| 1. |
- Granstam, Elisabet, et al.
(författare)
-
Gastric bypass surgery reduced the risk for diabetic retinopathy in patients with type 2 diabetes : A nationwide observational study
- 2019
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Purpose: Diverging results have been reported with regards to the occurrence and progression of diabetic retinopathy following gastric bypass surgery (GBP) in patients with diabetes. We aimed to investigate the incidence of diabetic ocular complications in a nationwide study in Sweden in obese patients with type 2 diabetes mellitus (T2DM) following GBP and compared to a matched cohort of patients with T2DM not subjected to GBP surgery.Setting: Nationwide registry study in Sweden.Methods: We used data from two nationwide registers in Sweden: the Scandinavian Obesity Surgery Registry (SOReg) and the National Diabetes Registry (NDR). Patients with T2DM who had undergone GBP 2007-2013 reported to the SOReg were matched (1:1) with patients with T2DM from the NDR who had not had GBP surgery for obesity, based on sex, age, body mass index (BMI) and calender time (year). Follow-up data were obtained until December 31, 2015. The main outcome was occurrence of new diabetic retinopathy and was assessed with Cox proportional-hazards regression model. The importance of potential risk factors was assessed using a machine learning approach.Results: The study population consisted of 5321 patients who had undergone GBP and 5321 matched controls in NDR, and was followed up for a mean of 4.5 years. Mean age was 49.0 (SD 9.5) in the GBP and 47.1 (11.5) years in the control patients, respectively. BMI and HbA1c at baseline were 42.0 (5.7) and 60.0 (16.8) in the GBP group and 40.9 (7.3) kg/m2 and 58.5 (16.9) mmol/mol in the control group. Duration of diabetes was approximately 6 years in both groups. The risk for new diabetic retinopathy was reduced in the GBP patients (hazard ratio [HR] 0·62, 95% CI 0·49–0·78; p<0.001). The most important risk factors for development of diabetic retinopathy were diabetes duration, HbA1c, glomerular filtration rate (GFR), use of insulin and BMI. There was no evidence of increased risk for development of sight-threatening or treatment-requiring diabetic ocular complications such as diabetic macular edema, proliferative diabetic retinopathy, need for intravitreal drug administration, panretinal photocoagulation or vitrectomy.Conclusions: In this nationwide large cohort study of patients with type 2 diabetes we found a beneficial effect of GBP surgery on the risk for development of diabetic retinopathy. Furthermore, there were no indications for increased occurrence of sight-threatening or treatment-requiring diabetic retinopathy. These data provide support that, besides standard screening for diabetic retinopathy, there is no need for extended ophthalmological surveillance of patients with type 2 diabetes undergoing GBP surgery.
|
|
| 2. |
- Hultborn, Ragnar, 1946, et al.
(författare)
-
Radiosensitivity: Gender and Order of Administration of G-CSF, An Experimental Study in Mice
- 2019
-
Ingår i: Radiation Research. - : Radiation Research Society. - 0033-7587. ; 191:4, s. 335-341
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- To elucidate the potential influence of stimulating bone marrow before cell-cycle-dependent irradiation, we sought to determine overall survival in mice receiving total-body irradiation (TBI) when administered granulocyte stimulating factor (G-CSF) at different time points. Gender differences were also studied. C57/BL/6J mice, aged 9-14 weeks, received 8 Gy TBI in a perspex cage using a linear accelerator. In each of five different experiments, three groups were studied: 1. one control group receiving TBI only; 2. one group treated with filgrastim [500 mu g/kg subcutaneously/intraperitoneally (s.c./i.p.)] the day before TBI, followed by daily filgrastim injections postirradiation (1-5 days); and 3. one group treated with daily filgrastim injections only post-TBI (1-5 days). Each experimental group included male and female mice. Survival of the mice was monitored daily, and mice were euthanized when their condition deteriorated. A total of 293 mice were monitored for at least 37 days post-TBI. Control mice that received 8 Gy TBI showed a significant gender difference, with a median survival of 22 days in females and 17 days in males. Addition of G-CSF, irrespective of pre- or postirradiation, significantly improved survival, but in males the improvement was significantly better when G-CSF was not given before TBI. Improved survival in females was independent of the order of administration of G-CSF. Multiple filgrastim injections were more effective than a single injection, and s.c. administration was not better than i.p. In conclusion, these findings indicate that male mice are more sensitive to TBI than females. Filgrastim improved survival in both genders irrespective of whether given pre- orpostirradiation, but in males the improvement was significantly less if an injection was given before irradiation. These results suggest that, to prevent toxicity most effectively, G-CSF should not be given before cytotoxic therapy. While a completely different experimental model was used here, these results may also be extrapolated to indicate that endocrine cell-cycle suppression therapy should not be given before or during cytotoxic therapy of hormone-dependent tumors (e.g., breast and prostate cancer), thus a reduction in the efficacy of cell-cycle-dependent therapy can be prevented. (C) 2019 by Radiation Research Society
|
|
| 3. |
- Kubart, Ariana, et al.
(författare)
-
Linking fungal communities to wood density loss after 12 years of log decay
- 2015
-
Ingår i: FEMS Microbiology Ecology. - : Oxford University Press (OUP). - 0168-6496 .- 1574-6941. ; 91
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Changes in biodiversity might alter decomposition processes and, consequently, carbon and nutrient cycling. We examined fungal diversity and density loss in experimental Norway spruce logs after 12 years of decay in a hemiboreal forest. Between 28 and 50% of the original wood biomass remained, depending on the fungal community composition in the log, operational taxonomic unit (OTU) richness had only a minor effect on the log biomass. Although the communities were OTU rich (190-340 OTUs per log), the majority of OTUs were infrequent or rare; wood degradation therefore depended mostly on the most abundant OTUs and their decomposing abilities. The least decayed logs were characterized by continuous dominance of an earlier colonizer and by high within-log community diversity, which was significantly related to sample variables (position in log, density and moisture). In the most decayed logs, the earlier colonizers were generally replaced by white-rot species able to exploit the highly decomposed wood. The communities were relatively spatially uniform within whole logs, independent of the sample variables, whereas among-log diversity was high. Importance of fungal community composition in decomposition processes should be taken into account when studying and modeling carbon dynamics in forest ecosystems.
|
|
| 4. |
- Morén, Åsa, et al.
(författare)
-
Gastric bypass surgery does not increase the risk for sight-threatening diabetic retinopathy
- 2018
-
Ingår i: Acta Ophthalmologica. - : John Wiley & Sons. - 1755-375X .- 1755-3768. ; 96:3, s. 279-282
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose: To study the occurrence and level of diabetic retinopathy (DRP) before and after planned bariatric surgery and to investigate potential risk factors for deterioration of DRP.Methods: The Scandinavian Obesity Surgery Registry (SOReg) was used to identify diabetic patients who underwent gastric bypass (GBP) surgery at three centres in Sweden during 2008-2010. Information regarding DRP screening was obtained from ophthalmological patient charts. Patients who had DRP screening before and after GBP surgery were included in the study.Results: The survey included 117 patients. Mean age was 50 (SD 10) years, body mass index (BMI) 43 (SD 8) kg/m(2) and HbA1c 64 (SD 18) mmol/mol before surgery. One year post-GBP, BMI was reduced to 31 (SD 6) kg/m(2). HbA1c was 43 (SD 10) mmol/mol, and in 66% (77/117) treatment for diabetes had been discontinued. Occurrence of DRP before GBP was as follows: no DRP 62%, mild 26%, moderate 10%, severe 0% and proliferative DRP 2%. No significant changes in occurrence of DRP after surgery were observed. Twelve patients (16%) developed mild DRP. In seven patients with pre-existing DRP, deterioration was observed and two of these patients required treatment for sight-threatening DRP. No association between preoperative BMI, HbA1c or reduction in HbA1c and worsening of DRP was found.Conclusion: In a majority of patients, no deterioration of DRP following GBP was observed. Screening for DRP before planned surgery is recommended for all diabetic patients about to undergo bariatric surgery to identify any pre-existing DRP.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 7. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Ottosson, Elisabet, et al.
(författare)
-
Diverse ecological roles within fungal communities in decomposing logs of Picea abies
- 2015
-
Ingår i: FEMS Microbiology Ecology. - : Oxford University Press (OUP). - 0168-6496 .- 1574-6941. ; 91:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Fungal communities in Norway spruce (Picea abies) logs in two forests in Sweden were investigated by 454-sequence analyses and by examining the ecological roles of the detected taxa. We also investigated the relationship between fruit bodies and mycelia in wood and whether community assembly was affected by how the dead wood was formed. Fungal communities were highly variable in terms of phylogenetic composition and ecological roles: 1910 fungal operational taxonomic units (OTUs) were detected; 21% were identified to species level. In total, 58% of the OTUs were ascomycetes and 31% basidiomycetes. Of the 231 337 reads, 38% were ascomycetes and 60% basidiomycetes. Ecological roles were assigned to 35% of the OTUs, accounting for 62% of the reads. Wood-decaying fungi were the most common group; however, other saprotrophic, mycorrhizal, lichenized, parasitic and endophytic fungi were also common. Fungal communities in logs formed by stem breakage were different to those in logs originating from butt breakage or uprooting. DNA of specific species was detected in logs many years after the last recorded fungal fruiting. Combining taxonomic identification with knowledge of ecological roles may provide valuable insights into properties of fungal communities; however, precise ecological information about many fungal species is still lacking.
|
|
| 10. |
- Sundberg, Sebastian, et al.
(författare)
-
Arter försvinner i rekordtakt, men ljuspunkter finns
- 2018
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Flera vetenskapliga studier visar att jordens arter nu försvinner i en takt som inte haft någon motsvarighet under de senaste 66 miljoner åren. Men det finns ljuspunkter i form av negativa trender som har vänts under senare år, inte minst i Sverige.
|
|
