| 1. |
- Harr, Rikard, 1975-, et al.
(författare)
-
Enhancing and Inhibiting : artifact ecologies and human experience
- 2015
-
Ingår i: Workshop at CHI2015, At Seoul, Korea.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper outlines the rationale for, and plans to, conduct a study addressing the paradoxical nature of IT-use in relation to everyday activities. While the area of User Experience Design (UXD) focus on immediate use of an IT-artifact, the focus of the proposed empirical study is how individuals use, or restrict their use, of these artifacts to enhance and avoid inhibiting an experience. We expect the outcome to be an improved understanding of individual strategies for ITuse for enhancing the experience of everyday activities as well as the rationale behind them.
|
|
| 2. |
- Nyberg, Annakarin, 1975-, et al.
(författare)
-
Let the right one in : Boundary management of social media among senior Facebook users
- 2015
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The ubiquitous nature of online access, reduced prices on consumer electronics and the increased number of connected everyday artifacts, have created a situation where internet use and social networking participation are spreading to user groups not touched upon before. One of many consequence of this change is how we in the last couple of years and in many countries have been witnessing a radical increase in online presence of seniors (La Rose, 2008, Zickuhr and Madden, 2012, Findahl 2012). In the US, for instance, more than every second senior aged 65 or above have found their way online (Zickuhr and Madden, 2012). As for other groups of Internet users, social networking sites such as Facebook, MySpace and LinkedIn are becoming increasingly popular among seniors. From 2009 to 2011 usage levels of social networking sites within this group in the US climbed from 13% to 33%, an increase with 150%. The place for internet and social networking in the lives of seniors is by many researchers considered to be as a tool to avoid loneliness, unhappiness and isolation during their senescence (Fiori et al. 2007, Gibson et al. 2010, Lewis and Ariyachandrat 2010, Sundar et al. 2011, Taylor 2011). Some of the ways to achieve that is through enabling an easy way to maintain contact with family and friends (Selwyn 2004, Lewis and Ariyachandrat 2010, Sundar et al. 2011), potentially causing increased health (Berkman, 1995, Gibson et al. 2010), access to health and societal related information (Selwyn 2004) and a chance to live at home as long as possible (Sundar et al. 2011). Even if more and more seniors are becoming internet and SNS users there are still many that are not. Many older adults and seniors are reported as being cautious regarding social networking sites in specific and internet use in general (Lehtinen et al. 2009). Some of the fears that have previously been documented are related to a view on internet as a dangerous place (Lehtinen et al. 2009), SNS as an arena for socially unacceptable behavior (Lehtinen et al. 2009). Lehtinen et al. (2009, p. 51) even state that: “From this it follows that SNSs do not seem to fit the everyday communication of older adults well”. Overcoming obstacles for inclusion in the information society, of which social media in undeniably an important part, is an important challenge emphasized by a number of national and international efforts (e.g. UNECE 2007, CEC 2007). Michael Arnold (2003) used the two-faced god Janus as a metaphor to describe how a certain kind of technology functioning in one way in one context may have consequences or implications of one kind, and a contrary set of consequences or implications in another. While Arnold used the mobile phone as an example for describing this characteristic of technology, he could just as well, due to ubiquitous internet access and widely spread computer literacy, have used social networking sites. Even if previous research have addressed and characterized early use of social networking services among seniors, there are still a lot left to be done. While we have come to know a great deal about reasons, benefits and consequences of online presence and reasons for resistance, we know very little about the process through which seniors manage their personal boundaries in relation to SNS. This is what this paper addresses, the way that seniors let, or do not let, aspects of SNS become a part of their lives. This is a fundamental question in strive towards inclusion of all segments of citizens to be part of the information society. Empirically, the paper is based on a three yearlong qualitative study of senior’s use of internet and social media (AGNES – ageing in an networked society). We have conducted focus group interviews as well as individual interviews and the seniors have also kept diaries. The diaries contain their reflections on the processes through which they have come to involve Facebook in their everyday life. Apart from capturing the dynamics of the ways that seniors start using social media, the paper does as well contribute to knowledge about how to methodologically explore senior’s IT-use.
|
|
| 3. |
- Nyberg, Annakarin, 1975-, et al.
(författare)
-
Netthets : strategier og tilnaerminger
- 2018. - 1
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Hvordan kan vi forstå og håndtere hets,trusler og maktutøvelse på nettet?Skal det være opp til hver enkelt å håndterenetthets, eller kan vi sammen og med felles krefter gå spørsmålene i møte?Dette er blant de sentrale problemstillingene som tas opp i denne boken.I tillegg til strategier og tilnærminger, presenteres også spørsmål somkan bidra til økt kunnskap og refleksjon rundt egen forståelse og erfaringangående maktutøvelse og netthets.
|
|
| 4. |
- Nyberg, Annakarin, 1975-, et al.
(författare)
-
Näthat : strategier och förhållningssätt
- 2018. - 1
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Hur kan vi förstå och hantera hat, hot och maktutövande på nätet?Är svaren på frågorna upp till den enskilda individen att hantera, eller kan vi agera tillsammans och med gemensamma krafter?Det är några av de centrala frågeställningarna för den här boken.Tillsammans med förslag på strategier och förhållningssätt presenteras också frågor som syftar till att synliggöra den egna förståelsen, erfaren- heten och kunskapen om maktutövande och näthat.
|
|
| 5. |
- Nyberg, Annakarin, 1975-, et al.
(författare)
-
Power play online : Exploring master suppression techniques on Facebook
- 2015
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Today we are spending increasingly large parts of our lives online and at the same time, new applications see the light of day in a steady stream. Accordingly we invent new and changing ways of communicating, managing relationships and interact. How these ways can be understood and managed thus becomes a constant, current and multifaceted issue. One aspect of this issue concerns our ability to exert subtle power and positioning games by the various kinds of social media that we use. In this paper, we address that particular field of research. We examine what suppression techniques (Ås 1978) and what shades of suppression techniques (Nyberg & Wiberg 2014) that are exerted on Facebook, as well as how and why they are expressed the way they do.Theoretically this paper is based on solid and proven theoretical frameworks of domination techniques that are mainly known through the scientific work of Ås (1978) and Nissen (1946). More recently, the framework has as well been explored in terms of what happens when suppression techniques are moving online and in social media (Nyberg & Wiberg 2014). More specific, social media is explored with regard to it’s spaces of possible actions (Stolterman 2004) and it’s importance to the user's ability to exercise power, as well as to manage or respond to the exercise of power through the so-called counter-strategies (Nyberg & Wiberg 2015). This paper builds on this collected work and focus one of our most popular social media worldwide: Facebook. More specifically, we examine the comment field in open forums on Facebook, where it is not required a registered user to be able to read posts, comment and discuss.Methodologically, this paper builds on a netnographic observational study, a qualitative content analysis and a pragmatic – interactionistic approach for analysis. The netnographic study was conducted based on the criterion of being able to obtain a broad picture of the digital environment. The users themselves are not important for the study, but our interest is in people's representations of themselves on the internet. This was followed by a content analysis and finally, the data were analysed through a pragmatic – interactionistic approach for analysis.This article contributes to a richer understanding of the use of master suppression techniques on Facebook. The following techniques are explored and discussed: making invisible, ridiculing, withholding information, damned if you do and damned if you don’t and heaping blame and putting to shame. Based on the result of our observation studies we draw the conclusion that you can see signs of some of the master suppression techniques on Facebook. We also argue why others don’t show up. Another conclusion that we draw is that the environment on public Facebook pages is harsher than first expected. We also present a categorisation model for a simple overviewing of master suppression techniques on Facebook. This model can be a valuable aid in the study and analysis of social power and positioning game in the other social media.References:Löwgren, J. "och Stolterman, E.(2004)." Design av informationsteknik–materialet utan egenskaper.Nissen, I. (1974). Psykopatenes diktatur. Oslo: Aschehoug.Nyberg, Annakarin, and Mikael Wiberg. "Sociala medier-ett nät av härskartekniker?." Human IT (2015).Nyberg, Annakarin, and Mikael Wiberg. "Sociala medier och härskartekniker." (2014).Ås, Berit. "Hersketeknikker." Master Suppression Techniques.] Kjerringråd 3 (1978): 17-21.
|
|
| 6. |
- Nyberg, Annakarin, 1975-, et al.
(författare)
-
Sociala medier - ett nät av härskartekniker?
- 2015
-
Ingår i: Human IT. - Borås : University of Borås. - 1402-1501 .- 1402-151X. ; 13:1, s. 1-34
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På senare tid har fenomenet näthat debatterats flitigt som en företeelse i sociala medier. Det handlar om explicita former av mobbning, utpekanden och svartmålande av individer och grupper. Näthat kan ses som en extrem form av försök att skapa maktasymmetrier mellan människor, det kan även ses som en förlängning av härskartekniker. I vår forskning har vi dock riktat vår uppmärksamhet mot ett närbesläktat, men betydligt mer subtilt sätt att utöva sociala makt- och positioneringsspel på nätet, exempelvis genom osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbel bestraffning, påförande av skuld och skam, våld och hot om våld samt objektifiering. Mer specifikt fokuserar vi vilka möjligheter att utöva makt som möjliggörs när dessa klassiska härskartekniker flyttar ut i sociala medier. De centrala frågorna i denna artikel är: vilka uttryck tar sig de klassiska härskarteknikerna i sociala medier, och vilka motstrategier växer fram i strävan att förhålla sig till dessa? Vår forskning bygger på en kvalitativ intervjustudie av människors användning och erfarenheter av Facebook, Instagram, Twitter och bloggar. Mot bakgrund av studien visar vi hur sociala mediers handlingsutrymmen möjliggör olika former av härskartekniker, och vi diskuterar även vilken betydelse internets och sociala mediers potentiella spridnings- och nätverkseffekter har i detta sammanhang. Vidare identifierar vi 11 motstrategier som har formats i syfte att bemöta och stävja utövande av härskartekniker i sociala medier. Avslutningsvis diskuterar vi vad medieträning för sociala medier skulle kunna innebära i ljuset av de sociala makt- och positioneringsspel som just nu utspelar sig på Facebook, Twitter, Instagram och i bloggosfären.
|
|
| 7. |
- Nyberg, Annakarin, 1975-
(författare)
-
The significance of the others: : A qualitative study of non-users of digital artifacts
- 2015
-
Ingår i: PROCEEDINGS OF THE INTERNATIONAL CONFERENCES ON ICT, SOCIETY AND HUMAN BEINGS 2015, WEB BASED COMMUNITIES AND SOCIAL MEDIA 2015 AND CONNECTED SMART CITIES 2015. - : IADIS Press. - 9789898533418 ; , s. 45-54
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This paper shows the difficulties in clinging to accepted understandings and concepts such as use or non-use of digital artefacts, due to misleading connotations. In line with the ambition to find concepts that better match the ways we currently live with digital artefacts, it is suggested that we should talk about various ways to relate to them, rather than talking about use or non-use. This opens up for a more nuanced understanding of people’s varying decisions to incorporate the artefacts into their lives. The paper builds on a narrative inspired empirical study of what are commonly referred to as non-users, which are people who have decided not to invite digital artefacts into their lives. The study shows that it is difficult to discern definite decisions of use or non-use; it also demonstrates varying, intelligent and elaborate ways to relate to the artefacts. The ways that are explored via a trial-and-error-like-approach are based on people’s specific needs, values and routines. This is an understanding of non-use and non-users that differs from earlier attempts to understand non-use of digital artefacts. The study contributes to a deeper understanding about the so-called non-users and their non-use of digital artefacts. It also contributes to an increased understanding about the methodological value in learning about people who restrict, control or even bar digital artefacts from their lives. Learning about these fairly different people and their decisions has a lot to offer when it comes to a deeper understanding about digital artefacts and their consequences for people in their everyday lives.
|
|
| 8. |
- Nyberg, Annakarin, 1975-, et al.
(författare)
-
Vad är egentligen näthat?
- 2019
-
Ingår i: Svensk Psykiatri. - : Svenska psykiatriska föreningen. ; :4, s. 16-17
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
- Ågren, Per-Olof, 1960-, et al.
(författare)
-
Hur avslutar vi kandidatprogram?
- 2017
-
Ingår i: Universitetspedagogiska konferensen 2017. - Umeå : Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL), Umeå universitet. ; , s. 76-78
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Inledning: Syftet med detta rundabordssamtal är att ta del av lärares erfarenheter om hur utbildningar bäst kan avslutas, med målet att deltagarna i samtalet kan inspireras ytterligare beträffande hur utbildningsprogram kan avslutas. Rundabordssamtalet genomförs i form av en inledande presentation av en nyligen genomförd förändring av ett utbildningsprograms avslutning, och fortsätter med ett öppet samtal kring temat.Under första halvan av 10-talet växte idén om att flytta kursen Examensarbete i informatik, 15 hp, från att vara den sista kursen studenterna genomför, till att vara den näst sista kursen. Denna idé dryftades med såväl lärarkollegor och med studenter.Det visade sig att idén föll i god jord. Genom att tidigarelägga examensarbetet fem veckor under den sista vårterminen på kandidatprogrammen, minskade tidspressen för handledare, examinatorer och inte minst studenter, genom att allt arbete som krävs efter avslutat examensarbete inte behöver utföras efter terminsslut. Det blev dessutom ett utmärkt utrymme att organisera ett andra examinationstillfälle inom ramen för vårterminen, vilket är en stor fördel för studenter.Denna förändring gav även möjligheten att ställa oss frågan: Hurska en kurs som avslutar ett utbildningsprogram vara organiserad, när det inte är den traditionsenliga uppsatskursen som utgör programmets avslutning?Kursutveckling: I stället för att enbart flytta om existerande kurser under vårterminen, fick Annakarin Nyberg och P O Ågren uppdraget att utveckla en ny kurs på det beteendevetenskapliga programmet med inriktning mot IT-miljöer (BIT-programmet), som skulle ge studenterna en bra avslutning på deras kandidatutbildning.Relativt snabbt utkristalliserades två huvudteman för kursen. Våra antaganden var att vad studenter främst gör i slutet av en utbildning är att blicka framåt och att detta framåtblickande handlar om hur de ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden efter avslutad utbildning. Kursen fick namnet Framtidens IT-miljöeroch har genomförts två gånger, vårterminen 2016 och 2017.Det ena temat handlar om att ge studenterna beredskap att möta framtidens IT-miljöer, vilket görs genom att studera och tillämpa framtidsstudiemetoder, såväl för att själva bedriva framtidsstudier, som för att bättre kunna kritiskt granska andras scenarier kring IT-utvecklingen i samhället.Det andra temat, som främst är i fokus för detta rundabordssamtal, handlar om att ge studenterna en individuell beredskap för att etablera sig på arbetsmarknaden. Det görs genom att studenterna får i uppgift att skapa en reflektionsportfölj som beskriver deras kunskaper, färdigheter och värderingsförmågor som de har tillägnat sig under sin utbildning.För att få återkoppling på sina portföljer, presenterar varje student sina portföljer för aktörer i näringsliv och offentlig sektor som arbetar med att anställa nyutexaminerade studenter. Därmed får studenterna akademisk återkoppling från kursens lärare och arbetslivsanknuten återkoppling från inbjudna personalrekryterare från olika företag och organisationer.Genomförande: En reflektionsportfölj har, till skillnad från produktportföljens fokus på arbetsprover, som fokus att föra ett resonemang kring den enskildes kunskaper, färdigheter och förmågor i ett dokument. Under kursens två första veckor arbetar studenterna med att formulera sina portföljer och ges stöd i form av föreläsningar och seminarier.Under ett föreläsningspass presenteras och diskuteras artikeln ”Erfarenheter av portfoliometodiken inom nätutbildning –kritiska reflektioner och ”halleluja moments” skriven av Elinor Adenling och Johanna Olsson (2011). Passet syftar till att tillsammans börja reflektera över kunskaper, färdigheter och förmågor för att därefter kunna ta steget att skriva sina egna och mer personliga motsvarigheter.Senare möter studenterna en personalchef med lång erfarenhet av rekrytering. Syftet är att få en förståelse för vad en arbetsgivare värdesätter i en intervjusituation, få exempel på hur sådana konkret kangå till. Gästföreläsningen ger studenterna en inblick i hur de rekryterare de senare ska möta kan tänkas agera och resonera.Efter två veckor presenterar studenterna sina kunskaper och färdigheter inför tre inbjudna personalrekryterare inom IT-branschen iUmeå. Presentationerna är korta, endast sex minuter långa, så studenterna måste göra ett kvalificerat urval från sina portföljer. Efter varje presentation fick respektive student återkoppling från de tre rekryterarna på sina framföranden och hur de har gjort sina urval av kunskaper och färdigheter.När kursen gavs för första gången våren 2016 bjöds rekryterare som vi antog hade viss kännedom om programmet. Våren 2017 bjöds även rekryterare in som vi antog inte hade någon närmare kännedom om utbildningen. Syftet var att öka kunskapen om utbildningen i IT-branschen samt att ge studenterna tillgång till andra perspektiv. Vi formade paneler bestående av tre personer varav minst en man eller kvinna. Inför presentationen instruerades panelen om att det var viktigt att studenterna skulle lämna tillfället stärkta, att de frågor som ställdes och den återkoppling som gavs skulle syfta till att på ett positivt, uppmuntrande och konstruktivt vis, utveckla studenten.Resultat: Studenternas reaktioner har under de två kurstillfällen som organiserats varit synnerligen positiva till kursens innehåll och genomförande. Kvaliteter som nämns i kursutvärderingarna är att de får sätta ord på sina kunskaper och färdigheter, att de fick en bra överblick över sin utbildning, att de fick en god inblick i vad personalrekryterare tycker är viktigt att höra från en arbetssökande, att de fick en god känsla för hur de har utvecklats som människor under utbildningen samt, sist men kanske allra viktigast, träna förmågan att framställa sig själv och sina styrkor inför andra.I kursutvärderingarna framgår även att de flesta studenter skulle ha omarbetat sina presentationer efter att ha fått återkoppling från personalrekryterarna. Det tyder på att återkopplingen har mottagits väl av studenterna.
|
|
