| 1. |
|
|
| 2. |
- Greiff, Lennart, et al.
(author)
-
Generation of clusters of free eosinophil granules (Cfegs) in seasonal allergic rhinitis
- 1998
-
In: Allergy. - 1398-9995. ; 53:2, s. 200-203
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Generation of clusters of free eosinophil granules (Cfegs), through lysis of eosinophils, has recently been proposed as a major paradigm for ultimate activation of airway mucosal eosinophils. In the present study involving patients with seasonal allergic rhinitis, we have investigated whether generation of Cfegs in the nasal mucosa is a feature of allergic rhinitis. Nasal mucosal biopsies were obtained before and late in a birch-pollen season, and were subjected to histochemical staining of eosinophil peroxidase. In biopsies obtained before the pollen season, a few, intact eosinophils were observed, and Cfegs were scarce. In biopsies taken during the pollen season, the numbers of eosinophils were increased about 10-fold (P < 0.05) and the Cfegs about 25-fold (P < 0.05). We conclude that generation of Cfegs is a significant feature of seasonal allergic rhinitis and that this process represents the ultimate activation of mucosal eosinophils in this disease.
|
|
| 3. |
- Greiff, Lennart, et al.
(author)
-
Topical nitroprusside may reduce histamine-induced plasma exudation in human nasal airways
- 1995
-
In: Allergy. - : Wiley. - 1398-9995 .- 0105-4538. ; 50:7, s. 593-597
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Mucosal exudation of nonsieved bulk plasma is a key feature of airway defense and inflammation. We have previously observed in guinea pig tracheobronchial airways that endogenous nitric oxide (NO) of the mucosa may tonically suppress the permeability of the subepithelial microcirculation, and that topical administration of the NO donor nitroprusside may reduce plasma exudation responses. The present study examines whether nitroprusside affects histamine-induced mucosal exudation of plasma in the human nasal airway. In a dose-finding tolerability experiment, using changes in nasal patency as response, placebo and nitroprusside (1.2 and 3.6 mg per nasal cavity) were applied on the mucosal surface with a nasal-spray device. Nasal peak expiratory flow (PEF) rates were measured before the application and thereafter every third minute for 15 min. Nitroprusside produced a dose-dependent decrease in nasal PEF rates compared to placebo. Placebo or nitroprusside (7.2 mg) was then given to the right nasal cavity, followed 3 min later by challenge with saline or histamine (600 micrograms). The drug and the challenge were both applied with a nasal-spray device. With a nasal pool-device, the same large part of the nasal mucosal surface was lavaged before and after the treatment/challenge. The lavage fluid levels of alpha 2-macroglobulin were measured as an index of mucosal exudation of bulk plasma. The histamine-induced lavage fluid level of alpha 2-macroglobulin was significantly higher after treatment with placebo than with nitroprusside. The present data indicate that nitroprusside may have antiexudative effects in human airways. Hence, unlike other microvascular permeability active agents, this pharmacologic principle may be active in both guinea pig and human airways.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Hansson, Lars-Anders, et al.
(author)
-
Consumption patterns, complexity and enrichment in aquatic food chains
- 1998
-
In: Royal Society of London. Proceedings B. Biological Sciences. - : The Royal Society. - 1471-2954. ; 265:1399, s. 901-906
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The interactions between consumers and prey, and their impact on biomass distribution among trophic levels, are central issues in both empirical and theoretical ecology. In a long-term experiment, where all organisms, including the top predator, were allowed to respond to environmental conditions by reproduction, we tested predictions from `prey-dependent' and `ratio-dependent' models. Prey-dependent models made correct predictions only in the presence of strong interactors in simple food chains, but failed to predict patterns in more complex situations. Processes such as omnivory, consumer excretion, and unsuitable prey-size windows (invulnerable prey) increased the complexity and created patterns resembling ratio-dependent consumption. However, whereas the prey-dependent patterns were created by the mechanisms predicted by the model, ratio-dependent patterns were not, suggesting that they may be right for the wrong reason'. We show here that despite the enormous complexity of ecosystems, it is possible to identify and disentangle mechanisms responsible for observed patterns in community structure, as well as in biomass development of organisms ranging in size from bacteria to fish.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Jönsson, Christer, et al.
(author)
-
EU som förhandlingskultur
- 1999
-
In: Europa - en svårfångad historia. - 9144011261
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Abstract is not available
|
|
| 8. |
- Kindbom, Karin, et al.
(author)
-
Nationell miljöövervakning av luft- och nederbördskemi
- 1997
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I föreliggande rapport redovisas resultat från 1995 års mätningar av luftens och nederbördens sammansättning i bakgrundsmiljö i Sverige. Rapporten redovisar mätresultat från de båda nationella övervakningsnäten EMEP-nätet och Luft- och nederbördskemiska nätet. I rapporten redovisas även de spridnings- och depositionberäkningar som gjorts med MATCH-modellen, med 1995 års mätresultat som grund. Tidigare år har mätresultat och modellberäkningar rapporterats i tre skilda rapporter, men har här samlats i en rapport. Samtliga mätningar drivs av IVL, på uppdrag av Naturvårdsverket, med undantag av ozonmätningarna i Aspvreten som genomförs av ITM. Modellberäkningarna med MATCH-Sverige har utförts av SMHI. Verksamheten finansieras av Miljöövervakningsenheten vid Naturvårdsverket. I rapportens bilagor redovisas provtagnings- och analysmetoder, mätprogram och kvalitetssäkringsrutiner utförligt. Denna samlade redovisning av information rörande mätverksamheten är tänkt att fungera som referens till kommande årsrapporter.
|
|
| 9. |
- Kindbom, Karin, et al.
(author)
-
Nationell miljöövervakning av luft- och nederbördskemi 1996
- 1998
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I föreliggande rapport redovisas resultat från 1996 års mätningar av luftens och nederbördens sammansättning i bakgrundsmiljö i Sverige. Rapporten redovisar mätresultat från de båda nationella övervakningsnäten EMEP-nätet och Luft- och nederbördskemiska nätet. I rapporten redovisas även de spridnings- och depositionberäkningar som gjorts med Sverigemodellen. Samtliga mätningar drivs av IVL, på uppdrag av Naturvårdsverket, med undantag av ozonmätningarna i Aspvreten som genomförs av ITM. Modellberäkningarna med Sverigemodellen utförs av SMHI. Verksamheten finansieras av Miljöövervakningsenheten vid Naturvårdsverket. Mätningarna har under 1996 omfattat dygnsprovtagning av svaveldioxid, kvävedioxid och partikelbundet sulfat i luft vid sex EMEP-stationer, av sot vid fem stationer samt dygnsprovtagning av totalnitrat och totalammonium vid fyra av stationerna. Månadsprovtagning av lufthalter av svaveldioxid och kvävedioxid har skett vid tolv stationer i landet. Registrering av halter av marknära ozon har skett på timbasis vid sammanlagt sex stationer. Nederbördsprovtagning, dygnsvis med lock-provtagare, har utförts hela året vid en station och veckovis vid tre stationer. Månadsprovtagning av nederbörd med öppna insamlare har skett vid 28 stationer. Nederbördsproverna har analyserats med avseende på pH, sulfat, nitrat, ammonium, klorid, kalcium, magnesium, natrium, kalium och konduktivitet. Vid fyra stationer vardera har nederbörd samlats in för analys av tungmetaller respektive av total-kvicksilver och metylkvicksilver. Genomgående visar mätresultaten ett spridningsmönster med högre halter och deposition i södra Sverige och avtagande värden mot norr. Över södra Halland, inre Skåne och östra Blekinge, där den största totaldepositionen av svavel (exkl. havssalt) uppträdde, var den maximala beräknade depositionen knappt 900 mg S/m2. I Göteborgstrakten erhölls den största totaldepositionen för oxiderat kväve, ca 800 mg N/m2, medan depositionen av reducerat kväve var störst över inre Skåne, ca 850 mg N/m2. En beräknad luftföroreningsbudget för 1996 visar en nettoimport av föroreningar till Sverige, liksom under tidigare år. Importen var för svavel och reducerade kväveföreningar 4-5 gånger så stor som exporten, medan importen av oxiderat kväve endast var ca 10% större än exporten. Årsmedelhalten av marknära ozon var, liksom tidigare år, högst i Esrange i norr, 67 µg/m3. Antalet tillfällen med timmedelhalter överskridande 120, 150 respektive 180 µg/m3 var generellt högre än 1995 men lägre än 1994. Det högsta uppmätta timvärdet under året var 210 µg/m3 i Vavihill i juni månad. Halter i nederbörd och deposition av tungmetaller och kvicksilver uppvisar, med smärre undantag, sjunkande gradienter från söder till norr i landet
|
|
| 10. |
- Lövblad, Gun, et al.
(author)
-
Miljökonsekvenser vid användning av ammoniak för att reducera utsläppen av kväveoxider
- 1993
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- För att minska utsläppen av kväveoxider utnyttjas katalytisk eller icke-katalytisk reduktion av kväveoxider till kvävgas med ammoniak i avgaser från bl a energiproduktion. Genom att driva denna reduktion mot mer effektiv NOx-minsknng krävs större mängder ammoniak och sannolikt kommer större utsläpp av ammoniak till luft att erhållas. Ökade ammoniakhalter i rökgasen ger nackdelar i form av problem med restprodukten men eventuellt även i form av effekter i miljön. Eftersom kväveoxider och ammoniak har olika egenskaper vad gäller atmosfärkemi, depositionshastigheter mm är det inte självklart att man kan nöja sig med att studera hur det totala kväveutsläppet förändras. Genom att släppa ut ammoniak i stället för kväveoxider, kan ändrade förhållanden erhållas bl a vad gäller risker för försurning, kvävemättnad och oxidantbildning. Sett ur de flesta miljöaspekter - effekter av förhöjda NOx-halter, oxidantbildning, nationella - internationella utsläppsstrategier för kväve, etc - är NOx-rening med ammoniak enbart positiv. Den förhöjda kvävedepositionen av ammonium i närområdet, som blir följden av ammoniakutsläpp, jämfört med kvävedepositionen förorsakad av större mängder utsläppt NOx utan rening, kan i det lokala perspektivet ytterligare försura mark och bidra till skador på miljön, t ex skador på barrträd i skogsbryn. Bidragen är dock små och har sannolikt endast viss betydelse i områden som redan är starkt försurade och kvävebelastade. Lokalisering av anläggningar med ammoniakutsläpp bör ske till områden med låg svavel- och kvävebelastning.
|
|
