| 1. |
- Fredriksson, Magnus, 1970-, et al.
(författare)
-
Creativity Caged in Translation : A Neo-Institutional Perspective on Crisis Communication
- 2013
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- After early attempts to create universal models guiding managers in times of crisis - more recent attempts have focused on situational factors and the relationships between organizations and stakeholders in times of crises. Albeit this shift, structural conditions are often overlooked in the main bulk of research on crisis communication and if they are integrated they are defined as context and as such often excluded in the analysis. This is our point of departure for bringing neo-institutional theory into crisis communication research recognizing the importance of cultural, political, technological, and institutional environments of organizations. By this we shift focus from agency to structure and the social preconditions for organizational activities. However this is not to say that institutions are static or deterministic in the way they influence organizations and their behavior. On the contrary, institutions are open for innovations and interpretations. In this paper we put forward the concept of translation to illustrate and explain how organizations actively relate to and handle institutional pressure, thereby escaping the legal and moral/normative boundaries of institutions. Hereby we aim to contribute to the growing debate within the crisis communication field on new theoretical venues in understanding crisis communication as a practice but also as societal phenomenon. In our conclusion we suggest that the appliance of neo-institutional frameworks will help us understand the conditions under which crisis communication is carried out and in doing so allow researchers and practitioners to have a realistic stance on the limitations and possibility on communication in crises. Further, the framework will increase our abilities to understand the development of crisis communication, its institutionalization and the conditions for these developments.
|
|
| 2. |
- Fredriksson, Magnus, 1970-, et al.
(författare)
-
Den medialiserade myndigheten : En analys av svenska myndigheters anpassningar till medielogiken
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport visar vi hur svenska myndigheter på olika sätt anpassar sig till medierna genom att utveckla metoder, strategier och förhållningssätt som gör det möjligt för dem att aktivt påverka vilken betydelse medierna ska ha i deras verksamheter. Baserat på två delstudier – en innehållsanalys av myndigheternas styrdokument för mediekontakter, och en observations- och intervjustudie av en myndighets mediearbete – kan vi konstatera att det finns stora skillnader i omfattning och typ av anpassning som myndigheter gör till mediernas preferenser, värderingar, rutiner och arbetssätt. Samtidigt som en majoritet av myndigheterna gör en sådan anpassning, kan vi också se att många myndigheter väljer att bortse från medierna i sina styrdokument eller helt väljer att inte upprätta några styrdokument för sin kommunikationsverksamhet. Vårastudier visar också att när myndigheter tar till sig idén om att de ska anpassa sinverksamhet till mediernas normer, principer och arbetsrutiner så sker det genom en politisk process där olika delar av organisationen är involverad. Våra resultat pekar på att myndigheters nyhetsprodukter (rapporter, presentationer, mediematerial etc.), praktiker (mediekontakter, myndighetsutövning, planering, rådgivning etc.), professioner (hur olika yrkesgrupper förhåller sig till sina arbetsuppgifter särskilt i förhållande till medier) och organisering (myndigheters medieaktiviteter i relation till organisering av verksamheten i övrigt) påverkas olika beroende på förhandlingar och styrkeförhållanden mellan myndigheternas grupper av professionella. Så beroende på vilken fråga (t ex publicering av allmännyttiga forskningsresultat eller information till företag om nya regler kring en ny produktkategori); på vilken nivå frågan hanteras (t ex lokalt eller nationellt); och vilken spridning frågan kan tänkas få i medierna, så kommer olika intressen försöka påverka hur myndigheten ska agera i enskilda situationer. Därmed kommer vi till slutsatsen att dels finns skillnader i hur olika myndigheter förhåller sig till medier, men också att en och samma myndighet hanterar kommunikations- och medierelaterade frågor på olika sätt beroende på vilken del av verksamheten vi tittar på.
|
|
| 3. |
- Fredriksson, Magnus, 1970, et al.
(författare)
-
Den medialiserade myndigheten. En analys av svenska myndigheters anpassningar till medielogiken
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport visar vi hur svenska myndigheter på olika sätt anpassar sig till medierna genom att utveckla metoder, strategier och förhållningssätt som gör det möjligt för dem att aktivt påverka vilken betydelse medierna ska ha i deras verksamheter. Baserat på två delstudier – en innehållsanalys av myndigheternas styrdokument för mediekontakter, och en observations- och intervjustudie av en myndighets mediearbete – kan vi konstatera att det finns stora skillnader i omfattning och typ av anpassning som myndigheter gör till mediernas preferenser, värderingar, rutiner och arbetssätt. Samtidigt som en majoritet av myndigheterna gör en sådan anpassning, kan vi också se att många myndigheter väljer att bortse från medierna i sina styrdokument eller helt väljer att inte upprätta några styrdokument för sin kommunikationsverksamhet. Våra studier visar också att när myndigheter tar till sig idén om att de ska anpassa sin verksamhet till mediernas normer, principer och arbetsrutiner så sker det genom en politisk process där olika delar av organisationen är involverad. Våra resultat pekar på att myndigheters nyhetsprodukter (rapporter, presentationer, mediematerial etc.), praktiker (mediekontakter, myndighetsutövning, planering, rådgivning etc.), professioner (hur olika yrkesgrupper förhåller sig till sina arbetsuppgifter särskilt i förhållande till medier) och organisering (myndigheters medieaktiviteter i relation till organisering av verksamheten i övrigt) påverkas olika beroende på förhandlingar och styrkeförhållanden mellan myndigheternas grupper av professionella. Så beroende på vilken fråga (t ex publicering av allmännyttiga forskningsresultat eller information till företag om nya regler kring en ny produktkategori); på vilken nivå frågan hanteras (t ex lokalt eller nationellt); och vilken spridning frågan kan tänkas få i medierna, så kommer olika intressen försöka påverka hur myndigheten ska agera i enskilda situationer. Därmed kommer vi till slutsatsen att dels finns skillnader i hur olika myndigheter förhåller sig till medier, men också att en och samma myndighet hanterar kommunikations- och medierelaterade frågor på olika sätt beroende på vilken del av verksamheten vi tittar på.
|
|
| 4. |
- Fredriksson, Magnus, 1970, et al.
(författare)
-
Institutional Perspectives on Public Relations
- 2014
-
Ingår i: R. L. Heath and A. Gregory (Ed.) Strategic Communication. - Thousand Oaks : SAGE Publications.
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This chapter section seeks to enrich research on public relations by using neo-institutional theory to describe, explain and understand the activities, processes and dynamics the practice. By this we open up for a wider understanding of public relations, its preconditions, its performances and its consequences for shaping the social. We argue that public relations could be analysed as an institutionalized practice with certain set of governing mechanisms including taken-for-granted activities, rules, norms and ideas. One argument for this is the is importance neo-institutional theory gives communication in the understanding of organizations, institutions and society. Another argument is recent developments where public relations and other forms of organizational communication have been examined as a major dimension of organizing in some of the more profound works among neo-institutional theorists. Keywords: Public relations, neo-institutional theory, institutional logics, translation, institutional work
|
|
| 5. |
- Fredriksson, Magnus, 1970-, et al.
(författare)
-
Justifications of communication in an inconsistent world : An analysis of corporate communication in Swedish governmental agencies
- 2012
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this paper we seek to illustrate how these challenges have been answered by examining how Swedish governmental agencies justify their work with communication and what understanding of communication this justifications rest upon. We give particularly attention to what higher common purpose communication is used for, specific aims, primary target groups/stakeholders, conceptualization and ideals of communication and the role of communicators. We use then these aspects of how communication are operationalized to discuss what set of values and preferences seem to dominate the strategy documents of the agencies – i.e. how is communication in the public sector conceptualized at the level of relating to overall value systems representing higher social orders. The paper introduces Boltanski and Thevenot’s conception of worths in order to provide an analytical tool by which we can examine how agencies in the Swedish public sector justify and handle - at the symbolical and discursive level - the communicative challenges they face. The empirical part builds on content analysis of gives an account of 357 steering documents from 173 Swedish governmental agencies and it gives an account of how the agencies present and justify their communication priorities and strategies.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Fredriksson, Magnus, 1970-, et al.
(författare)
-
Med synlighet som ledstjärna : En analys av vilka principer som styr kommunikationsarbetet i nationella förvaltningsmyndigheter
- 2013
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Svenska myndigheter lägger stor vikt vid kommunikation. Många har särskilda kommunikationsavdelningar och i mer än 65 procent av organisationerna sitter kommunikationsdirektören, eller motsvarande, med i myndighetens ledningsgrupp. Som kollektiv är myndigheter bland de största köparna av tjänster från reklambyråer och kommunikationskonsulter, och informatörer anställda i offentlig sektor utgör en betydande majoritet av medlemmarna i branschorganisationen Sveriges kommunikatörer. Samtidigt vet vi relativt lite om hur myndigheter ser på, och förhåller sig till, sin kommunikation som ett medel för att genomföra sina uppdrag.Syftet med analysen som presenteras här är att kartlägga vilka principer som styr myndigheters kommunikationsarbete för att på så vis belysa och åtminstone delförklara de olika problem som det pekas på i myndigheters kommunikation. Vad vi söker svar på är fyra frågor:Vilka principer styr myndigheters kommunikationsarbete?Vad innebär olika principer för hur man ser på när, var, hur, med vem och varför myndigheter ska kommunicera?I vilken utsträckning och på vilket sätt står olika principer i konflikt med varandra sett utifrån ett kommunikationsperspektiv?I vilken utsträckning och på vilket sätt medvetandegörs och hanteras dessa konflikter i strategi- och styrdokument?Utgångspunkten är att myndigheters verksamheter – på samma sätt som andra typer av organisationer – utöver lagar, regler och förordningar, också styrs av normer och principer som beskriver vad som är rätt, vad som är fel, vad som är viktigt, vad man ska sträva efter och på så vis skapar mening i det arbete man utför. Principernas kraft ligger i att det är konstruerade på samhällsnivå och många gånger för givet tagna. Organisationer reflekterar inte över dem, de är självklara.Principerna förekommer på olika nivåer i samhället och de kan knytas till yrkesgrupper, sektorer och branscher men det är också fullt möjligt att peka ut ett mindre antal principer som fungerar i mycket bredare samhällssammanhang och som därför är allomfattande. I analysen utgår vi ifrån Boltanski och Thévenot (2006) som skiljer ut sex principer; kreativitet, tradition, ryktbarhet, det civila, marknaden och produktionen. Tidigare studier visar att en organisation ytterst sällan styrs utifrån en enda princip. Det är snarare regel än undantag att en och samma organisation tvingas hantera att olika principer ställs mot varandra.För att besvara frågorna har vi analyserat myndigheters styrdokument för kommunikation. Inledningsvis tillfrågades samtliga nationella förvaltningsmyndigheter enligt SCB:s förteckning (N=252) om de hade sådana dokument. 173 myndigheter återkom med totalt 357 dokument bland annat profilmanualer, kommunikationspolicys, kommunikationsstrategier med mera. Bakgrunden till valet av styrdokument som material är att det är texter av argumenterande karaktär där myndigheterna beskriver när, var, hur, med vem och varför man ska kommunicera. Vilket också på så vis synliggör – explicit eller implicit – vilka principer myndigheter tar utgångspunkt i för sitt kommunikationsarbete. Resultaten visar att det är fyra principer som framträder i myndigheternas dokument:Ryktbarhetens principer (85 procent av myndigheterna) – att kommunikationen ska uttrycka myndighetens identitet, göra den synlig, påverka bilden av organisationen och skapa förtroende.Produktionens principer (82 procent av myndigheterna) – att kommunikationen ska bidra till verksamhetens måluppfyllelse, vara välordnad, planerad och strategisk och koordinera verksamheten.Det civilas principer (65 procent av myndigheterna) - att kommunikationen ska fungera som samhällsinformation, ge upplysning och service till medborgare, underlätta för journalisters granskning och faktasökande och redovisa resultat till uppdragsgivare. På så vis ska kommunikationen understödja samhällets demokratiska processer.Marknadens principer (22 procent av myndigheterna) - att kommunikationen ska positionera myndigheten och generera försäljning och utbyten mellan myndigheten och kunder. I första hand en princip som framträder i dokumenten från universitet och högskolor.Kreativitetens och traditionens principer förekommer inte i materialen från någon myndighet.Resultaten visar också att en betydande majoritet (84 procent) av myndigheterna söker stöd i mer än en princip och därför har att hantera olika typer av konflikter. I vissa fall är det högst påtagliga skillnader som också görs explicita som när det civilas ställs mot ryktbarhetens principer. Att vara fullständigt öppen och samtidigt sträva efter att presentera en uteslutande och tillrättalagd bild innebär stora svårigheter. Här finns många exempel på myndigheter som försöker upprätta en gräns för när anställda får kommunicera med omvärlden och vad de kan uttala sig om, samtidigt som de (ofta myndigheters ledning) försöker göra tydligt att detta inte inskränker meddelarskyddet eller offentlighetsprincipen.I andra fall är konflikterna mindre påtagliga - och ter sig sannolikt mindre bekymrande i praktiken - som när myndigheter ställer ryktbarhetens mot marknadens principer. I många sammanhang är ett starkt varumärke intimt förknippat med att stärka sin marknadsposition och på så vis bidra till en ökad försäljning (eller rekrytering av studenter).
|
|
| 8. |
- Fredriksson, Magnus, 1970, et al.
(författare)
-
Public Relations and Neo-institutional theory
- 2013
-
Ingår i: Public Relations Inquiry. - : Sage Publications. - 2046-147X. ; 2:3, s. 183-203
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This special section seeks to enrich research on the field by using neo-institutional theory to describe, explain and understand the activities, processes and dynamics of public relations. By this we open up for a wider understanding of public relations, its preconditions, its performances and its consequences for shaping the social. We argue that public relations could be analyzed as an institutionalized practice with certain set of governing mechanisms including taken-for-granted activities, rules, norms and ideas. Here neo-institutional theory is well situated as it is a tradition where communication is put at fore in the understanding of organizations, institutions and society. Another argument for this is recent developments where public relations and other forms of organizational communication have been examined as a major dimension of organizing in some of the more profound works among neo-institutional theorists.The article starts with a discussion of earlier work in the tradition of neo-institutional theory were a lot of attention was paid to the governing mechanisms of institutions and how they control the behaviour of actors. A perspective leading to some fundamental challenges where the primary objections were raised against the over-determinism neo-institutional researchers ascribed institutions. Taking these objectives seriously has served as a source of extensive theoretical and empirical puzzles characterizing many of the contemporary efforts – most of them explicitly emphasizing the role of communication and symbolical/rethorical means as essential in all institutional processes. Among these we find three streams we find relevant and fruitful for analyses of public relations: institutional logics, translation and institutional work. These themes are further developed in text and discussed in releationship to what implications they have on public relations research. How an employment of the logic can help us gain a more profound understanding of public relations and communication as an institutional practice. How public relations function as a carrier and translator of institutions. How public relations is used to challenge and re-shape the foundations on which social actors interact with each other.
|
|
| 9. |
- Fredriksson, Magnus, 1970-, et al.
(författare)
-
Regler, normer och föreställningar. : Ett neoinstitutionellt perspektiv på strategisk kommunikation
- 2011
-
Ingår i: Strategisk kommunikation. Forskning och praktik. - Malmö : Liber. - 9789144070551
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syfte med detta kapitel är att introducera det neoinstitutionella perspektivetoch peka på hur det kan användas för att förstå strategisk kommunikation.Vi gör det genom att beskriva och diskutera hur regler, normer ochföreställningar bestämmer förutsättningarna för strategisk kommunikationoch hur vi kan förstå att det är likheter snarare än egenheter, särprägel ochavvikelser som utmärker kommunikationen när vi jämför organisationermed varandra. I detta knyter vi an till andra forskare som ställer sig kritiskatill hur forskningen om strategisk kommunikation tar sig uttryck.
|
|
| 10. |
- Fredriksson, Magnus, 1970-, et al.
(författare)
-
Strategic communication as institutional work
- 2014
-
Ingår i: The Routledge Handbook of Strategic Communication. - London : Routledge. - 9780415530019
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Informed by the insights from neo-institutional theory this paper seeks to discuss the problematic and often contradictory efforts of organisations to employ and follow the ideas of strategic behaviour in their communicative activities. In the first part of the paper we analyse strategic communication as determined and limited by structural conditions (i.e. rules, norms and cognitive categories) arguing that strategic behaviour of organizations is institutionally bounded. In the second part we re-address the notion of strategic communication as directed towards these institutional structures rather than specific organizational aims and goals. In this context we use the concept of institutional work performed as providing, promoting and co-opting through which organisations actively and strategically relate to and handle institutional pressures. Thereby, strategic communication of organizations is both subjected to prevailing institutional structures as well as it is constitutive for these structures.
|
|
