| 1. |
- Parsberg, Cecilia, 1963-
(författare)
-
Hur blir du en framgångsrik tiggare i Sverige? : en undersökning av tiggandets och givandets bilder 2011 till 2016
- 2016
-
Konstnärligt arbete (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Mitt första möte med en tiggande föranledde mig att under fem år undersöka den nya situationen för tiggeriet och giveriet i Sverige. Förutsättningen är att vardagliga handlingar och reaktioner gentemot en annan människa kan synliggöras estetiskt med en etisk klangbotten. Min undersökning utspelar sig i första hand i gaturummet och i medierna. Det är hela tiden bilderna som är utgångspunkten för resonemangen och de gestaltande verken. Bilder som både separerar och länkar samman kroppar. Vilka bilder är i spel i tiggeriets och giveriets sociala koreografi? Hur kan bilder i detta sammanhang aktiveras på nya sätt? Hur kan nya genereras? Tiggandet är en uppmaning till social interaktion, och vare sig givaren socialt interagerar eller inte med den tiggande människan på gatan så involveras givaren i det europeiska samfundets asymmetriska värdesystem. I min första gestaltning anlitas en professionell marknadsundersökare för att ta reda på hur en tiggare i Sverige skulle kunna göra för att bli framgångsrik. Det blir en film som jag sedan visar mittemot en film där tiggande pratar om hur givare ger. Ur detta verk följer så en rad gestaltningar och en interdisciplinär teoretisk diskussion med bland andra Judith Butler, Sara Ahmed och Hannah Arendt, samt med en rad konstnärers arbeten, kring hur bilder – och kroppsliga handlingar – är kopplade till samhällsbilden och samhällskroppen? Körernas uppställning i gestaltningen Tiggandets kör och Givandets kör anger ett utrymme för social interaktion och demonstrerar därmed en annan ordning som kräver andra insatser, i språk, rörelse och attityd gentemot varandra. Det är en social koreografi: när körerna tränade och sjöng tillsammans uppstod en politisk form. Min förhoppning är att estetiskt synliggöra ett politiskt handlingsutrymme mellan tiggandet och givandet som kan utnyttjas för fortsatta etiska förhandlingar, och nya gestaltningar.
|
|
| 2. |
-
A Place in Europe : Proposed project description peered by Project Anywhere
- 2017
-
Konstnärligt arbete (refereegranskat)abstract
- This is not conceived as an exclusive work but rather a demonstrably inclusive one (albeit resistant to the logic of circular reproduction). Within the process of artistic research and a developing practice, new methods might constitute another form of art. The project has been centered upon the idea of a round table at which a number of people with different competences have collaborated productively to build the project. The divergent competences that make up the project team have all contributed to the development of A Place in Europe, and moreover worked to challenge conventional practices and forms of knowledge belonging to the various fields of expertise in order to foster a spirit of experimentation and novelty. The key point of departure for all collaborators has been the value of approaching the topic from a creative base, and in doing so striving to exchange ideas in a productive manner with others, both at the site and within the process of developing the project and presentation. We have also been collectively mindful of the potentially asymmetrical power relations at play in any process during which “we” film and interact with “them”. We do not seek to speak for ”them” but rather use our collective desire to explore a more inclusive society.
|
|
| 3. |
-
BORDER
- 2016
-
Konstnärligt arbete (refereegranskat)abstract
- FRIDAY 28 OCTOBER, 9:15-10:15 Presentation of Paper ”Migration”. And during the day Cecilia Parsberg displays – BORDER an animated film – a part of her recently published dissertation ”How do you become a successful beggar in Sweden?" in Fine Arts at Umeå Art Academy, Umeå University and Konstnärliga Forskarskolan, Lund University. Venue: Hyllan (outside E44), Handelshögskolan.
|
|
| 4. |
-
EMOH
- 2018
-
Konstnärligt arbete (refereegranskat)abstract
- EMOH 19 april —13 maj. Stora Galleriet SKF/Konstnärshuset har glädjen presentera EMOH, en nyproducerad utställning av Cecilia Parsberg. EMOH utgörs av en serie bilder i fotografisk teknik och är ett urval av Parsbergs arbete under de senaste sjutton åren som aldrig visats tidigare. Det är konstnärens första icke konceptuella utställning på tjugo år.Cecilia Parsbergs arbete konst formuleras ofta en konstnärlig syn på kring det existentiella, politiska och estetiska; om vad som kan framkalla tysta överenskommelser om vilka bilder vi delar när vi lever under likartade betingelser. Om yttre och inre spegelvända, skeva verkligheter och innebörd som i ordet HOME/EMOH.C. Parsberg beskriver det som: ”Jag går runt i Huset; kapitel efter kapitel, rum efter rum, korridor efter korridor. I huset rasar tak och väggar. För det är något som ska visualiseras. Huset är en struktur där liv levs och inrättas. Eller är det livet – levandet – som avgränsar aktiviteter och ger upphov till huset? Liv som separerats av en tänkt struktur kan också sammankopplas med en levd struktur men inte utan en förhoppning om något annat.”Cecilia Parsberg har en PhD i Fri konst och är lektor i konst och bildgestaltning vid Karlstads universitet. 1999-2002 var hon Gästprofessor på Konsthögskolan, Umeå universitet samt på Witwatersrand University i Johannesburg. Parsbergs konstnärliga praktik spänner mellan forskningsprojekt och utställningar i olika sammanhang hennes konst har visats på bland andra Tate i London, på Moderna Museet, National Museum samt Magasin 3 i Stockholm.För mer information: www.ceciliaparsberg.se For more information: www.ceciliaparsberg.comCelia Prado, curator, konstnärlig ledare SKF
|
|
| 5. |
-
Hur blir du en framgångsrik tiggare i Sverige? : How do you become a succesful beggar in Sweden?
- 2017
-
Konstnärligt arbete (refereegranskat)abstract
- Cecilia Parsberg om bakgrunden till sitt projekt: utställningen springer ur doktorsavhandling i Fri konst med samma namn. I mitten av 90-talet såg jag för första gången en uteliggare på Järntorget i Göteborg. Han bad eller tiggde inte aktivt om pengar, folk la ändå mynt i den mössa han hade bredvid sig, samma mössa som han trädde på sitt huvud i den kalla natten. Jag la också pengar i hans huvudbonad. Jag kände mig förvirrad. Vad var det som orsakade hans situation? Jag frågade honom inte.I Spanien och Grekland saknar en fjärdedel av befolkningen arbete, ungdomsarbetslösheten i Sydeuropa närmar sig 50 procent. Susanna Alakoski skriver i sin bok Oktober i fattigsverige att: ”Vi vet att bara människohanden kan hjälpa människorna.” De som förväntas ge behöver också hjälp att förstå vad som händer. Vem kan hjälpa mig med min frustration när jag inte vet hur jag ska bete mig, hur jag ska förhålla mig? Ska jag ge eller inte, vad kommer att hända med en utsatt människa om jag inte ger? Jag kan välja mellan att reagera eller förhärda mig. Är gatumusikanterna tiggare eller konstnärer som inte klarar sig på sin konst? Hur blir du framgångsrik i ditt yrke, som människa i ditt liv? Det kan vara ett dilemma som inte alltid går ihop. Människorna som tigger påminner mig om vilka valmöjligheter de har i jämförelse med mig. Att leva i ett samhälle handlar om att förhandla mellan individuell frihet och olika avtal med gemenskapen. Jag vill inte, per automatik, bli del av en makt som lägger ansvaret på var och en att individuellt bestämma vem som är i verkligt behov av hjälp. ”Allmosor = staten minus ansvar”, skriver Susanna Alakoski. Jag vill inte heller, per automatik, bli del av en makt som beslutar att förbjuda tiggeri eller att ge. För är det då också förbjudet att be om hjälp och att hjälpa?När väljer jag att bli delaktig i systemet? Är jag systematiskt inkluderad? Hur? Detta får mig att tänka kring mitt handlingsutrymme som individ och som medlem i ett samhälle, i Europa, i världen. Det får mig att tänka på vad jag menar då jag säger “vi”.Cecilia ParsbergLäs mer i hennes doktorsavhandling i Fri konst som är publicerad på http://beggingandgiving.se/
|
|
| 6. |
-
Hur blir du en framgångsrik tiggare i Sverige? : En undersökning av tiggandets och givandets bilder 2011 till 2016.
- 2017
-
Konstnärligt arbete (refereegranskat)abstract
- Lista på gestaltningarna i utställningen:Tiggandets Kör och Givandets Kör (en kördialog som videoinstallation)Om produktionen av Tiggandets Kör och Givandets Kör (bakomfilm 53 min)Inför vilka bilder sker givandet? & Inför vilka bilder sker tiggandet? (Intervjuer med givande människor & intervjuer med tiggande människor som en videoinstallation 2 skärmar mittemot varandra)kropp på gata (workshop med deltagare på plats)Sovplatser på gatan, centrala Stockholm, dec. 2014–febr. 2015 (Fotografier)Garderober på gatan centrala Stockholm, dec. 2014–febr. 2015 (Fotografier)Tiggandets platser 2012–2015 (Fotografier)
|
|
| 7. |
- Parsberg, Cecilia
(författare)
-
How Do You Become a Successful Beggar in Sweden? : An inquiry into the images of begging and giving 2011 to 2016
- 2016
-
Konstnärligt arbete (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- My first encounter with a begging person led me to spend five years investigating the new situation regarding begging and giving in Sweden. The premise is that every-day actions and reactions to another person can be made visible through aesthetics with ethical underpinnings. My investigation takes place mainly in the urban landscape and in the media. The images always constitute the point of departure for the reasoning and for the staged works. Images that separate as well as connect bodies. Which images are at play in the social choreography of begging and giving? In this context, how can images be activated in new ways? How can new images be generated? Begging is a call to social interaction, and regardless of whether the giver interacts socially with the begging person on the street, the giver is implicated in the asymmetrical value systems of the European Union. In my first staged work I hire a professional market researcher to find out how a beggar in Sweden should behave to be successful. This becomes a film that I then show opposite another film in which begging people talk about how givers give. This is followed by a number of staged works and an interdisciplinary theoretical discussion involving, among others, Judith Butler, Sara Ahmed, and Hannah Arendt, as well as a number of artistic works concerning how images – and bodily actions – are linked to the social image and the body politics. The arrangement of the choirs in the staged work The Chorus of Begging and The Chorus of Giving, indicates a space for social interaction and thus demonstrates a different order that demands different actions in terms of language, movement, and attitude toward each other. It’s a social choreography: when the choirs rehearsed and sung together a political form emerged. My hope is to make visible a space for action between the begging and the giving that can be used for continued ethical negotiations and new staged works.
|
|
| 8. |
- Parsberg, Cecilia, 1963-
(författare)
-
Om att tigga – ett tidsdokument med komplikationer :
- 2015
-
Ingår i: Feministiskt perspektiv. - Stockholm : Feministiskt perspektiv. - 2002-1542.
-
Recension (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Stefan Gurts bok Ni inger dessa människor hopp får vi följa Sven Hovmöller, vice ordförande i HEM, föreningen för hemlösa EU-migranter och hur en verksamhet byggs upp som efter två år ger 4,5 miljoner kronor till de försäljare som förut var tiggare. Men det är inte utan komplikationer, konstaterar Cecilia Parsberg som rekommenderar boken. ”Den är skriven med undran, öppenhet och intresse att förstå mer”.
|
|
| 9. |
- Parsberg, Cecilia, 1963-
(författare)
-
Om handlingsutrymme mellan givande och tiggande
- 2015
-
Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift. - Stockholm. - 0037-833X. ; 92:3, s. 335-342
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Ett drama pågår på gatorna mellan de som tigger och de som ger eller inte ger. Hindren tycks vara både känslomässiga och språkliga. Det finns dessutom kulturella koder i spel. De bilder vi har av varandra behöver förhandlas, särskilt de som fördomar och okunskap genererar, eftersom de idag skapar ett våld mot människor. Det gör Givandets kör och Tiggandets kör. Här deltar människor som tigger på gatorna och givare. Det är en filminstallation för två filmdukar, där betraktaren står emellan. Processen att skapa ett körverk tillsammans dessa tre dagar filmades också och blev en produktionsfilm med en tillhörande text där bland annat etik, estetik och arbetsförhållanden beskrivs. Verket har visats på en rad offentliga platser och på seminarier. Det är en gestaltning av hur det är möjligt att skapa utrymme för handling. Det visar både metod och resultat. Det finns ett handlingsutrymme mellan oss. Konst är ett sätt att utnyttja detta utrymme för att uttrycka det sinnliga, det där också det politiska grundas: i affekter och reaktioner hos människor. Om konsten handlar om att synliggöra detta handlingsutrymme så handlar det politiska om hur det är möjligt att se vilka bilder som är relevanta i detta utrymme, och att aktivera det.
|
|
| 10. |
- Parsberg, Cecilia
(författare)
-
REAL PRESENCE
- 2019. - 500
-
Ingår i: REAL PRESENCE. - Belgrade : Publikum Printing Company. - 9788687665040 ; , s. 138-139
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- REAL PRESENCE was 10 years, 13 cities, 68 exhibitions in institutions and public locations, 1564 young artists and students from, 105 academies and universities from 37 countries, 150 statements of artists who took part and who are today active and established“Real Presence” was huge international event dedicated toyoung artists, organised for the first time in Belgrade in 2001, with intent to symbolically mark thebeginning of new century and new democratic shift in Serbia, after 10 years of war, culturalembargo and deep political, economical and social crisis. More than just an artistic event, “RealPresence” represented a unique form of cultural activism. It stood for openness andinclusiveness, since it started as an ‘open call’ to young artists and art-students from variousEuropean countries to come to Belgrade, just ‘be present’, and through their presence createconcrete and symbolic space of artistic expression, exchange, solidarity and mutual learning.First edition of “Real Presence” was inaugurated with Harald Szeemann, one of the most groundbreakingcurators of our times, who commented his encounter with this event in following words:“What Biljana and Dobrila wanted and achieved wasn’t an addition to the already overloaded artagenda, it was a piece of given life to the capital of an impoverished nation.”For us as initiators, and for young generations of Belgrade artists, “Real Presence” becameannual appointment, expected and organised with great enthusiasm, even if always withrestrictions of low-budgets. Seemed vital to maintain and preserve this “free space” in which artistcould just be. They could be together, learn from each other, collaborate and build networks fortheir future. In ten years of its existence, “Real Presence” became a unique cultural phenomena.There is nothing similar in scale, range, duration and spirit of openness. It is so because it wasgrounded in Biljana Tomic’s curatorial work which embodied the spirit of the 60s and the 70s, andit’s huge international manifestations which gathered in Belgrade some of most important artisticfigures of Neo-Avantguardes. Starting with Joseph Beuys and other important protagonists ofFluxus, land and conceptual art, performance & body art, new media and video art, Biljana Tomicestablished contacts with art academies and art centres, laying grounds for upfront, experimental,and, most of all, open and international artistic environment in which were formed dozens ofgenerations. With the cultural embargo of the 90s this cultural climate chased to exist. “RealPresence” was an attempt to re-establish artistic dialogue between Serbia and the world, and toprovide an opportunity for generations raised during the war to overcome devastating effects ofviolent, nationalistic and xenophobic 90s. Out of this dynamic, pluralistic, inclusive artmanifestationemerged generations of artists which are now building (or trying to build) the mostprogressive artistic scene in Serbia, continuing to keep open all possible channels of culturalcollaboration and exchange.
|
|
