| 1. |
- Hultén, John, et al.
(författare)
-
Förändrade förutsättningar för framtidens kollektivtrafik
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Övergripande samhällsförändringar påverkar förutsättningarna för framtidens kollektivtrafik. Det påverkar t.ex. var människor väljer att bo och arbeta, hur företag organiserar sin verksamhet, och vilka metoder som används för att omsätta politiska beslut i praktik handling. Vi kan aldrig med säkerhetuttala oss om vad som kommer att ske i framtiden. Men genom att resonera kring trender och mottrender utifrån observationer i samtiden kan vi ändå förbereda oss för möjliga utvecklingsvägar. Den här rapporten syftar till att, utifrån befintlig forskning, identifiera ett antal trender och mottrendersom kan komma att påverka kollektivtrafiken på medellång och lång sikt.Som alltid när det gäller framtiden finns det stora osäkerheter om vad som faktiskt kan komma att hända. När vi skriver om framtiden hamnar vi lätt i en situation där vi extrapolerar en historisk utveckling eller fastnar i nuets förbannelse, dvs. överdriver vikten av sådana frågor som råkar varaviktiga just nu. Trots svårigheterna finns det ett stort värde i att fundera över samhällsförändringar och problematisera hur de kan påverka förutsättningarna för kollektivtrafiken framöver. Rapporten har författats av forskare inom K2 – Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik. Den har tagits fram i samarbete med Trafikförvaltningen vid Stockholms läns landsting inom ramen för Trafikförvaltningens arbete med en ny omvärldsanalys. Medförfattare är Alexander Paulsson, fil dr i företagsekonomi, K2/VTI, Bengt Holmberg, professor emeritus i trafikplanering, K2/Lunds universitet, Christina Scholten, fil dr i kulturgeografi och ekonomisk geografi, K2/Malmö högskola, Erik Ronnle, doktorand i företagsekonomi, K2/Lunds universitet, Fredrik Pettersson, fil dr i miljö- och energisystem, K2/Lunds universitet, Gert Paulsson, docent i företagsekonomi, K2/Lunds universitet,Helena Svensson, tekn dr i trafikplanering, K2/Lunds universitet, Jean Ryan, doktorand i trafikplanering, K2/Lunds universitet, John Hultén, fil dr i statsvetenskap, K2 (redaktör), Vanessa Stjernborg, fil dr i trafikplanering, K2/Malmö högskola och Zahra Hamidi, doktorand i urbana studier, K2/Malmö högskola.
|
|
| 2. |
- Paulsson, Alexander, 1980-, et al.
(författare)
-
Förändrade förutsättningar för framtidens kollektivtrafik : Trender och mottrender
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten syftar till att, utifrån befintlig forskning, identifiera trender och mottrender som kan komma att påverka kollektivtrafiken på medellång och lång sikt. Analysen har genomförts utifrån sex olika områden som identifierats i samarbete med Trafikförvaltningen vid Stockholms läns landsting. I rapporten konstateras att globala krafter påverkar kollektivtrafiken på flera sätt, genom framväxten av en global marknad för kollektivtrafikaktörer och genom demografiska och ekonomiska förändringar som förändrar behovet av kollektivtrafik. Demografiska förändringar medför att Sverige befolkning antar en delvis ny skepnad med en växande befolkning och med fortsatt stark dragningskraft till storstadsregionerna. Det finns osäkerheter kring hur eventuella beteendeförändringar bland yngre befolkningsgrupper kommer att påverka transportsystemet. Fortsatt urbanisering, i världen men också i Sverige, ställer stora krav på att samordnad planering så att de möjligheter ökad koncentration gerkan tillvaratas och de negativa konsekvenserna kan mildras. Hållbarhetsbegreppet håller på att breddas till att, utöver miljö, i ökad utsträckning också inkludera ekonomiska och sociala dimensioner. Det påverkar synen på kollektivtrafikens roll för att uppnå hållbarhetsmål i samhället. Informationsteknikens utveckling i kombination med ambitioner att uppnå en mer hållbar mobilitet skapar drivkrafter för ett ökat fokus på hela resan, där nya mobilitetstjänster kan fungera som komplement eller supplement till kollektivtrafiken. I rapporten konstateras avslutningsvis att kraven på kostnadseffektivitet i offentlig verksamhet kommer att fortsätta forma hur kollektivtrafiken organiseras och styrs, men att det ännu är för tidigt att säga om någon ny, enhetlig modell ersätter New Public Management som dominerat inriktningen de senaste decennierna. Ökad samverkan på frivillig grund och mellan självständiga aktörer kommer sannolikt vara centralt under överskådlig tid.
|
|
| 4. |
- Paulsson, Gert, et al.
(författare)
-
Process orientation and management control in health care organizations
- 2017. - 1
-
Ingår i: Modernizing the public sector : Scandinavian perspectives - Scandinavian perspectives. - 9781138675940 - 9781315560328 ; , s. 67-79
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- The public sector in Sweden has been an early adopter of public management reforms and the health care sector has been in the forefront of the development. In recent years, process orientation has been one key component in this endeavour. Studies in two health care organizations show that an increased focus on horizontal processes leads to changes in the management control system. However, it also shows that the vertical organization structure most often remains unchanged and that important management control devices like resource allocation in the budget process still are used in that structure. The management control devices that are focused on horizontal processes are mainly performance measurement systems. In addition to that, other types of informal devices like fora for dialogue, joint projects across organizational borders and leadership become more important in the management of horizontal processes. This is a challenge since these types of devices, which seem to be important for process orientation, have, so far, not been used a lot in public management in Sweden.
|
|
