| 1. |
- Adamson, Göran, et al.
(författare)
-
Johann Herder, Early Ninetenth-Century Counter-Enlightenment, and the Common Roots of Multiculturalism and Right-Wing Populism
- 2014
-
Ingår i: Telos. - New York : Telos Press Publishing. - 0090-6514 .- 1940-459X. ; 2014:169, s. 28-38
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In The Democratic Contradictions of Multiculturalism, Jens-Martin Eriksen and Frederik Stjernfelt elaborate on the concept of “culturalism.” In Telos 163 (Summer 2013), Eriksen continues to analyze its intricacies under the heading “Culturalism: When the Culture becomes Political Ideology.”2 Horizontal class divisions are out, vertical cultural barriers are in. Seemingly, culture has squeezed out all other concepts. The present essay shall broaden this discussion by asking the question: What is the relation between the Counter-Enlightenment of the early nineteenth century and today's culturalism?
|
|
| 2. |
- Lisberg Jensen, Ebba, et al.
(författare)
-
Det gröna finrummet : etnicitet, friluftsliv och naturumgängets urbanisering
- 2014
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det gröna finrummet är resultatet av ett forksningsprojekt som undersökt friluftsvanorna och naturrelationerna bland ett antal invandrargrupper i Sverige, med fokus på Malmö. Den börjar med en analys av det traditionellt "svenska" friluftslivet, och föreslår att denna naturrelation, som är så central för svensk självuppfattning och identitet är resultatet av modernisering och urbanisering. Författarna ser också närmare på hur migrationsprocessen påverkar naturrelationerna när det kommer till det nyttofokuserade friluftslivet, men också hur man förändrar sina vanor att rekreera sig i naturen. Som grund till boken ligger en rad intervjuer med invandrare i parker och koloniträdgårdar, men också gruppintervjuer och deltagande observationer hos SFI-klasser och med grupper som tagit del i projekt med syftet att "introducera" den svenska naturen för invandrare. En central poäng i boken är att det inte i första hand är etnicitet som styr naturrelationerna, utan snarare modernisering och urbanisering. Ytterligare en poäng är att urbaniseringen leder till en minska ekologisk läskunnighet, inte särskilt bland invandrare, utan bland alla olika befolkningsgrupper, när urbaniseringen och stadslivet blir vår "andra" natur. Boken avslutas med två personliga essäer där författarna sätter sina egna förgivettaganden om naturen i ett humanekologiskt perspektiv.
|
|
| 3. |
- Lisberg Jensen, Ebba, et al.
(författare)
-
Kulturkrock med konsekvenser
- 2011
-
Ingår i: SULF-tidningen. - Stockholm : Svenska universitetslärarförbundet. ; :4:4, s. 18-19
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- En debattartikel angående det faktum att humanistiska och samhällsvetenskapliga forskare ofta bedöms i enlighet med publikationsregler från den naturvetenskapliga världen. Till exempel är det vanligast bland samhällsvetare att författarordningen är rakt vetenskaplig, medan den bland naturvetare och medicianre, är organiserad enligt komplexa sociala principer. Denna typ av kulturkrockar måste diskuteras öppet mellan forskare, så att den ena gruppen inte bedöms med den andras glasögon.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Ouis, Pernilla, Professor, 1965-
(författare)
-
Halal-hippiens paradoxer
- 2010
-
Ingår i: Axess. - Stockholm : Axess publishing. - 1651-0941. ; :2, s. 36-39
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
