| 1. |
|
|
| 2. |
- Engström, Gunnar, et al.
(författare)
-
The Swedish CArdioPulmonary BioImage Study : objectives and design
- 2015
-
Ingår i: Journal of Internal Medicine. - : Wiley. - 0954-6820 .- 1365-2796. ; 278:6, s. 645-659
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Cardiopulmonary diseases are major causes of death worldwide, but currently recommended strategies for diagnosis and prevention may be outdated because of recent changes in risk factor patterns. The Swedish CArdioPulmonarybioImage Study (SCAPIS) combines the use of new imaging technologies, advances in large-scale 'omics' and epidemiological analyses to extensively characterize a Swedish cohort of 30 000 men and women aged between 50 and 64 years. The information obtained will be used to improve risk prediction of cardiopulmonary diseases and optimize the ability to study disease mechanisms. A comprehensive pilot study in 1111 individuals, which was completed in 2012, demonstrated the feasibility and financial and ethical consequences of SCAPIS. Recruitment to the national, multicentre study has recently started.
|
|
| 3. |
- Hagstrom, Emil, et al.
(författare)
-
IMPACT OF BODY WEIGHT AT AGE 20 AND WEIGHT GAIN DURING ADULTHOOD ON MIDLIFE CORONARY ARTERY CALCIUM IN 15,000 MEN AND WOMEN : AN INTERIM ANALYSIS OF THE SWEDISH CARDIOPULMONARY BIOIMAGE STUDY
- 2019
-
Ingår i: Journal of the American College of Cardiology. - : ELSEVIER SCIENCE INC. - 0735-1097 .- 1558-3597. ; 73:9, s. 1692-1692
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- BackgroundElevated body weight in adolescence is strongly associated with early cardiovascular disease, but whether this association is traceable to weight in early adulthood, or to weight gain with subsequent high adult weight is not known. Using data from the Swedish CArdioPulmonary bioImage Study (SCAPIS), we investigated the association between weight at age 20, weight gain to midlife and coronary artery calcium score (CACS) at midlife.MethodsIn the first 15,810 participants in SCAPIS (mean age 58 years, 52% women), data on CACS at midlife, self-reported body weight at age 20 and weight at examination in SCAPIS were recorded.ResultsCACS in midlife was significantly higher with increasing weight at age 20 (p<0.001 for both sexes), and then increased with weight gain until midlife at all levels of body weight at age 20 after adjusting for age, height, smoking, alcohol intake, education level, exercise levels and LDL cholesterol. However, the association with weight gain was only significant in men (p = 0.047), not in women (p=0.474). No significant interaction was seen between weight at age 20 and midlife weight with CACS. The effect of weight at age 20 on CACS was significantly more marked in men than in women, as was the effect of weight gain (p<0.001 for both interactions).ConclusionWeight at age 20 and weight gain to midlife were both related to CACS, but much more markedly so in men than in women, indicating a generally larger effect of both early adult weight and further weight gain until midlife on CACS in men, compared to women.
|
|
| 4. |
- Kehoe, Laura, et al.
(författare)
-
Make EU trade with Brazil sustainable
- 2019
-
Ingår i: Science. - : American Association for the Advancement of Science (AAAS). - 0036-8075 .- 1095-9203. ; 364:6438, s. 341-
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 6. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 7. |
- Söderberg, Stefan, et al.
(författare)
-
MEASURES OF WAIST AND HIP MODIFY SEX-SPECIFIC ASSOCIATIONS BETWEEN BODY MASS INDEX AND PREVALENCE OF CORONARY ARTERY CALCIFICATION IN OPPOSITE DIRECTIONS
- 2019
-
Ingår i: Journal of the American College of Cardiology. - : ELSEVIER SCIENCE INC. - 0735-1097 .- 1558-3597. ; 73:9, s. 13-13
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Background: Obesity is associated with increased risk of cardiovascular disease. However, there is still a debate whether accumulation of fat in certain depots modifies this risk. Using data from the CArdioPulmonary bioImage Study (SCAPIS), we investigated if anthropometric measurements of obesity (waist and hip) modifies the risk of coronary artery calcification. Methods: In the first 15,810 participants in SCAPIS (mean age 58 years, 52% women), data on coronary artery calcification score (CACS) and anthropometry were recorded and traditional cardiovascular risk factors were measured. Body mass index (BMI) was categorized as; <25, 25-30, 30-35 and >35 kg/m2 , quartiles of waist and hip circumferences were constructed within each BMI category and compared using the lowest quartile as reference. Results were adjusted for site, age, smoking and diabetes status. Results: Obesity (BMI >30 kg/m2 ) was found in 21.9% of men and in 20.5% of women. In both sexes the odds ratio (OR) for CACS >0 increased with increasing BMI categories: comparing <25 and >35 kg/m2 , OR = 2.1 (95% CI: 1.6-2.7) for men and OR = 1.4 (1.2-1.8) for women. In addition, increasing quartiles of waist significantly increased the prevalence of CACS >0 for men [p = 0.05; OR = 1.2 (1.0-1.4) for highest quartile] and women [p = 0.005; OR = 1.3 (1.1-1.5)] while increasing quartiles of hip significantly decreased the prevalence for men [p = 0.005; OR = 0.8 (0.6-0.9)] and women [p = 0.04; OR = 0.8 (0.7-0.9)]. Data on education level and physical activity did not affect the model. Conclusion: Increased BMI is associated with increased prevalence of coronary artery calcification and the distribution of fat modifies this risk. Our results suggest that gluteofemoral adipose tissue (hip) counteracts the negative effects associated with BMI and abdominal adipose tissue (waist).
|
|
| 8. |
- Acosta, Stefan, et al.
(författare)
-
Lp-PLA2 activity and mass for prediction of incident abdominal aortic aneurysms : A prospective longitudinal cohort study
- 2017
-
Ingår i: Atherosclerosis. - : Elsevier BV. - 0021-9150. ; 262, s. 14-18
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background and aims The pathogenesis of abdominal aortic aneurysm (AAA) shares several common pathways with atherosclerosis. Prospective clinical plasma biomarker studies in AAA have been hampered by the need for very large cohorts and long follow-up time. Methods We analyzed a prospective longitudinal cohort of middle-aged individuals from the cardiovascular cohort of the Malmö Diet and Cancer study (n = 5551; 1991-94). The plasma biomarkers lipoprotein-associated phospholipase A2 (Lp-PLA2 activity and mass), proneurotensin and C-reactive protein, and conventional risk factors at baseline were measured in patients with incident AAA during follow-up, and compared to individuals without a diagnosis of AAA. Subjects were followed until December 31st, 2013. Multivariable analyses were expressed in terms of hazard ratios (HR) per 1 standard deviation increment of each respective log-transformed plasma biomarker in the Cox proportional hazard models. Results Cumulative incidence of AAA was 1.5% (men 2.9%, women 0.5%) during a median follow-up period of 20.7 years. Overall, 84 individuals had an incident AAA, of whom 22 (26.2%) were operated on and 16 (19.0%) had ruptured. Mean age of individuals with incident AAA was 59.7 years at study entry and AAA was diagnosed on average 14 years later. When adjusting for age, gender, smoking, body mass index, hypertension, and diabetes mellitus, Lp-PLA2 activity (HR 1.40; 95% CI 1.15–1.72) and Lp-PLA2 mass (HR 1.23; 95% CI 1.00–1.51) were independently associated with incident AAA. Conclusions The plasma biomarkers Lp-PLA2 activity and mass were markers of AAA risk and this implies that AAA is an athero-thrombotic related disease.
|
|
| 9. |
- Almevik, Gunnar, 1969, et al.
(författare)
-
Spånkurs : Filmdokumentation, Ingatorp den 23-24 april 2014
- 2015
-
Ingår i: Hantverkslaboratoriets filmkanal på Youtube. - Mariestad : University of Gothenburg.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Filmdokumentation av en kurs i tillverkning av stavspån i Ingatorp, Småland. Börje Samuelsson visar hur stavspån huggs fram och bearbetas med yxa enligt traditionella metoder. Kamera, ljud och klipp: Christina Persson och Gunnar Almevik. En film från Hantverkslaboratoriet 2014.
|
|
| 10. |
- Almevik, Gunnar, 1969, et al.
(författare)
-
Virkesberedning - Rekonstruktionen av Södra Råda medeltidskyrka
- 2015
-
Ingår i: Hantverkslaboratoriets filmkanal på Youtube.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Timmermannen Olof Andersson bereder en stock med yxa. Filmen är inspelad 13-14 maj, 2014, i Södra Råda, Värmland (alldeles intill gränsen mot Västergötland). Ljud, kamera och redigering: Gunnar Almevik och Christina Persson. En film från Hantverkslaboratoriet 2015.
|
|
