| 1. |
-
Det ostyrda universitetet? : Perspektiv på styrning, autonomi och reform av svenska lärosäten
- 2017. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Universitet och högskolor, liksom andra organisationer, förväntas vara både styrbara och rationella för att möta samhällets och näringslivets krav på kunskap, tillväxt och innovation. Senare års reformer inom den högre utbildningen, främst den så kallade autonomireformen, har formaliserat denna bild av universiteten som självstyrande organisatoriska enheter. I den pågående styrningsdiskussionen är det makten över universitetens funktion och ordning som står på spel. Men vad innebär det att vara självständig och rationell, och hur tar det sig uttryck inom dagens moderna universitet? I denna antologi diskuterar tolv forskare inom företagsekonomi och statskunskap vad självständighet betyder och hur svenska universitet och högskolor organiserar sig för att vara självständiga och rationella organisationer. Svaret söker de genom att empiriskt spåra och analysera några av de organisatoriska uttrycken för självständighet och frihet på dagens svenska lärosäten. Därmed lyfts frågan om styrning av universitet bortom enskilda reformagendor och styrförsök. Författarna undersöker både svårigheterna att styra universitetens olika verksamheter genom policy och övergripande reformer, och de problem som det innebär att tänka sig universitet som i någon mån ostyrda. Kapitlen bygger på forskning om kollegialitet och linjestyrning, mätsystem och utvärderingar för intern organisering, liksom den ökade betydelsen av kommunikation och PR för att visa enhetlighet och sammanhållning mot externa intressenter. Med empiriskt grundad analys ger boken viktiga bidrag till diskussionen om universitetens organisation och styrning, idag och i framtiden. Redaktörerna Linda Wedlin och Josef Pallas är docenter i företagsekonomi vid Uppsala universitet.
|
|
| 2. |
- Edlund, Peter, 1986-, et al.
(författare)
-
Prizes and the organization of status
- 2019
-
Ingår i: Organization outside organization. - Cambridge UK : Cambridge University Press. - 9781108474986 ; , s. 62-83
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 3. |
- Engwall, Lars, 1942-, et al.
(författare)
-
A Field Approach to Corporate Governance
- 2018
-
Ingår i: Corporate Governance in Action. - New York : Routledge. - 9781138285668 - 9781315268859 ; , s. 25-41
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 4. |
- Engwall, Lars, 1942-, et al.
(författare)
-
Conclusions
- 2018
-
Ingår i: Corporate Governance in Action. - New York : Routledge. - 9781138285668 ; , s. 185-198
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 5. |
- Engwall, Lars, 1942-, et al.
(författare)
-
Governance Relations
- 2018
-
Ingår i: Corporate Governance in Action. - New York : Routledge. - 9781138285668 ; , s. 163-183
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 6. |
- Engwall, Lars, 1942-, et al.
(författare)
-
Resituating Corporate Governance
- 2018
-
Ingår i: Corporate Governance in Action. - New York : Routledge. - 9781138285668 ; , s. 1-24
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Fredriksson, Magnus, 1970-, et al.
(författare)
-
Bortom uppdraget : En analys av svenska myndigheters kommunikationsaktiviteter under Almedalsveckan
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Svenska myndigheter ägnar en hel del tid och resurser åt att planera och genomföra kommunikationsaktiviteter. I vissa fall är det en del av uppdraget, i andra fall är det något som myndigheten själv prioriterar. I samband med politikerveckan i Almedalen aktualiseras många av dessa frågor och tidigare studier pekar på att Almedalen kan förståtts som en arena för demokratiska samtal men också som ett medialt skyltfönster och en arena för politisk positionering.Med detta som utgångspunkt är syftet med denna studie att studera myndigheters medverkan i Almedalen för att skapa en bättre förståelse för kommunikationsarbetets förutsättningar. Vi ställer tre frågor: 1) i vilken utsträckning medverkar svenska nationella förvaltningsmyndigheter under Almedalsveckan; 2) hur har myndigheters medverkan förändrats över tid, och; 3) hur kan vi förstå att myndigheter väljer att medverka och vilka överväganden gör de när de väljer sina sätt att medverka på?Undersökningen fokuserar på de nationella förvaltningsmyndigheterna och omfattar en analys av det officiella almedalsprogrammet från 2005, 2011, 2016 och 2017, intervjuer med representanter från 29 myndigheter som medverkade i Almedalen 2016 och fyra som inte medverkade, 28 inspelade seminarier som arrangerades av myndigheter under Almedalsveckan 2016 samt en observation vid ett frukostmöte arrangerat av en konsultbyrå som säljer tjänster i samband med Almedalsveckan.Analysen visar att myndigheters närvaro har ökat betydligt. Mellan 2005 och 2017 ökade andelen från 7% till 63% av alla existerande myndigheter. På samma sätt ökade antalet programpunkter med myndigheter som medverkande från 50 st. 2005 till 1138 st. 2017.Under intervjuerna är det många myndigheter som motiverar sin medverkan med att det ligger i uppdraget och att det skapar möjligheter till kunskapsförmedling och möjligheter att knyta viktiga kontakter. Samtidigt är det tydligt att Almedalen betraktas som något nödvändigt och självklart och något med stort symboliskt värde. Det finns höga och starka förväntningar på att myndigheter ska medverka i Almedalen. Politiker, tjänstepersoner vid departementen, representanter från andra myndigheter, intresseorganisationer och företag, konsulter och medier bidrar alla till att det uppfattas som självklart att vara på plats.Det går inte heller att bortse från att myndigheter är centrala spelare i det politiska spelet och för att kunna utföra sina uppdrag måste de bevaka sina positioner. Myndigheternas agerande bör därför också förstås i ljuset av positionering och konkurrens. Konsekvenserna av att inte vara på plats kan bli stora givet att det är få andra arenor som erbjuder samma möjligheter att lära sig om andra aktörers ställningstaganden och utspel och få möjlighet att positionera sig i förhållande till dem.Sammantaget är myndigheternas närvaro i Almedalen en komplicerad historia. Myndigheter verkar i ett sammanhang som på många sätt är paradoxala vilket gör att det inte är uttryck för förljugenhet eller inkompens att myndigheterna inte förmår knyta sina satsningar i Almedalen till uttalade delar av uppdraget. Det är snarare ett uttryck för de förutsättningar de är satta att verka i och som de svårligen kan bortse ifrån när de tolkar och bedriver sitt kommunikationsarbete.
|
|
| 9. |
- Fredriksson, Magnus, 1970, et al.
(författare)
-
Determinants of Organizational Mediatization : An Analysis of the Adaption of Swedish Government Agencies to News Media
- 2015
-
Ingår i: Public Administration. - New Jersey : John Wiley & Sons. - 0033-3298 .- 1467-9299. ; 93:4, s. 1049-1067
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article seeks to explain why the media affect some governmental agencies more than others. We develop a measuring instrument for the mediatization of agencies; gauging how they adapt to the media. We analyse the effects of six potential explanations of mediatization: media pressure, organizational size and task, salience, geographic location, and management structure. The analysis is based on a comprehensive quantitative contents analysis of policy documents from all governmental agencies in Sweden. The results show that agencies' propensity to adapt to the media is mainly determined by their management structure rather than, as could have been expected, by media pressure. Organizations managed by career managers invest more in media management than those led by field-professionals. Our results suggest that agencies have substantial agency in terms of how they cope with the media and that mediatization refers to much more than passive adaptation by organizations.
|
|
| 10. |
- Fredriksson, Magnus, 1970-, et al.
(författare)
-
Diverging principles for strategic communication in government agencies
- 2016
-
Ingår i: International Journal of Strategic Communication. - 1553-118X .- 1553-1198.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this article is to analyze how public authorities deal with strategic communication and how it gets redefined and reformulated in relation to rules, norms and ideas permeating different contexts. Research on strategic communication tends to oversee such differences and what consequences they have for what it is that mobilizes the use of communication in various settings. Instead mainstream literature often stresses the commonalities and the idea of strategic communication as guided by one set of values. This limited focus tends to make the literature insensitive to the context where communication takes place, what aim it is set to fulfil, and what organization there is at hand.Informed by an increasing literature on organizational institutionalism we seek to challenge these assumptions. With a textual analysis of policies and strategy documents from 173 Swedish government agencies we examine what multiple and contradictory institutional conditions mean for how strategic communication is conceptualized. The results show that there are four frequent principles for strategic communication mobilized by the agencies. The results also show that a vast majority of the agencies are trying to handle conflicting principles when they form frameworks and strategies for their communication activities.We use the results as a point of departure for a critical discussion whether complex and pluralistic conditions are to be defined as problematic and necessary to be resolved (as mainstream literature would suggest) or as unavoidable and something authorities must be able to handle.
|
|
