| 1. |
- Fridell, Erik, et al.
(författare)
-
Studie på sjöfartsområdet : Styrmedel och scenarier för sjöfartens omställning
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sjöfarten står inför en stor omställning mot fossilfri drift av fartygen. Denna rapport beskriver styrmedel, tekniska frågor, hinder och scenarier för framtiden relaterat till denna utveckling. Inom IMO (International Maritime Organization) finns mål uppsatta för en minskning av utsläppen av växthusgaser från sjöfarten, styrmedel för kortsiktiga åtgärder finns på plats, främst avseende energieffektivisering, och mer långsiktiga ”market based measures” diskuteras. Inom EU finns ett antal förslag som när de implementeras kommer att få stor inverkan på sjöfarten och dess utsläpp av växthusgaser. I Sverige finns bland annat miljödifferentierade farledsavgifter och ecobonus, men ytterligare kraftfulla styrmedel krävs för att nå de mål om minskning av växthusgasutsläpp som satts upp.Det finns ett stort antal möjliga framtida hållbara marina bränslen som diskuteras t.ex. ammoniak, metan, metanol, vätgas och syntetisk diesel. I tillägg fortgår utvecklingen med ökad användning av eldrift.Ett antal scenarier presenteras i rapporten för utvecklingen av bränslemix och utsläpp av växthusgaser för svensk sjöfart, med syftet att analysera olika tänkbara styrmedel. Resultaten visar att el- och gasdrift kan bidra till att minska ökningen av emissioner av växthusgaser, men att ytterligare åtgärder behövs för att åstadkomma en sänkning av emissionerna. I ett scenario analyseras effekterna av de styrmedel som föreslås inom EU:s ”Fit for 55”.Det finns ett antal hinder som kan försena en utveckling mot ökad hållbarhet inom svensk sjöfart, både för eldrift och förnybara bränslen. Vidare diskuteras styrmedel som kan införas på nationell nivå. Här analyseras styrmedel för ökad användning av el, om en reduktionsplikt kan införas även för marina bränslen, en potentiell CO2-fond, investeringsstöd till ny teknik och bränsleinfrastruktur, klimatkrav på statens flotta, breddad ekobonus samt en vidareutveckling av miljödifferentierade farledsavgifter.
|
|
| 2. |
- Hansson, Julia, et al.
(författare)
-
Impact of including maritime transport in the EU ETS
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The European Green Deal from the European Commission in 2019 set a high aim: that EU will become climate neutral by 2050. As a part of this, the European Commission proposed that the EU Emission Trading System (ETS), is extended to include the maritime sector. This report assesses different design features of shipping in ETS, analyse the impact on the shipping industry and the environment. The report investigates what impacts the inclusion of shipping may have on incentives for abatement, what types of emission reductions may follow, if the policy will lead to modal shifts or carbon leakage (meaning that vessels avoid EU ports in order to evade the policy) and what attitudes and expectations can be found among Swedish shipping lines and transport customers.
|
|
| 3. |
- Ytreberg, Erik, 1980, et al.
(författare)
-
Metal and PAH loads from ships and boats, relative other sources, in the Baltic Sea
- 2022
-
Ingår i: Marine Pollution Bulletin. - : Elsevier BV. - 0025-326X .- 1879-3363. ; 182
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The Baltic Sea is a sensitive environment that is affected by chemical pollution derived from multiple natural and anthropogenic sources. The overall aim of this study was to estimate the load of metals and polycyclic aromatic hydrocarbons (PAHs) from shipping and leisure boating, relative other sources, to the Baltic Sea and to identify possible measures that could lead to major reductions in the loads of hazardous substances from maritime shipping and leisure boating. The use of copper-based antifouling paints, and operation of scrubbers in open loop mode, were the two most dominant identified sources of hazardous substances to the Baltic Sea. Open loop scrubbers accounted for 8.5 % of the total input of anthracene to the sea. More than a third of the total load of copper can be reduced if copper-free antifouling paints or other biocide-free antifouling strategies are used on ships and leisure boats.
|
|
| 4. |
- Åström, Stefan, et al.
(författare)
-
Styrmedel för minskade NOX-utsläpp från vägtrafik, inrikes sjöfart och fiskefartyg : Utsläppseffekter, kostnader och nyttor år 2030
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Enligt det senaste referensscenariot för Sveriges utsläpp av kväveoxider (NOX) till 2030 kommer Sverige överskrida taket i det andra NEC-direktivet om inte ytterligare åtgärder tas. Utsläppen från vägtrafik, inrikes sjöfart och fiske står enligt referensscenariot för en betydande del av Sveriges NOX-utsläpp år 2030, och här finns också potential för ytterligare utsläppsminskningar. Syftet med den här studien var att undersöka vilka styrmedel som är mest effektiva för att minska utsläppen av NOX från vägtrafik, inrikes sjöfart och fiskefartyg till år 2030 samt undersöka hur kostnadseffektiva styrmedlen är. Syftet var också att undersöka hur styrmedlen påverkar utsläppen av PM2.5 och CO2. Åtta styrmedel med syfte att minska utsläpp inom vägtrafiksektorn samt tre styrmedel med syfte att minska utsläpp inom inrikes sjöfart och från fiskefartyg studerades. Det styrmedel för vägtrafik som uppvisar lägst kostnad per reduktion av kg NOX samt god kostnadseffektivitet är införandet av skärpta CO2-krav på EU-nivå enligt det förslag som ligger. Detta styrmedel resulterar enligt studien även i betydande utsläppsminskningar av NOX och CO2. Övriga styrmedel för vägtrafik som är kostnadseffektiva är premien för etanolkonvertering, kilometerskatt för tunga fordon och miljödifferentierad trängselavgift. Inget av dessa styrmedel leder till betydande NOX-utsläppsminskningar. Det är osäkert om skrotningspremien, som resulterar i en utsläppsminskning av NOX på ca 400 ton, är kostnadseffektiv.Euro 7/VII-krav för lätta respektive tunga fordon resulterar visserligen i stora utsläppsminskningar av NOX år 2030, men detta styrmedel har höga enhetskostnader per reducerat kg NOX. Det är inte heller kostnadseffektivt då nytto/kostnadskvoten är långt under 1, dvs. kostnaderna överstiger nyttorna. För inrikes sjöfart och fiskefartyg visar studien att samtliga studerade styrmedel har potential att leda till betydande utsläppsminskningar till år 2030, med låga kostnader per kg minskad NOX och hög kostnadseffektivitet. Av de åtgärder som följer av respektive styrmedel har efterinstallation av SCR bäst effekt på NOX-utsläppen.
|
|
