| 1. |
- Persson, Christel, 1968-, et al.
(författare)
-
Hållbar utveckling : människa, miljö och samhälle
- 2020. - 4
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Antalet människor har under de senaste 50 åren ökat från tre till nästan åtta miljarder. Samtidigt har livsstilen i rikare delar av världen bidragit till att vi i dag överutnyttjar jordens resurser. Hur ska vi leva och fördela jordens resurser så att också framtida generationer kan få ett bra liv här på jorden? Under de kommande tio åren måste vi se till att uppnå de 17 globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Det är den handlingsplanen som ska stimulera till åtgärder och handlingskraft lokalt, nationellt och globalt. Hållbarhetsmålen är integrerade och beroende av varandra och därför måste samtliga mål uppnås för att vår framtida samhällsutveckling ska bli hållbar. Det handlar om att vi människor och alla andra livsformer ska kunna frodas på planeten Jorden i samklang med naturen. Hållbar utveckling - människa, miljö och samhälle är en lärobok avsedd för - studier i gymnasieskolans kurser (Gy11) inom ämnena biologi, geografi, naturkunskap och hållbart samhälle. Den är även lämpad som grundläggande lärobok i hållbar utveckling inom lärarutbildningen och tillgodoser de övergripande perspektiven miljö respektive hållbar utveckling, som ingår i all utbildning i skolan och högskolan. I dag bygger hållbar utveckling inte bara på ekologisk välfärd. Miljö- och klimatfrågor vävs samman med frågor och utmaningar inom många olika områden såsom demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Det är dock fortfarande kunskapen om sambanden i naturen som utgör grundbulten. Vi har alla ett ansvar att föra denna viktiga kunskap vidare till kommande generationer. Boken utgör ett värdefullt redskap för hur frågor om miljö och hållbar utveckling kan lyftas fram och få lösningar. Varje kapitel avslutas med ett antal fakta- och diskussionsfrågor.
|
|
| 2. |
- Persson, Christel, et al.
(författare)
-
Hållbar utveckling : människa, miljö och samhälle
- 2020
-
Bok (refereegranskat)abstract
- I boken konkretiseras begreppet hållbar utveckling. Områden som belyses är ekosystem, kretslopp, energi, olika typer av resurser, miljöpåverkan, klimat, biologisk mångfald samt internationellt arbete. Varje kapitel avslutas med diskussionsfrågor. I boken sammanvävs naturvetenskap, samhällsplanering och samhällskunskap på ett övergripande och tvärvetenskapligt sätt. Boken vänder sig till elever i gymnasieskolan, studenter i högskoleutbildningen, samt en miljöintresserad allmänhet.
|
|
| 3. |
- Appelgren, Marie, et al.
(författare)
-
Swedish registered nurses' perceptions of caring for patients with intellectual and developmental disability : A qualitative descriptive study
- 2022
-
Ingår i: Health & Social Care in the Community. - : John Wiley & Sons. - 0966-0410 .- 1365-2524. ; 30:3, s. 1064-1076
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Patients with intellectual and developmental disability (IDD) are often misinterpreted and misunderstood. Studies show that, in general, healthcare professionals have limited knowledge about IDD, and registered nurses (RNs) often report feeling unprepared to support this group of patients. Therefore, more knowledge about how to adequately address care for this patient group is warranted. This qualitative study employs an interpretative descriptive design to explore and describe Swedish RNs' perceptions of caring for patients with IDD, here in a home-care setting. Twenty RNs were interviewed between September 2018 and May 2019, and the resulting data were analysed through an inductive qualitative content analysis. The study adheres to consolidated criteria for reporting qualitative research (COREQ). Our analysis found that nurses' perceptions of caring for patients with an IDD could be understood from three overarching categories: nursing held hostage in the context of care, care dependent on intuition and proven experience and contending for the patients' right to adequate care. Our findings show that the home-care context and organisation were not adjusted to the needs of the patients. This resulted in RNs feeling unable to provide care in accordance with their professional values. They also explained that they had not mastered the available augmentative and alternative communication tools, instead using support staff as interpreters for their patients. Finally, on a daily basis, the RNs caring for this group of patients took an active stance and fought for the patients' right to receive the right care at the right time by the right person. This was particularly the case with issues involving psychiatric care.
|
|
| 4. |
- Argento, Daniela, et al.
(författare)
-
Integrating sustainability in higher education : a Swedish case
- 2020
-
Ingår i: International Journal of Sustainability in Higher Education. - : Emerald Group Publishing Limited. - 1467-6370 .- 1758-6739. ; 21:6, s. 1131-1150
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose – This paper aims to unveil how sustainability is integrated into the courses/programmes ofhigher education institutions. The research question addressed is: how do academics representing differentdisciplines cooperate and engage in the work of integrating sustainability into their teaching programmes.Design/methodology/approach – This paper draws upon the notions of practise variation andinstitutional work from institutional theory and empirically focusses on the case of Kristianstad University(Sweden). This case is based on an autoethnographic approach and illustrates the experiences shared by sixcolleagues, representing different disciplines, engaged in implementing sustainability in their courses/programmes.Findings – The findings highlight how academics representing different disciplines, with specific traditionsand characteristics, face the sustainability challenge. Despite being bound by similar sustainable developmentgoals, differences across disciplines need to be acknowledged and used as an asset if trans-disciplinarity is theultimate goal.Research limitations/implications – Although the intrinsic motivation of individuals to work withsustainability might be a strong driver, the implementation of sustainability within courses/programmes andacross disciplines requires joint efforts and collective institutional work.Practical implications – By highlighting how academics engage in the work of integratingsustainability, this study emphasizes that managers of higher education institutions need to account for thetime and additional resources needed to ensure that academics effectively cope with sustainability. Intrinsicmotivation may not last if organizational structures and leadership are not supportive on a practical level andin the long run.
|
|
| 5. |
- Argento, Daniela, et al.
(författare)
-
Integrating sustainability in higher education : a Swedish case
- 2020
-
Ingår i: International Journal of Sustainability in Higher Education. - : Emerald Group Publishing Ltd.. - 1467-6370. ; 21:6, s. 1131-1150
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose – This paper aims to unveil how sustainability is integrated into the courses/programmes ofhigher education institutions. The research question addressed is: how do academics representing differentdisciplines cooperate and engage in the work of integrating sustainability into their teaching programmes.Design/methodology/approach – This paper draws upon the notions of practise variation andinstitutional work from institutional theory and empirically focusses on the case of Kristianstad University(Sweden). This case is based on an autoethnographic approach and illustrates the experiences shared by sixcolleagues, representing different disciplines, engaged in implementing sustainability in their courses/programmes.Findings – The findings highlight how academics representing different disciplines, with specific traditionsand characteristics, face the sustainability challenge. Despite being bound by similar sustainable developmentgoals, differences across disciplines need to be acknowledged and used as an asset if trans-disciplinarity is theultimate goal.Research limitations/implications – Although the intrinsic motivation of individuals to work withsustainability might be a strong driver, the implementation of sustainability within courses/programmes andacross disciplines requires joint efforts and collective institutional work.Practical implications – By highlighting how academics engage in the work of integratingsustainability, this study emphasizes that managers of higher education institutions need to account for thetime and additional resources needed to ensure that academics effectively cope with sustainability. Intrinsicmotivation may not last if organizational structures and leadership are not supportive on a practical level andin the long run.
|
|
| 6. |
- Axelsson, Malin, 1964-, et al.
(författare)
-
A registry study of oral health problems and preventive interventions among older persons receiving municipal healthcare - PROSENIOR
- 2023
-
Ingår i: Nursing Open. - : John Wiley & Sons. - 2054-1058. ; 10:2, s. 525-534
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aim: The aim was to identify planned and completed preventive interventions among older persons with oral health problems receiving municipal health care. A further aim was to determine the correspondence between oral health problems and planned preventive interventions among older persons with oral health problems receiving municipal health care. Design: Cross-sectional register study. Methods: Oral health data from the Swedish national quality registry, Senior Alert, were extracted for 4,024 older persons (>= 65 years) receiving municipal health care in a county in Southern Sweden. Data were statistically analysed. Results: A large majority of older persons (97.4%) with assessed oral health problems had at least one planned preventive intervention, and approximately three quarters of the planned interventions were completed. There seemed to be a mismatch between type of oral health problems and preventive interventions as not all older persons had a planned preventive intervention related to their specific oral health problem.
|
|
| 7. |
- Björnsson, Lars-Henrik, et al.
(författare)
-
Laddinfrastruktur och frekvensreglering : en fallstudie
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att elnätet ska fungera måste frekvensen hållas inom snäva gränser och därför handlar Svenska Kraftnät upp olika typer av stödtjänster för frekvensreglering. De senaste åren har kostnaderna för dessa tjänster ökat kraftigt, bland annat till följd av en allt högre andel intermittent elproduktion. Behoven är prognostiserade att öka ytterligare under de kommande åren. Detta har skapat ett ökat intresse för batterier och deras möjligheter att stödja elnätet. Men batterier och tillhörande kraftelektronik är kostsamt. Samtidigt finns en stor och alltjämt växande batterikapacitet i landets elbilar och med hjälp av dubbelriktad laddning, så kallad vehicle-to-grid öppnas nya möjligheter att komma åt denna potential för att på ett mer resurseffektivt sätt balansera elnätet. Projektets övergripande mål har varit att utreda hur standardisering kan användas för att påskynda och öka användandet av elbilar som resurs för flexibilitetstjänster till elnätet. Bland annat har en fallstudie genomförts av Axess Logistics anläggning i Malmö hamn och möjligheterna för att deras långtidsparkerade elbilar ska kunna leverera frekvensreglering till elnätet har studerats. Resultaten visar på att studerade standarder i stort inte utgör ett direkt hinder för användandet av elbilar för frekvensreglering men att förändringar av exempelvis ISO15118 skulle kunna öka möjligheterna att använda elbilar för att leverera frekvensreglering. Till exempel genom införande av krav på mätnoggrannhet på aktiv effekt, förkortning av tillåtna svarstider, krav på lokal frekvensmätning med god noggrannhet. För långtidsparkerade bilar vore det framförallt värdefullt att arbeta fram, och i standard beskriva, en funktion där elbilens BMS kan uppmanas av EVSE att hålla batteriet i ett tillstånd där det kan användas för att snabbt svara på en begäran om i-/urladdning. Detta så att elbilen kan vara förberedd för frekvensreglering även om den för stunden inte aktivt laddar eller matar effekt till elnätet. Detta en åtgärd som skulle kunna ha stor positiv påverkan på möjligheterna för långtidsparkerade elbilar att leverera frekvensreglering. Exemplifierande användarcykler för långtidsparkerade bilar har studerats för FCR-N och FCR-D. Resultaten visar att den förväntade cyklingen skiljer stort mellan dessa olika frekvensregleringstjänster och antyder att valet av frekvensregleringstjänst behöver studeras utifrån både förväntad ekonomi och eventuellt batterislitage. Överslagsräkningar på eventuella intäkter från deltagande i frekvensreglering har genomförts och de preliminära resultaten visar att investering av dyrare laddinfrastruktur som klarar Vehicle-to-Grid skulle kunna återbetalas inom ett år med 2022 års nivåer av ersättning för frekvensreglering. I en framtid där nya elbilar antas ha stöd för Vehicle-to-Grid har potentialen för att använda långtidsparkerade elbilar på logistikanläggningar till frekvensreglering preliminärt bedömts ligga mellan 110 och 165 MW för svenska förhållanden. Detta motsvarar ca 5-8% av den nordiska FCR-marknaden. På sikt kan också långtidsparkerade bilar hos återförsäljare, flygplatser med mera att utgöra en betydande potential.
|
|
| 8. |
- Dahlqvist, Claes, et al.
(författare)
-
Cognitive appraisals and information-seeking achievement emotions : A qualitative study of Swedish primary teacher students
- 2023
-
Ingår i: Journal of Documentation. - : Emerald Group Publishing Ltd.. - 0022-0418. ; 79:7, s. 280-307
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose – Primary teachers play a vital role in fostering pupils’ successful futures. Therefore, gaining knowledge of primary teacher students’ learning processes, including the achievement of information-seeking skills, is crucial. The aim of this paper is to understand better the interplay between cognitive appraisals and emotions in the constructivist process of learning and achieving information-seeking skills. Design/methodology/approach – In-depth semi-structured interviews were conducted with six Swedish primary teacher students. The analysis of qualitative data was deductive and theory-driven, guided by Kuhlthau’s information search process model, Scherer’s semantic space of emotions and Pekrun’s control-value theory of achievement emotions. Findings – Anger/frustration, enjoyment and boredom were identified as activity emotions and anxiety, hopelessness and hope as prospective outcome emotions. The retrospective outcome emotions found were pride, joy, gratitude, surprise and relief. The appraisals eliciting the achievement emotions were the control appraisals uncertainty/certainty (activity and prospective outcome) and oneself/other (retrospective), and value appraisals negative/positive intrinsic motivation (activity) and failure/success (prospective and retrospective). The interplay between appraisals and emotions was complex and dynamic. The processes were individually unique, non-linear and iterative, and the appraisals did not always elicit emotions. Originality/value – The study has theoretical and methodological implications for information behaviour research in its application of appraisal theories and the Geneva affect label coder. In addition, it has practical implications for academic librarians teaching information-seeking skills.
|
|
| 9. |
- Dahlqvist, Claes, et al.
(författare)
-
Lära sig söka vetenskapliga texter : Grundlärarstudenters affektiva informationssökningsupplevelser i examensarbetet
- 2022
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Sammanfattning Abstract och muntlig presentation I föreliggande text presenteras en pågående kvalitativ intervjustudie där grundlärarstudenter följdes och intervjuades i samband med utformningen av en kunskapsöversikt, vilken utgör grunden för genomförandet av deras examensarbete. Studien är en del av en sammanläggningsavhandling. Fokus för studien är studenternas affektiva upplevelser (t.ex. känslor, sinnesstämningar och attityder) i lärandekontexten strukturerad informationssökning. Med en konstruktivistisk meta-teoretisk utgångspunkt antas dessa affektiva erfarenheter ha en avgörande betydelse för och inverkan på studenters lärande, där positiva känslor gynnar lärandet och negativa känslor hindrar det. För att knyta an till konferensens tema är det av största vikt att synliggöra dessa icke-observerbara affektiva erfarenheter, för att lärarutbildare på bästa sätt ska kunna stödja lärarstudenter i deras lärande. Bidraget har relevans för högskolepedagogisk forskning och kvalitetsutveckling och erbjuder också ett biblioteks- och informationsvetenskapligt perspektiv. Appraisal theories, utvecklade i kognitiv psykologi och applicerade i utbildningspsykologi, erbjuder verktyg för att förstå de komplexa kognitiva och affektiva sambanden. Affektiva upplevelser föregås av kognitiva utvärderingar och beroende av situation och kontext kan liknande situationer upplevas på olika sätt avhängigt förändrade erfarenheter och kontext. Därmed är appraisal theories förenlig med en konstruktivistisk syn på lärande. En sådan teori är Pekrun ´s (2006) Control-value theory of achievement emotions. Den används som analysverktyg då den förklarar hur affektiva upplevelser föregås av och samspelar med kognitiva utvärderingar i samband med uppnåendet av formaliserade lärandemål. Fyra kunskapsöversikter följdes. Grundlärarstudenterna intervjuades vid åtta olika tillfällen under sju veckor. Lärandemålets innehåll formulerades som kunskaper och färdigheter avseende strukturerad informationssökning samt inkluderande ett kritiskt urval av relevant forskning. Studenternas beskrivningar av affektiva upplevelser i informationssökningsprocessen har kartlagts. Med hjälp av Scherer´s (2005) Affective label coder kategoriserades dessa och fick sin plats i analysverktyget Semantic space of emotions. Affektiva upplevelser och kognitiva utvärderingar identifierades sedan med hjälp av Control-value theory of achievement emotions. Preliminära resultat indikerar en rik variation av upplevda känslor och sinnesstämningar i informationssökningsprocessen och dess lärandemål. I studenternas utsagor beskrivs både positiva (t.ex. glädje, lättnad, hopp, stolthet) och negativa (t.ex. frustration, hat, ångest, oro) känslor. Kontroll över (control) såväl som värderingar av (value) aktiviteter och lärandemål identifieras också. Upplevd kontroll har uttryckts i termer såsom trygghet, lugn, självförtroende. Brist på kontroll avspeglas i upplevd förvirring, tvivel och osäkerhet. Positiva och negativa värderingar håller på att analyseras gällande aktiviteter och lärandemål. Preliminära resultat visar på brist av kontroll i början av kursen för att sedan pendla beroende av lärandeaktiviteter som t.ex. handledningstillfällen och stöd i studentgruppen. Pekrun, R. (2006). The control-value theory of achievement emotions: Assumptions, corollaries, and implications for educational research and practice. Educational psychology review, 18(4), 315-341. Scherer, K. R. (2005). What are emotions? And how can they be measured? Social Science Information, 44(4), 695-729.
|
|
| 10. |
- Melén, Maria, 1971-, et al.
(författare)
-
Educate the educators in teaching and learning for sustainable development
- 2020
-
Ingår i: ETH Learning and teaching journal. - Zurich. - 2624-7992. ; 2:2, s. 338-341
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper will discuss the future-ready university at the level of its future-ready teachers with regard to their teaching and learning practice for sustainable development. Academic institutions have both a role in promoting discussions of concern based on their specialized disciplines and a role in educating students to be future-ready to contribute to the society in a sustainable way. However, carrying out such roles with sufficient credibility may not be a matter of course for university teachers, who need sufficient insights into both sustainability per se and sustainable pedagogical teaching practice. This paper stresses the importance to the development of the future-ready university of cultivating sustainability, and provides an “educate the educators” project as an example.
|
|
