| 1. |
- Amer-Wåhlin, Isis, et al.
(författare)
-
Cardiotocography only versus cardiotocography plus ST analysis of fetal electrocardiogram for intrapartum fetal monitoring: a Swedish randomised controlled trial
- 2001
-
Ingår i: The Lancet. - 1474-547X. ; 358:9281, s. 534-538
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: Previous studies indicate that analysis of the ST waveform of the fetal electrocardiogram provides information on the fetal response to hypoxia. We did a multicentre randomised controlled trial to test the hypothesis that intrapartum monitoring with cardiotocography combined with automatic ST-waveform analysis results in an improved perinatal outcome compared with cardiotocography alone. METHODS: At three Swedish labour wards, 4966 women with term fetuses in the cephalic presentation entered the trial during labour after a clinical decision had been made to apply a fetal scalp electrode for internal cardiotocography. They were randomly assigned monitoring with cardiotocography plus ST analysis (CTG+ST group) or cardiotocography only (CTG group). The main outcome measure was rate of umbilical-artery metabolic acidosis (pH <7.05 and base deficit >12 mmol/L). Secondary outcomes included operative delivery for fetal distress. Results were first analysed according to intention to treat, and secondly after exclusion of cases with severe malformations or with inadequate monitoring. FINDINGS: The CTG+ST group showed significantly lower rates of umbilical-artery metabolic acidosis than the cardiotocography group (15 of 2159 [0.7%] vs 31 of 2079 [2%], relative risk 0.47 [95% CI 0.25-0.86], p=0.02) and of operative delivery for fetal distress (193 of 2519 [8%] vs 227 of 2447 [9%], 0.83 [0.69-0.99], p=0.047) when all cases were included according to intention to treat. The differences were more pronounced after exclusion of 291 in the CTG+ST group and 283 in the CTG group with malformations or inadequate recording. INTERPRETATION: Intrapartum monitoring with cardiotocography combined with automatic ST-waveform analysis increases the ability of obstetricians to identify fetal hypoxia and to intervene more appropriately, resulting in an improved perinatal outcome.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Noren, Håkan, 1948, et al.
(författare)
-
STAN in clinical practice--the outcome of 2 years of regular use in the city of Gothenburg
- 2006
-
Ingår i: Am J Obstet Gynecol. ; 195:1, s. 7-15
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVE: The purpose of this study was to monitor the introduction of the STAN-methodology (Noventa Medical, Moelndal, Sweden). STUDY DESIGN: This was a prospective observational study covering the total population of deliveries at term during 2 years. Four thousand eight hundred and thirty out of 14,687 term pregnancies were monitored using the STAN S 21 fetal heart monitor and the associated clinical guidelines. Cord artery metabolic acidosis, neonatal outcome, and rates of operative deliveries for fetal distress were assessed. RESULTS: The annual rate of STAN usage increased from 28.1% to 37.7% and was associated with a significant reduction in metabolic acidosis rate in the total population from 0.76% to 0.44% (P < .05). The compliance with the clinical guidelines increased in cases requiring intervention. The rates for moderate/severe hypoxic neonatal encephalopathy were consistently low, 0.55 and 0.68 per 1000 deliveries, respectively, and corresponding to previous findings. The rate of operative delivery did not change during the 2 years in the total population. CONCLUSION: Increasing STAN usage provided consistent improvements in fetal outcome equalling those noted in the Swedish randomized controlled trial (RCT) without increasing operative interventions for fetal distress.
|
|
| 4. |
- Ahlbeck Bergendahl, Ida, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2016 : Resursöversikt
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES).De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering.Rapporten omfattar 41 fiskarter uppdelade i olika bestånd, samt sju skal- och blötdjursarter.Nytt för årets upplaga är kapitlet om ekosystemtjänster. Avsnittet beskriver de fördelar människan får genom ekosystemen, till exempel hur fisk och skaldjur kommer till nytta för människan genom föda, rekreation och biologisk mångfald. Nytt för i år är också att rapportens diagram och figurer anpassats för läsare med defekt färgseende.Översikten är utarbetad av SLU Aqua på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
|
|
| 5. |
- Ahlbeck Bergendahl, Ida, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2017 : Resursöversikt
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES).De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering.Rapporten omfattar 41 fiskarter och sju skaldjursarter.Nytt för i år är att vi även beskriver fritidsfisket mer utförligt. Det fisket får allt större betydelse för utvecklingen av många av Sveriges bestånd av fisk- och skaldjur, till exempel sötvattens- och kustlevande arter som abborre, gädda, gös, lax, röding och öring, liksom marina arter som torsk och hummerÖversikten är utarbetad av SLU Aqua på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
