| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Cras, Patrik, et al.
(författare)
-
Lantbrukarnas Riksförbund som folkrörelseorganisation : Lokalavdelningarnas betydelser på landsbygden
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studien belyser i vilken mån och på vilka sätt som LRF fortfarande är en folkrörelse på lokalnivå genom att ge kunskap om hur LRF agerar och organiseras lokalt. Rapporten beskriver och diskuterar hur LRF:s lokalavdelningar fungerar och arbetar i olika landsbygdssammanhang.Följande frågeställningar har väglett undersökningen:− Hur fungerar organiseringen i LRF:s lokalavdelningar? − Vad betyder LRF lokalt för LRF:s medlemmar? − Vilken betydelse har LRF för lokalsamhällen på landsbygden? Studien har tittat på lantbrukares egenorganisering och hur den bidrar till att upprätthålla en levande landsbygd och hur LRF kan verka som en folkrörelseorganisation på lokal nivå. Eftersom landsbygden inte är enhetlig utan det snarare är fråga om ”landsbygder” genomförs studien på olika platser som gör det möjligt att undersöka LRF:s lokalavdelningar i olika typer av kontexter. Studien har genomförts på platser i Värmland och på Gotland.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Ede, Lena, 1949-
(författare)
-
Arbete i motvind : Relationella och emotionella processer i arbetslivet och under sjukskrivning
- 2020
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This exploratory compilation thesis of four sub studies in Social Work aims to qualitatively examine how employees are affected by organisational changes and other work-related processes, and also to increase understanding of the causes of sick leave and being on sick leave through analysing the experiences of people from different professional backgrounds. Against the background of the labour market and social policy changes introduced at the beginning of the 1990s, these are urgent issues to address, particularly since there is a lack of qualitative studies linking work environment to mental health and sick leave, from the perspective of the employee. The focus of this doctoral thesis is on the relational and emotional processes involved.The empirical material consists of qualitative interviews with assistant nurses and care assistants in municipal home care services for the elderly, and with individuals of different professional backgrounds who were on long-term sick leave with stress-related diagnosis. To understand the central contribution of the thesis – working in an uphill struggle – as something beyond the individual experience, the structures framing the individual must be included in the analysis. The feeling of working in an uphill struggle arises in the process of having to work against personal conviction and harbouring conflicting emotions when institutional and structural conditions for gainful employment and health insurance have changed for the worse, thus obstructing the opportunity to fulfil personal performance standards of quality and credibility. Conflicting feelings can lead to emotional dissonance, which unresolved may lead to illness and sick leave. The uphill struggle is manifested in various ways, as presented in the four sub studies.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Johansson, Håkan, et al.
(författare)
-
Ideella organisationers roller i välfärdsarbetet
- 2023. - 2
-
Ingår i: Människobehandlande organisationer. - : Natur och kultur. - 9789127462205 ; , s. 410-429
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
- Johansson, Staffan, 1953, et al.
(författare)
-
Ideella organisationers roller i välfärdsarbetet
- 2023
-
Ingår i: Människobehandlande organisationer: Villkor för ledning, styrning och professionellt välfärdsarbete. - Stockholm : Natur & Kultur. - 9789127462205 ; , s. 410-429
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Människobehandlande organisationer är en antologi som ger en bred överblick över välfärdens kärnverksamheter vården, skolan och omsorgen, och beskriver vad som utmärker och skiljer dessa verksamheter från privata företag och organisationer när det gäller uppdrag, organisation, ledarskap och förändringsarbete.
|
|
| 10. |
-
Landsbygdernas och de mindre orternas civilsamhällen
- 2022
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport introducerar det forskningsfält som uppstår när landsbygdsforskning och civilsamhällesforskning möts. Texterna i rapporten presenterades vid en konferens som genomfördes 2021 av en grupp forskare som är verksamma inom civilsamhällesforskning och landsbygdsforskning. Som framgår av konferensens titel, ”Landsbygdernas och de mindre orternas civilsamhällen”, skulle den ge möjlighet för dessa två forskningsområden att mötas och fördjupa varandra. Rapporten är tänkt som en ingång till aktuell forskning på detta tema och vi tror den kan vara intressant läsning för både aktiva inom civilsamhällets organisationer och verksamma inom myndigheter, regioner och kommuner som relaterar till landsbygdernas civilsamhälle i sitt arbete.Rapporten inleds med ett kapitel som kortfattat och översiktligt beskriver hur civilsamhällesforskning och landsbygdsforskning växt fram och diskuterar behovet av forskning som sätter fokus på landsbygdernas och de mindre orternas civilsamhällen. De inkluderade kapitlen presenterar forskning där landsbygdernas civilsamhällen studerats med olika metoder och ur flera olika perspektiv.I den första delen av rapporten presenteras forskning som beskriver skillnader och likheter i civilsamhällesengagemang mellan städer och landsbygd i Sverige, behandlar hur tillgång till service också kan påverka tillit till institutioner och diskuterar betydelsen av känslor i relation till civilsamhällesengagemang och samhällsutveckling. Vidare presenteras en övergripande bild av kunskapsläget om social innovation som svar på landsbygdens samhällsutmaningar, med särskilt fokus på civilsamhällets roll och samverkan med andra samhällsaktörer.Utifrån en studie av civilsamhällesprojekt finansierade med offentliga medel diskuteras också hur de ekonomiska bidragsresurserna omvandlas till immateriella resurser till nytta för lokaldesamhället. Rapporten innehåller också kapitel som diskuterar civilsamhällets alternativa bildningsvägar som utgår från platsers egna premisser, sociala rörelser för hållbarhet på den svensk-samiska landsbygden samt ett kapitel som diskuterar hur medborgarskapet omformas när boende i landsbygder och mindre orter i större utsträckning behöver förlita sig på civilsamhällets lösningar för att få tillgång till vardaglig service och grundläggande infrastruktur.
|
|
