| 1. |
- Osbeck, Christina, 1969-
(författare)
-
Kränkningens livsförståelse : En religionsdidaktisk studie av livsförståelselärande i skolan
- 2006
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Hard Lesson of Life: A Study of /Re/construction of Life in School from a Religious Educational PerspectiveThe overriding aim of this dissertation is to examine the understanding of life that young people /re/construct, and in this sense learn, in the discursive practices of school, and to describe how such a /re/construction takes place.The theoretical frame of the study is a critical theory perspective. Potentially problematic aspects and findings are therefore given priority over good examples. The three main concepts used were generated through the interaction of theory and empirical material. These conceptual tools are: ‘understanding of life’, ‘discursive practice’, and ‘language’. The first concept refers to the young learners’ collectively /re/constructed perceptions of how life works and of what gives life value and meaning. Discursive practice is the concept used for the context and the way in which learning takes shape. Language is an important resource in the shaping of the collective interpretation, negotiation and /re/construction of an understanding of life.Two empirical studies are presented, a main study and a complementary one. The main study, which is regionally limited, is a group interview with 51 youths from five schools divided into ten groups. The second is a study of the most frequently used high school Religion textbook, Religion and Life, and the analysis draws on the results from the group interview study.The institutional frames, the large-sized schools, and the tasks of school to educate pupils and to differentiate between them, are risk factors that may lead to stereotypical, instrumental, and competitive relationships in education. The group interview study indicates that there are grounds for concern since it shows that victimization works as a teaching tool in the /re/construction of a hegemonic discourse of understanding life. The empirically identified hegemonic discourse of understanding life is termed “Life as adjustment for the benefit of individual competition”. Victimization is shown to be both the cause and effect of this discourse. The hegemonic life discourse also lends contextual legitimacy to victimization. The study of the school textbook suggests that the subject Religion may reinforce such a hegemonic understanding of life if it fails to balance the book’s objective and descriptive accounts of abuse of power.
|
|
| 2. |
- Osbeck, Christina, 1969-
(författare)
-
Utvärdering av projektet PÅ LIKA VILLKOR
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under åren 2004-2007 har drygt trehundra pedagoger i Falu kommun deltagit i kompetensutvecklingsprojektet På lika villkor. Målet med projektet, som bygger på ett tioårigt utvecklingsarbete i mindre skala, har varit att öka den pedagogiska personalens medvetenhet om könstillhörighetens betydelse i verksamheten och att långsiktigt förändra synen på könsroller så att flickor och pojkar går i skolan på lika villkor. Genom projektet har personalen i seminarieform fått tid och möjlighet att tillsammans med kollegor diskutera egna erfarenheter och relatera dessa till aktuell litteratur om genus och jämställdhet i förskola och skola. De har under handledning utfört observations- och analysarbete av sin verksamhet och på grundval av detta arbete tagit fram handlingsplaner för den fortsatta verksamheten. Kompetensutvecklingsprojektet har haft stöd från Europeiska socialfonden och dess program ”Växtkraft Mål 3”.I denna rapport beskrivs den utvärdering av projektet som genomförts. Bakgrunden till projektet beskrivs, en möjlig ram för hur lärande inom ett kompetensutvecklingsprojekt som På lika villkor kan förstås tecknas och den genomförda enkätundersökningen beskrivs och rapporteras tillsammans med en mindre gruppintervjustudie som genomförts. En analys av samvariationer mellan några uppmärksammade resultat som kan ses som effekter av På lika villkor och några faktorer som kan tänkas påverka utfallet redovisas och diskuteras.Utvärderingen har särskilt uppmärksammat deltagarnas skattningar av villkor för deltagande i projektet såsom motivation, sociala och materiella förutsättningar samt handledarnas kunskaper och effekter av projektet såsom konkreta produkter som tillkommit, nöjdhet, förändringar och kollektiva strukturer för det fortsatta arbetet.Av utvärderingen framgår att På lika villkor är ett viktigt och intressant kompetensutvecklingsprojekt som uppvisar goda resultat. Förhållanden redovisas och diskuteras som är väsentliga att beakta i såväl det specifika fortsatta arbetet som generellt arbete med liknande kompetensutvecklingsprojekt.
|
|
| 3. |
-
Ämnesdidaktiska insikter och strategier : Berättelser från gymnasielärare i samhällskunskap, geografi, historia och religionskunskap
- 2009
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studiens syfte är att beskriva lärares arbete ur ett ämnesdidaktiskt perspektiv samt utveckla analytiska redskap för förståelse av lärares arbete inom sitt undervisningsämne. 15 erfarna lärare har intervjuats. I särskilda kapitel skisseras läroplansutveckling och forskningsläge för undervisning i samhällskunskap, geografi, historia och religionskunskap. Utförliga intervjuer med erfarna lärare redovisas för vart och ett av ämnena. Intervjuerna fokuserar på hur lärarna beskriver sina ämnesdidaktiska erfarenheter och de insikter som utvecklats under en mångårig lärargärning. Hur har deras undervisning förändrats under närmare 40 år i yrket? Vilka råd har de erfarna lärare att ge lärarstuderande och nya lärare? När lärarna utformar sitt sätt att undervisa, vilka frågor och perspektiv står då i centrum? Vilka likheter och olikheter framträder i lärarnas svar? Lärarnas biografiska berättelser visar stora likheter, även mellan de olika ämnena. Lärarna beskriver stora förändringar i sin undervisning. Tidiga år i yrket beskrivs som ”traditionell och läroboksberoende undervisning”, medan undervisning sent i karriären beskrivs med uttryck som ”variation, flexibilitet och elevorientering”. Lärarna har genom reflektion över undervisningserfarenheter och fortbildning fördjupat både sina ämneskunskaper och sin förmåga att möta olika elever. Lärarna uttrycker en rad ämnesdidaktiska insikter, inte i forskningens specialtermer, utan i vardagsspråk och genom metaforer. Termen ämnesdidaktiska strategier prövas för lärare som uppvisar en förhållandevis stabil, erfarenhetsbaserad orientering i sin undervisning.
|
|
