| 1. |
- Nordén, Birgitta, Dr. 1952-
(författare)
-
Halfway to SDG 4.7 is not enough! Time to advance Agenda 2030 through university collaboration and transformative learning in a professional and school development perspective. : Abstract Category: Sustainable Universities.
- 2022
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Introduction: Most Swedish higher education institutions are far from their commitment to equip students with adequatesustainability knowledge according to UKÄ's evaluation 2017. So far, static silo thinking has dominated,although some systematic efforts have focused on different dimensions of sustainable development. Withinthe framework of Agenda 2030, meaningful cross-sectoral wholes are needed for more meaningful andphenomenon-based knowledge formation where the global goals are combined thematically.Research questions / Purpose of the program: The project meets the need to specifi cally understand and develop transformative learning in a professional and school development perspective, as a contribution to creating an in-depth transdisciplinary knowledgeeducation at the advanced level in teacher education. In particular SDG 4.7 is mapped to shed light on theconnection between health, climate and education.This project studies teachers' and teacher students' understanding of the UN's SDGs in teacher educationprograms and master courses based on some interventions. The study focuses on how transformative learning develops in practice, how the learners interpret and reinterpret their experience of the worldaround them to create new meaning and thus learning.The main issues for the project are:What is the initial understanding of teachers 'and teacher students' SDGs regarding a professionaldevelopment perspective?In what ways does the design of interventions infl uence the teacher students'meaning-making?What do these different teaching offers mean for teachers and student teachers'knowledge formation?Methodology / Program description: Transformative learning has in Mezirow's research theory been revised to the study of learning viaprogression of existing and development of new frames of reference, reformation of intellectual experienceand changed perception focused mainly on teacher students.Findings / Experience and evaluation: Knowledge contributions are obtained through the project's design, when contingency, opportunities andapplication of the sustainability goals in local-global learning contexts are described and analyzed. Digital on-site content is developed in collaboration between faculties and sustainability developers at Malmö University and the International Institute for Industrial and Environmental Economics's Master's and MOOCprograms at Lund University.Conclusion & recommendations for theory and practice: The analysis of knowledge formation and previous research on SDG 4.7 is deepened in an attempt todevelop a model for participant-driven action research via challenge-driven transdisciplinary teaching.References:Disterheft, A., Azeiteiro, U.M., Leal Filho, W. & Caeiro, S. (2015). Participatory processes in sustainableuniversities what to assess? International Journal of Sustainability in Higher Education, 16, 748–771. Kemmis, S. (2009). Action research as a practice-based practice. Educational Action Research, 17(3), 463–474.Mezirow, J. (1997). Transformative learning: Theory to practice. New directions for adult and continuingeducation, (74), 5-12.
|
|
| 2. |
- Nordén, Birgitta, Dr. 1952-
(författare)
-
Lärarnätverk för hållbarhet : Undervisningens återupptäckt möjliggör bildning
- 2022
-
Ingår i: Geografiska Notiser. - Lund. - 0016-724X. ; 80:2-3, s. 63-75
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna artikel belyser några centrala perspektiv i gränslandet mellan informell och formell bildning. Avsikten är att kartlägga och visa exempel på konkreta åtgärder för lärande och bildning med förflyttning av hållbarhetsdimensioner genom samarbete över olika utbildningsnivåer och gränser inomramen för FN:s Agenda 2030. Genom att koppla formellt institutionaliserat lärande med informellt idébundet lärande kan vi överskridade begränsningar som ryms i etniskt ursprung, nation, kön, religion eller andra identiteter. Betydelsen av och synergier mellan informellt lärande och (allmän)bildning kommer av en didaktisk tolkning av Bildung. Eko-reflexivt lärande och Bildung är centrala begrepp i ett framstegsinriktat tidevarv. Öhman och Sund (2021) saknar och uppmuntrar till ytterligare didaktisk forskningsom fördjupar kunskapen om sambandet mellan specifika undervisningsinsatseroch elevers utveckling av hållbarhetsengagemang. De poängterar att för mycket av forskningen för närvarande består av enstaka djupdykningar i klassrumspraktiker, där långtgående slutsatser dras från enstaka lektioner. De förordar longitudinella studier som täcker samspelet mellan undervisning och elevers utveckling över flera år, kombinerat med möten, samtal och intervjuer för att avgöra hur unga människor resonerar kring, känner för och värdesätter de akuta, komplexa och allvarliga hållbarhetsutmaningar som vi står inför idag. Den här artikeln avser vara ett bidrag, ett steg i efterfrågad riktning, eftersom den berör den väsentliga didaktiska frågan om hur. Det vill säga vilka är de bästa metoderna för undervisning för att uppmuntra ett hållbarhetsengagemang hos elever som hållbarhetsmedborgare? Vilka ska kunna delta i samskapandet av nya system och tillhörande rutiner och framstå som mer hållbara än de som finns? Syftet med föreliggande artikel är att diskutera ett utvidgat bildningserbjudande för lärande via fördjupad handlingsbaserad ämnesdidaktik samt att belysa olika lärandemöjligheter, vilka CEI-nätverket erbjuder eftersom det utvecklar hållbarhet som livsstil vilken vilar på empowerment. Det vill säga ett engagemang som en viktig utgångspunkt för att stärka individer så att de kan ta större ansvar för att kontrollera sina liv.
|
|
