were achieved, and multiple ECS were used. Clients perceived that they worked collaboratively with the OTs and gained professional support to enhance daily activities. The OTs experienced knowledge and structure and found benefits from the programme, but doubted the possibility of using it in clinical practice.CONCLUSIONS: This study, despite having few participants, indicates that both the OTs and the clients experienced that the specialized programme gave structure to the OTs work, provided knowledge about CHF and valuable energy conservation strategies. The programme supported the OTs in working in a more comprehensive client-centred way. However, its feasibility needs to be further evaluated.
|
|
| 8. |
- Seiger-Cronfalk, Berit, et al.
(författare)
-
Utilization of palliative care principles in nursing home care : educational interventions
- 2015
-
Ingår i: Palliative & Supportive Care. - : Cambridge University Press. - 1478-9515 .- 1478-9523. ; 13:6, s. 1745-1753
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objective: This study is part of the overarching PVIS (Palliative Care in Nursing Homes) project aimed at building competence in palliative care for nursing home staff. Our objective was to describe nursing home staff's attitudes to competence-building programs in palliative care. Method: Three different programs were developed by specialist staff from three local palliative care teams. In all, 852 staff at 37 nursing homes in the greater Stockholm area participated. Staff from 7 nursing homes participated in 11 focus-group discussions. Variation in size between the seven nursing homes initiated purposeful selection of staff to take part in the discussions, and descriptive content analysis was used. Results: The results suggest that staff reported positive experiences as they gained new knowledge and insight into palliative care. The experiences seemed to be similar independent of the educational program design. Our results also show that staff experienced difficulties in talking about death. Enrolled nurses and care assistants felt that they carried out advanced care without the necessary theoretical and practical knowledge. Further, the results also suggest that lack of support from ward managers and insufficient collaboration and of a common language between different professions caused tension in situations involved in caring for dying people. Significance of results: Nursing home staff experienced competence-building programs in palliative care as useful. Even so, further competence is needed, as is long-term implementation strategies and development of broader communication skills among all professions working in nursing homes.
|
|
