| 1. |
- Ejhed, Helene, et al.
(författare)
-
Enskilda avlopp som källa till läkemedelsrester och andra kemikalier
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Sverige finns cirka 700 000 fastigheter med enskilda avlopp, varav cirka 75 % utgörs av markbaserade anläggningar där det renade avloppsvattnet direkt eller via grundvattnet når ytvattenrecipienter. Syftet med detta projekt har varit: att undersöka om halter av läkemedel och andra kemikalier från enskilda avlopp är detekterbara i en recipient med känd påverkan av enskilda avlopp, att kvantifiera spridning av ett antal substanser av läkemedel från enskilda avlopp samt att undersöka reningseffektivitet i enskilda avlopp avseende läkemedel och andra kemikalier. Projektet har genomförts i samarbete med Södertälje kommun. Provtagning genomfördes i Lillsjön med tillflöden, i Hölö inom Södertälje kommun. Analyser genomfördes av vatten, sediment och biota av ett urval läkemedel- och andra hushållrelaterade kemikalier som perfluoroktansulfonsyra (PFOS) och etylendiamintetraättiksyra (EDTA). Provtagning genomfördes även av läkemedelsubstanser i inkommande och utgående vatten i två markbäddar. I den ena anläggningen tillsattes manuellt (spikades) en känd mängd läkemedelssubstanser och bromid som spårämne. I den andra anläggningen analyserades läkemedelsubstanser som användes av brukarna. Analyser genomfördes även av pH, total fosfor, "biochemical oxygen demand" (BOD) och totalt organiskt kol (TOC) för att kontrollera markbäddarnas funktion. Analyserna av vatten och sediment i Lillsjön uppvisade endast små mängder läkemedelsrester, PFOS och EDTA. Läkemedelsrester påvisades dock i det tillflöde som sammantaget är mest befolkat med enskilda avlopp samt i ett utlopp med utsläpp från Hölö församlingshem, vilket visar att enskilda avlopp bidrar till spridning av läkemedelsrester till miljön. Markbäddarna uppvisade en god reduktion av de femton analyserade läkemedlen och låg generellt sett över den genomsnittliga reduceringsgraden avseende dessa ämnen i fyra stora svenska reningsverk. Undantagen var diklofenak och ketoprofen där reduceringsgraden var betydligt lägre än för de fyra svenska reningsverken. Orsaken tros vara problem att detektera substanserna i ingående avloppsvatten och att reduktionen därmed inte kunde bestämmas på ett rättvisande sätt. Beräkning av total mängd som passerade användare med enskilda avlopp har beräknats baserat på nationell statistik om permanentboende med enskilda avlopp, statistik från Apotekens service avseende försåld mängd och uppmätt reduktion i markbäddarna. Enskilda avlopp står för en betydande del av avloppsflödet i Sverige. Cirka tio gånger större mängder av karbamazepin och diklofenak sprids från enskilda avlopp avseende hela Sverige än från Henriksdals reningsverk i Stockholm. Paracetamol är den substans som står för störst utsläpp enligt beräkningarna, cirka 12 ton år 2010. Reduktion av läkemedelsubstanser i markbaserade anläggningar beror på utformning och skötsel av avloppsanläggningen. God syresättning och lång uppehållstid i markbaserade anläggningar är gynnsamma förutsättningar. Reduktionen sker dock inte i lika hög grad för samtliga substanser och anläggningar som brister i utformningen kan ge utsläpp till vattenmiljön och grundvatten, vilket har noterats i både denna studie och i internationell litteratur. Ytterligare studier behövs för att bestämma om substanserna bryts ner och hur de bryts ner i de enskilda avloppen. Risker med avseende på spridning av läkemedelsrester och andra kemikalier från enskilda avlopp bör undersökas vidare.
|
|
| 2. |
- Ejhed, Helene, et al.
(författare)
-
Beräkning av kväve-och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet "Ingen övergödning"
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av Naturvårdverket har SMED genomfört beräkningar av kväve- och fosforbelastningar på vatten och hav i Sverige för år 2009. Beräkningarna har ge-nomförts med PLC5-metodik och underlag för att möjliggöra jämförelse med tidi-gare beräknad belastning år 1995, 2000 och 2006. Inom uppdraget har underlag och sammanställningar tagits fram till den nationella miljömålsuppföljningen av målet "Ingen övergödning" och uppföljning av utsläppsreduktion i förhållande till de Svenska betingen inom Baltic Sea Action Plan.Tidigare belastningsberäkningar (år 1995, 2000 och 2006) genomfördes baserat på långtidsmedelvärde av avrinning för att korttidsvariationer i klimatet inte skulle överskugga förändringar i källornas storlek. Beräkningarna genomfördes också av nettobelastningen på havet för kväve och fosfor, d.v.s. hur stor del som når havet efter avskiljning (retention) som sker vid transport genom mark, sjöar och vatten-drag. I detta projekt har samma metodik utnyttjats; samma avrinning och retent-ionsandel har använts för att resultaten från samtliga år ska kunna jämföras med varandra.Den totala bruttobelastningen av kväve från samtliga källor är 155 700 ton kväve år 2009 (utan bidrag från hygge), vilket motsvarar en minskning med totalt 11 % från år 1995. Den totala diffusa bruttobelastningen av kväve beräknades för år 2009 till 129 200 ton, d.v.s. ca 6 % minskning från 1995 års bruttobelastning av kväve från diffusa källor. Bruttobelastningen av kväve från jordbruksmark minskade med ca 10 % från 1995 års nivå och med ca 2 % från år 2006. Den minskade totala arean jordbruksmark står för i stort sett hela minskningen av belastningen från jord-bruksmark från år 2006 till 2009. Åtgärder i form av skyddszoner och fånggrödor har minskat under perioden och bidrar därmed inte till den lägre belastningen. Bruttobelastningen av kväve från reningsverk och industrier har minskat under perioden 1995 till 2009 med totalt 31 % respektive 34 %. Den största förändringen skedde mellan år 1995 och 2000 då kväverening infördes som reningssteg i många reningsverk och industrier. Från år 2000 till år 2009 har bruttobelastningen fortsatt att minska med 8 och 17 % från reningsverk respektive industrier. Belastningen från enskilda avlopp har däremot ökat något med 200 ton kväve sedan år 1995 på grund av ökat antal fastigheter med enskilda avlopp.Total nettobelastning av kväve år 2009 för hela Sverige var 115700 ton, vilket motsvarar en minskning från 1995 med 11 %. Regeringens havsmiljöplan (Rege-ringens skrivelse 2009/10:213 ) riktar in miljöarbetet bland annat för att klara ut-släppsreduktioner enligt Baltic Sea Action Plan (BSAP). Minskningen i nettobe-lastning av kväve från år 2000 till 2009 utgör endast 4700 ton kväve (Egentliga Östersjön, Öresund och Kattegatt) och mycket återstår om målet, 20780 ton kväve, ska uppnås.Den antropogena belastningen efter retention (netto) var 59000 ton kväve år 2009 för hela Sverige, totalt inklusive hyggen. Punktutsläpp av kväve år 2009 var 21800 ton och står för en betydande del av minskningen av den antropogena nettobelast-ningen med 30 % från 1995. De antropogena diffusa källorna har minskat med 12 % (netto) från år 1995 till 2009. Delmålet för kväve inom miljökvalitetsmålet "Ing-en övergödning" anger att senast år 2010 ska de svenska vattenburna utsläppen av kväveföreningar från mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands hav ha minskat med minst 30 % från 1995 års nivå. Den totala antropogena nettobelast-ningen av kväve till haven söder om Ålands hav har beräknats till 42400 ton (utan hyggen för jämförelse med år 1995). Det innebär en minskning med ca 25 % från år 1995 till år 2009, vilket betyder att delmålet för kväve inte uppnåtts.Den totala bruttobelastningen av fosfor (diffusa källor och punktkällor) var sam-manlagt 4730 ton år 2009 (4750 ton med bidrag från hyggen inkluderat). Det mots-varar en minskning med 10 % sedan år 1995.Den totala diffusa bruttobelastningen av fosfor minskar med ca 4 % från år 1995. Bruttobelastningen av fosfor från jord-bruksmark minskade med ca 7 % från 1995 års nivå och med ca 2 % från år 2006. Orsaken till förändringen mellan 1995 och 2006 är införsel av åtgärder för minskat växtnäringsläckage, men från år 2006 till 2009 är det minskad total areal jord-bruksmark som står för i stort sett hela förändringen. Bruttobelastning av fosfor från punktkällor år 2009 beräknades till 880 ton, vilket motsvarar en minskning med ca 17 % från år 2006 och 30 % sedan år 1995. Kommunala avloppsrenings-verk står för den största förändringen, motsvarande ca 45 % lägre belastning år 2009 jämfört med år 1995. Den viktigaste orsaken till minskningen är att ny re-ningsteknik införts framför allt i de största reningsverken. Industrier står också för en betydande minskning, motsvarande 33 % från år 1995 till år 2009. De totala förändringarna i utsläpp innebär att enskilda avlopp, KARV respektive industrier står för ungefär lika stor belastning år 2009.Den antropogena bruttobelastningen av fosfor var sammanlagt 1930 ton år 2009, vilket motsvarar en minskning med ca 7 % från år 2006. Delmålet för fosfor inom miljökvalitetsmålet "Ingen övergödning" anger att till år 2010 ska de svenska vat-tenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vatten-drag och kustvatten ha minskat med minst 20 % från 1995 års nivå. Den av mänsk-lig verksamhet orsakade vattenburna belastningen av fosfor har minskat med ca 18 % från år 1995 till år 2009 och miljömålet har därmed inte uppnåtts. Enligt dessa beräkningar återstår det att minska ca 50 ton fosfor för att miljömålet ska uppnås.Total nettobelastning av fosfor år 2009 för hela Sverige är 3360 ton, vilket motsva-rar en minskning från 1995 med 11 %. Den antropogena nettobelastningen av fos-for på havet har minskat med ca 22 % (380 ton) från år 1995 för hela Sverige. En-ligt Baltic Sea Action Plan (BSAP) är målet att minska belastningen av fosfor med 290 ton från land till Egentliga Östersjön. Minskningen i nettobelastning av fosfor från år 2000 till 2009 till Egentliga östersjön utgör endast 50 ton fosfor och mycket återstår om målet ska uppnås.
|
|
| 3. |
- Ejhed, Helene, et al.
(författare)
-
Bruttobelastning på vatten av metaller från punktkällor och diffusa källor - slutrapport
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport omfattar redovisningar av beräkningar av bruttobelastning av metallerna Zn, Cd, Cu, Ni, Pb och Hg från diffusa källor och punktkällor geografiskt fördelat för hela Sverige. De diffusa källor som ingår är läckage från all markanvändning med klasserna: skog, hygge, övrig mark, fjäll, våtmark, vatten (öppen sjöyta) och tätort. Punktkällor som ingår är: samtliga i EMIR registrerade utsläpp till vatten och grundvatten gällande år 2007, kommunala reningsverk (KARV) utsläpp gällande år 2008 eller senast tillgängligt år, utsläpp enligt E-PRTR utgör en delmängd av EMIR utsläpp, nedlagda gruvdeponier (ej i EMIR) har sammanställts från länsstryrelse rapporter samt beräknade utsläpp från enskilda avlopp. Rapporten omfattar utförlig beskrivning av underlag till beräkningarna och svagheter i underlagen, diskussioner om skillnader mot uppmätt transport i flodmynningarna och förslag till vidareutveckling och förbättring av underlag. Resultaten för industrier, som presenteras nedan, avser samtliga punktkällor utom KARV och enskilda avlopp. Resultaten har tagits fram för internationell rapportering till EEA (Europeiska miljöbyrån) sammanställt per vattendistrikt. Det har varit uppenbart liksom i tidigare sammanställningar att det saknas dataunderlag för många källor och att osäkerheterna därför blir mycket stora i det sammanlagda resultatet. Rapporten inkluderar förslag till vidareutveckling och förbättring av underlag för att förbättra resultaten och inkludera, till exempel, avskiljning av metaller under transport från källan till havet.Modellerade bruttobelastningen har gett resultat som är av samma storleksordning som uppmätt transport i flodmynningarna, vilket innebär att de största källorna troligen finns inkluderade i datamaterialet. Det finns dock konstaterade mörkertal för ett flertal källor, varav avfallsdeponier, utlakning från båtbottenfärger, färg och rostskydd, utsläpp från icke-rapporterande verksamheter samt återcirkulation från sediment kan vara stora.Följande resultat i urval har beräknats i detta projekt:· För samtliga metaller står de diffusa källorna för merparten av den totala bruttobelastningen, för Cd, Cu och Hg mer än 80 % och för Pb och Ni mer än 90 %.· För Cd, Pb och Hg har läckage från skog och hygge samt depositionen på sjöyta beräknats vara de dominerande källorna.· För Hg är bidragen från övrig mark och dagvatten i tätort också betydande.· För Cu är skog och hygge den största källan, men övriga diffusa källor fördelas ungefär lika.· Ni har störst belastning från skog och hygge samt från jordbruksmark.· Zn har något lägre bidrag från diffusa källor, ca 77 % av totala bruttobelastningen relativt jämnt fördelat mellan de diffusa källorna.· 20 % av den totala bruttobelastningen av Zn har beräknats komma från industrier.· Av punktkällorna är industri den klart största källan till Cd och Pb (mer än 90 %) medan för Cu fördelas punktkällorna mer jämt mellan KARV och industri (cirka 30 respektive 60 %).Det finns skillnader mellan uppmätta transporter och beräknade resultat, både totalt och mellan de olika metallerna. Följande skillnader i urval har konstaterats:· Bruttobelastningen har beräknats vara generellt högre i förhållande till medelvärde av flodmynningstransporten i södra Sverige med några undantag, vilket kan bero på att metaller kan avskiljas vid transport från källorna till flodmynningarna (retention).· Bruttobelastningen har beräknats vara generellt låg i förhållande till medelvärde av flodmynningstransporten i norra Sverige, vilket kan bero på för låga beräknade läckagehalter.· Cu och Ni belastningarna har beräknats vara låga speciellt i norra Sverige, vilket kan bero på låga beräknade läckagehalter för markanvändningen skog, hygge och övrig mark eller på låga beräknade halter av jordbruksmark.Fördelning mellan bakgrund och antropogent har inte vara möjlig att beräkna med tillgängliga underlag i projektet. På grund av processer som kan äga rum i de antropogent påverkade markanvändningarna, jordbruksmark och skog samt hygge och påverkan av deposition av metaller och surt regn på samtlig markanvändning, så är den antropogena påverkan svår att tolka. Ytterligare utredning är nödvändig innan resultat kan presenteras för alla källor. Dock har samtliga punktkällor och diffus belastning från tätorter och väg samt deposition konstaterats domineras av antropogent ursprung i denna rapport.Förslag till vidareutveckling och förbättring av underlag:· Utredning av avvikelser jämfört med uppmätt transport.· Utveckling av beräkningar av retention för metaller.· Tillägg av saknade källor, till exempel Cu i båtbottenfärg.· Utredning av fördelning mellan antropogen belastning och bakgrund för de diffusa källorna till metaller.· Förbättring av underlagsmaterialet för läckagehalter (mätningar i jordbruks-, fjäll- och våtmarksområden) och deposition.
|
|
| 4. |
- Ek, Mats, et al.
(författare)
-
Teknikenkät - enskilda avlopp 2009
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Naturvårdsverket har givit SMED i uppdrag att genomföra en undersökning för att uppdatera uppgifter om enskilda avlopp som ett led i planering och uppföljning av åtgärder för att nå uppsatta miljömål.En enkät med förtryckta centrala registeruppgifter från fastighetstaxering och mantalsskrivning skickades ut till Sveriges samtliga kommuner. I enkäten efterfrågades vilken typ av avloppstekniklösning som är knuten till fastigheterna samt vilka av dessa som endast har avloppslösning för BDT-vatten. Den samlade informationen om den här typen av uppgifter är så gammal (ca 10 år) och ofullständig att det är angeläget att förnya den.Efter två påminnelser och utsträckt svarstid samt telefonintervjuer med utvalda kommuner, baserat på antal enskilda avlopp enligt SCB, inkom totalt 142 svar. De representerade totalt 148 kommuner, då några blanketter innehöll sammanlagda data från fler kommuner. Tyvärr innehöll många bara konstaterandet att man inte hade möjlighet att besvara enkäten. De absolut vanligaste skälen var tids- och resursbrist och att man inte hade data i en lämplig form för att ta ut de önskade uppgifterna. Det var antagligen också skälen till att vi inte fick något svar alls från 140 kommuner.Från totalt 102 kommuner kom svar som bedöms som mer tillförlitliga än de uppgifter som redan fanns i SMEDs register. Av dem är det dock bara 42 som har kunnat skilja på fastigheter med permanentboende och sådana för fritidsboende. I de flesta fallen var den uppdelningen inte heller fullständig, utan mer en uppskattning. En majoritet av kommunerna hade också problem att redovisa fastigheter med enbart BDT-avlopp.I projektet har även det mycket viktiga arbetet med att uppdatera schablonvärden för belastning och avskiljning av organiskt material (BOD och COD, i framtiden antagligen TOC), totalkväve (N-tot) och totalfosfor (P-tot) i enskilda avlopp av olika typer genomförts.Schablonerna ska användas för att uppskatta belastningen från enskilda avlopp i större avrinningsområden. De ska inte användas vid val av metod för rening i enskilda fall. Schablonerna har tagits fram i samråd med en grupp ledande aktörer inom området i Sverige.Belastningsberäkningar genomförda i projektet med användande av de nya schablonerna visar på stora skillnader jämfört med tidigare beräkningar. Med samma statistik som användes i PLC5 leder de nya schablonerna till att belastningen ökar med 21% för fosfor och 120% för kväve, vilket visar hur avgörande schablonerna är för beräkningsresultatet. Med de nya schablonerna blir den totala belastningen från enskilda avlopp i Sverige 287 ton P och 2 900 ton N jämfört med 237 ton P och 1 317 ton N enligt PLC5. Visserligen omfattar de nya beräkningarna även gemensamhetsanläggningar mellan 25-200 pe, vilka tidigare inte ingått i beräkningarna men dessa anläggningar som servar knappt 8 000 fastigheter står endast för 1,3 ton P och 45 ton kväve. Beräkningarna visar också att belastningen av fosfor har minska något pga förbättrad rening och reducerad BDT-belastning, pga fosfatfria tvättoch diskmedel. Denna förbättring ”försvinner” dock i den ökade belastning de förändrade schablonerna leder till.
|
|
| 5. |
- Hansson, Katarina, et al.
(författare)
-
Diffusa emissioner till luft och vatten
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Sverige finns det sedan länge stor kunskap om utsläpp från punktkällor genom miljörapportsystemet. Punktkällorna utgör dock endast en begränsad del av de totala utsläppen. Detta gör att bidraget från diffusa källor är viktigt för att kartlägga spridningen av olika ämnen till miljön. Exempel på diffusa källor är vägtrafik, jordbruk, användning av lösningsmedel, kemikalier som avges under en varas an-vändning och mindre industrier. Idag presenteras diffusa emissioner till luft på "Utsläpp i Siffror" (UTIS). Dessa data kommer från luft/klimatrapporteringarna CLRTAP och UNFCCC. Data på UTIS finns för några organiska miljögifter, t.ex. PAH och några tungmetaller. Data över diffusa emissioner till vatten finns idag inte på UTIS. Vissa diffusa emissioner till vatten ingår i internationella rapporte-ringar, så som HELCOM PLC periodical och EEA WISE SoE Emissions.Föreliggande projekt härstammar i stort från utvecklingsprojektet "Förstudie över möjlig presentation av diffusa emissioner på UTIS" och har som mål att: Presentera data över emission från diffusa källor till främst vatten, från några sektorer och ämnen/ämnesgrupper. Jämföra framtagna data över diffusa emissioner med avseende på storlek med rapporterade E-PRTR data. Utifrån lärdomar från projektet föreslå hur uttag av diffusa emissionsdata kan genomföras på ett mer rutinmässigt sätt.De ämnen som ingår i projektet är näringsämnen (kväve och fosfor), metaller (bly, kadmium, koppar, kvicksilver, nickel och zink) samt vissa organiska ämnen (PAH, PBDE, nonylfenol, PCB, HCH, DDT, endosulfan och dioxiner). För de organiska ämnena saknas data i vissa matriser.Projektet består av fyra separata delprojekt:1. Diffusa emissioner av metaller och näringsämnen till vatten2. Diffusa emissioner av vissa organiska miljögifter till vatten3. Diffusa emissioner av nonylfenol och nonylfenoletoxilater från olika pro-duktgrupper4. Analys av rapporterade data till luft och vatten och jämförelse av dessa med diffusa utsläpp.Delprojekt 1 täcker in följande diffusa källor: atmosfärisk deposition på sjöyta, skogsmark, jordbruk, övrig mark, dagvatten, enskilda avlopp samt industrier och reningsverk som inte ingår i rapporteringen till E-PRTR. För koppar ingår även emission från båtbottenfärg. Resultaten från delprojekt 1 visar att för kväve och fosfor dominerar emission från jordbruksmark och skogsmark. Skogsmark domine-rar som källa för alla metaller. För de flesta metaller är även diffus emission från jordbruk, atmosfärisk deposition på sjöyta, övrig mark och dagvatten betydande. Den geografiska fördelningen visar att emission från dagvatten är mer betydande i söder (Norra Östersjöns-, Södra Östersjöns- och Västerhavets vattendistrikt) än i 9norr (Bottenvikens och Bottenhavets vattendistrikt). Det var väntat eftersom det är mer trafik i söder. Data från vattenrapporteringar kan i framtiden på ett relativt enkelt sätt omarbetas i geodatabasen för att uttaget ska passa presentationen på UTIS. En samordning med programområde Vatten är en förutsättning för detta.Resultaten från delprojekt 2 visar att det endast finns data för ett fåtal PRTR ämnen (t.ex. PAH, PBDE, nonylfenol, dioxiner, DEHP, PCB, HCH, DDT, endosulfan och klorparaffiner) och för många av dessa ämnen finns i nuläget endast data för någon eller några diffusa källor (mindre industrier, mindre reningsverk, atmosfärisk depo-sition på sjöyta, dagvatten och atmosfärisk deposition på land). De data över diffus emission av dessa ämnen som finns idag är osäkra och bygger på få mätningar.Delprojekt 3 visar att det går att uppskatta emissionen till luft, mark och avlopps-vatten av nonylfenolekvivalenter (NFekv.). Den största emission till avloppsvatten av NFekv. kommer från textilier, och en liten del från rengöringsmedel. Data är dock osäkra eftersom beräkningarna bygger på emissionsfaktorer med relativt stora osä-kerheter.Slutligen visar resultaten från delprojekt 4 att de diffusa emissionerna är betydande. Den diffusa emissionen till vatten för kväve, fosfor och metaller är minst 10 gånger högre eller mer, i nästan samtliga fall, jämfört med punktkällor. Jordbruksmark dominerar som källa när det gäller fosfor och kväve. För organiska ämnen till vat-ten är det stora luckor i data eftersom mycket få företag rapporterar. För emission av organiska ämnen och metaller till luft är i de flesta fall skillnaden mellan punkt-källor enligt (E-PRTR) och den diffusa emissionen baserad på data från CLRTAP inte lika stor som för vatten. För koppar är den diffusa emissionen till luft från bromsbelägg den absolut största källan (>90 %) och för PAH är den diffusa emiss-ionen från energisektorn helt dominerande, nästan 100 %. Emissionen från respek-tive ämne, är i nästan samtliga fall större till vatten än till luft, när det gäller punkt-källor, diffusa källor och totalt. För utsläpp från olika branscher framgår det t.ex. att anläggningar inom skogsindustrin bidrar med cirka 90 % när det gäller utsläpp av kadmium till vatten från punktkällor enligt E-PRTR (totalt 440 kg). De är dock mycket lägre än de diffusa emissionerna (delprojekt 1), vilka är totalt 3900 kg. Det betyder att de diffusa emissionerna är nästan 9 gånger högre. Skillnaden mellan rapporterade data till E-PRTR och UTIS (punktkällor ej rapporterade till E-PRTR) inte är så stor, för utsläpp till vatten. Det visar att punktkällor enligt E-PRTR inklu-derar en stor andel av utsläpp från punktkällor till vatten.Datakvalitén håller för att visa diffusa emissioner av både näringsämnen och metal-ler på UTIS, nationellt, per vattendistrikt eller på finare nivå, eftersom data bygger på rapporterade värden till EU och HELCOM. När det gäller organiska ämnen till vatten och emission av nonylfenol från varor är data osäkrare och rekommenderas inte i nuläget att visas på UTIS. För utsläpp till luft är slutsatsen att nationella tota-ler, vilka rapporteras till UNFCCC och CLRTAP kan inkluderas i presentationen på UTIS.
|
|
| 6. |
- Hansson, Katarina, et al.
(författare)
-
Diffuse emissions to air and water
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Swedish environmental reporting system has large amounts of information regarding point source discharges. But, point sources represent only a limited part of the total discharges. Therefore contributions from diffuse sources are important to identify in relation to the spread of various substances to the environment. Ex-amples of diffuse sources include road traffic, agriculture, use of solvents, chemi-cals emitted from use-phase of products, and small industries. Here, these and simi-lar diffuse emissions to air are published in the Swedish Pollutant Release and Transfer Register (S-PRTR, with Swedish acronym UTIS). This data is derived from the air and climate reporting made to the Convention on Long-range Trans-boundary Air Pollution (CLRTAP) and UNFCCC. Data at the S-PRTR is listed for several organic pollutants, such as PAHs and heavy metals. Data on diffuse emis-sions to water is currently not provided at the S-PRTR website. Certain diffuse emissions into water are included in the international emission reporting, such as the HELCOM PLC periodical and EEA WISE SoE Emissions.The project described herein is based on the development project "Feasibility study for possible publication of diffuse emissions at SPRTR, and is designed to: Publish data on emissions from diffuse sources, primarily to water, from selected sectors and substances or substance groups. Compare data collected for these diffuse emissions in relation to totals for data reported to E-PRTR. Based on the knowledge acquired during this project to propose more regu-lar procedures for collecting data regarding diffuse emissions.Substances considered in the project include nutrients (nitrogen and phosphorus), metals (lead, cadmium, copper, mercury, nickel and zinc) and certain organic com-pounds (PAHs, PBDEs, nonylphenols, PCBs, HCHs, DDT, endosulfan, and diox-ins. There is currently no data in certain matrices for these organic pollutants.The project has four separate subprojects: Diffuse emissions of metals and nutrients to water.Diffuse emissions of certain organic pollutants to water.Diffuse emissions of nonylphenols and nonylphenol ethoxylates from different product groups.Analyses of report-ed data for air and water, and comparison with diffuse emissions.Project 1 covers the following diffuse sources: atmospheric deposition on water, forest land, agriculture, other land, stormwater, local on-site wastewater treatment facilities, industrial facilities and wastewater treatment plants not included in reporting to E-PRTR. Copper is also considered as emission from antifouling boat paint. Subpro-ject 1 findings show that the most significant emission source for nitrogen and phosphorus is agricultural and forests land. Forests dominate as the source of all metals. As well, diffuse emissions of most other metal are significant from agricul-ture, deposition on water, other land and stormwater. Geographically, distribution of emissions shows that stormwater is more significant in the south (Northern Baltic, Southern Baltic, and Skagerrak and Kattegat river basin districts) than in the north (Bothnian Bay and Bothnian Sea river basin districts). This is as expected due to greater traffic volumes in the south. In future, data from water load reporting can be easily recalculated in the geo-database to match publication in the E-PRTR. Coordinating with departments producing water emission statistics is necessary, though.Subproject 2 findings show that data for only a few organic pollutants is currently available (such as PAHs, PBDEs, nonylphenols, dioxins, DEHP, PCBs, HCH, DDT, endosulfan and chlorinated paraffins). Data for many of these substances is available only for single or a few diffuse sources (small industries and WWTPs, deposition on water, stormwater and deposition on land). Data for diffuse emis-sions of organic pollutants that is currently available are uncertain and based on few measurements.Subproject 3 shows that it is possible to estimate nonylphenols (NPequ) emissions to air, soil and wastewater. The largest source of NPequ to wastewater is from textiles, while smaller amounts are from detergents. The data are uncertain, however, as they are based on emission factors with significant uncertainties.Finally,subproject 4 findings show that all diffuse emissions are significant. Dif-fuse emission of nitrogen, phosphorus and metals to water is at least 10 times or more larger compared to point sources, in nearly all cases. Agricultural land domi-nates as a source in the case of phosphorus and nitrogen. Emissions of organic pollutants to water show significant gaps in the data because very few companies report emissions.Regarding emissions of organic pollutants and metals to the air, the difference between point sources (E-PRTR) and diffuse emissions based on data from CLRTAP are in most cases not as great as for water. For copper, diffuse emissions to air from brake linings is the largest source of diffuse emission (>90%). And for PAH, diffuse emissions from the energy sector dominates, corresponding to nearly 100% of the total. Emissions of each pollutant (nearly all) is greater to water than to air for point sources, diffuse sources, and the total.When comparing emissions from various industries, findings show that forestry industry facilities contribute approximately 90% when it comes to cadmium emis-sions to water from point sources according to E-PRTR (total 440 kg). Still, this is much lower than diffuse emissions as found in Subproject 1, 3,900 kg – indicating diffuse emissions are nearly 9 times greater. The difference for emissions to water is not very large between point sources reported to E-PRTR and those not (in the e-PRTR) – indicating that the point sources under E-PRTR include a large portion of all discharges from point sources to water.The quality of data is sufficient to show diffuse emission levels of nutrients and metals at the S-PRTR, reported for the national, river basin district or more refined levels, since this data is based on values reported to the EU and HELCOM. Re-garding organic pollutants to water and nonylphenols from products, the data is more uncertain and is therefore not recommended to be published in the S-PRTR. For emissions to air, our conclusion is that national totals, as reported to the UNPCCC and CLRTAP can be included in the S-PRTR.
|
|
| 7. |
- Olshammar, Mikael, et al.
(författare)
-
Slutrapport för projektet "Verktyg och handlingsplan för kostnadseffektiva åtgärder för att minska övergödningen i Magelungen, Drevviken och Flaten"
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med projektet har varit att ta fram underlag till en handlingsplan med kostnadseffektiva åtgärder för att minska halterna av fosfor i Magelungen från höga till måttliga höga halter och i Drevviken från mycket höga till höga halter. För Flaten var målsättningen att bibehålla de numera låga fosforhalterna efter den större restaureringsinsatsen år 2000. Utifrån mätdata, kartmaterial samt klimatdata har en källfördelningsmodell byggts upp mha modellverktyget SWAT och databasen Watshman. Modelleringen av fosfor visar att enskilda avlopp samt vägar står för en stor del av belastningen på sjöarna inom Tyresåns sjösystem även om variationen mellan sjöarna är stor. En handlingsplan för att uppnå uppsatta mål för Magelungen och Drevviken bör därför fokusera på att reducera antalet enskilda avlopp eller förbättra reningen för dessa. Ytterligare dagvattenrening kan också vara en kostnadseffektiv metod att minska fosforbelastningen. För att uppnå uppsatta mål för sjöarna Magelungen och Drevviken räcker det nog dock inte med åtgärder i avrinningsområdena utan även direkt åtgärder i sjöarna kommer krävas. Flaten bedöms dock kunna bevara sin goda status med de åtgärder som redan är planerade.
|
|
| 8. |
- Olshammar, Mikael, et al.
(författare)
-
Vattenskador orsakade av baktryck i avloppssystemet - erfarenheter, regler, hantering och tekniska lösningar
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De svenska försäkringsbolagens branschorganisation, Svensk Försäkring, har beräknat att de naturskaderelaterade vattenskadorna kostar de svenska försäkringsbolagen minst 300 miljoner kr årligen. De naturskaderelaterade vattenskadorna inkluderar direkta översvämningar och bakvattenskador där avloppsvatten strömmar in i fastigheter via avloppsenheter. Orsaken till dessa skador är vanligen höga vattenstånd, skyfall, eller brister i avloppsnätet på allmän eller privat mark. I Sverige uppskattar försäkringsbolagen att bakvattenskadorna står för ca 80% av de naturskaderelaterade vattenskadorna. De samhällsekonomiska kostnaderna för de naturskaderelaterade vattenskadorna är ännu högre pga. räddningsinsatser, oförsäkrad egendom, mm samt att ca 100 miljoner kr tillkommer i form av kostnader för självrisker.Pågående klimatförändringar förväntas leda till att de naturskaderelaterade vattenskadorna ökar och för att motverka detta krävs anpassningsåtgärder på alla nivåer i samhället inkluderande; övergripande stadsplanering, hållbar dagvattenhantering, förbättrade avloppsledningssystem, samt åtgärder inom enskilda fastigheter.Denna rapport fokuserar på tekniska lösningar som kan skydda utsatta enskilda fastigheter mot bakvattenskador orsakade av baktryck i det spillvattenförande avloppsledningssystemet. De vanligaste tekniska lösningarna benämns backventiler och uppfordringsanordningar (pumpsystem). Rapporten beskriver erfarenheter, regler och lämplig användning av dessa.Projektets slutsats är att bakvattenskydd kan utgöra en kostnadseffektiv lösning för att skydda stora ekonomiska och ickemateriella värden i utsatta fastigheter. Detta förutsätter att teknikval baseras på risk, skyddsbehov och att installation och underhåll sker på rätt sätt.
|
|
