| 1. |
|
|
| 2. |
- Persson, Erik, et al.
(författare)
-
Philosophical aspects of astrobiology
- 2013
-
Ingår i: The History and Philosophy of Astrobiology : Perspectives on Extraterrestrial Life and the Human Mind - Perspectives on Extraterrestrial Life and the Human Mind. - : Cambridge Scholars Publishing. - 9781443850353 ; , s. 29-48
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 3. |
- Adamsson Eryd, Samuel, et al.
(författare)
-
Carotid intima-media thickness is associated with incidence of hospitalized atrial fibrillation.
- 2014
-
Ingår i: Atherosclerosis. - : Elsevier BV. - 1879-1484 .- 0021-9150. ; 233:2, s. 673-678
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Carotid intima-media thickness (IMT) is a measure of arterial thickening and a risk predictor for myocardial infarction and stroke. It is unclear whether IMT also predicts atrial fibrillation (AF). We explored the association between IMT and incidence of first AF hospitalization in a population-based cohort.
|
|
| 4. |
- Adamsson Eryd, Samuel, et al.
(författare)
-
Red blood cell distribution width is associated with incidence of atrial fibrillation.
- 2014
-
Ingår i: Journal of Internal Medicine. - : Wiley. - 1365-2796 .- 0954-6820. ; 275:1, s. 84-92
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Red blood cell distribution width (RDW), a measure of variation in erythrocyte volume, has been associated with several cardiovascular disorders, but the relationship with atrial fibrillation (AF) remains unclear. We investigated the association between RDW and incidence of first hospitalization due to AF in a population-based cohort.
|
|
| 5. |
- Adamsson Eryd, Samuel, et al.
(författare)
-
Response to Letter to the Editor 'Red cell distribution width in patients with atrial fibrillation'
- 2014
-
Ingår i: Journal of Internal Medicine. - : Wiley. - 1365-2796 .- 0954-6820. ; 275:5, s. 544-544
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- RDW is a new and easily available risk marker for adverse cardiovascular outcomes and we agree that this may encourage a wider use in clinical practice. As pointed out by Balta et al [2], the underlying causal links are unclear. The causal links could hypothetically involve some of the factors mentioned by Balta et al [2], but also properties of the red cells per se. This article is protected by copyright. All rights reserved.
|
|
| 6. |
- Borné, Yan, et al.
(författare)
-
Increased plasma level of soluble urokinase plasminogen activator receptor is associated with incidence of heart failure but not atrial fibrillation.
- 2014
-
Ingår i: European Journal of Heart Failure. - : Wiley. - 1879-0844 .- 1388-9842. ; 16:4, s. 377-383
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Soluble urokinase plasminogen activator receptor (suPAR) in plasma is a novel inflammatory marker thought to be released from the cell surface of neutrophils, T cells, and macrophages. Other inflammatory markers, mainly acute phase proteins produced in the liver, have been associated with the incidence of heart failure (HF) and atrial fibrillation (AF). We investigated the association between suPAR and incident HF and AF in a population-based cohort.
|
|
| 7. |
- Carlsson, Per, et al.
(författare)
-
Nationellt system för utvärdering, prioritering och införandebeslut av icke-farmakologiska sjukvårdsteknologier : en förstudie
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Behovet av ett system för nationella utvärderingar för andra sjukvårdsteknologier än läkemedel har aktualiserats. Det finns flera förslag om att införa en typ av ”behandlingsförmånsnämnd”. Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, SBU och TLV har gemensamt uppdragit åt Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi (CMT) vid Linköpings universitet att genomföra en förstudie som belyser problem och analyserar förutsättningarna för nationella utvärderingar inom området. Förstudien ska ge underlag för myndigheternas ställningstagande till om det finns behov av att ta ytterligare utredningsinitiativ.Förstudiens övergripande syfte är att skapa en bakgrundsbeskrivning för hur utvärdering, prioritering och införandebeslut av nya icke-farmakologiska sjukvårdsteknologier genomförs i Sverige och andra länder idag. Underliggande frågeställningar som undersöks är: Hur kan man i syfte att avgränsa införandebeslut, definiera och kategorisera icke-farmakologiska teknologier?Hur är det nuvarande systemet för utvärdering, prioritering och införandebeslut i Sverige uppbyggt med fokus på SBU, Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och TLV?Hur har andra länder organiserat sina system för utvärdering, prioritering och införandebeslut av icke-farmakologiska teknologier?Inom ramen för projektet har det inte varit möjligt att studera andra länders sjukvårdssystem i detalj på plats. Vi har varit hänvisade till beskrivningar av systemen i andra länder baserade på vetenskapliga artiklar, rapporter samt olika organisationers officiella dokument etc. som finns tillgängliga på Internet. Detta har i vissa fall kompletterats med intervjuer med nyckelpersoner. Samma sak gäller för beskrivningen av de svenska myndigheterna. Information om förekomsten av olika typer av teknologier har hämtats från officiella sammanställningar och registerdata. Vi redovisar information från sex länder där vi funnit tillräckligt med information för att preliminärt kunna besvara de frågor vi formulerat i förväg. Dessa länder är Australien, Nya Zeeland, England, Spanien, Italien, Kanada och USA.Vi drar följande slutsatser från förstudien:Det är relativt komplicerat att definiera vad vi menar med andra sjukvårdsteknologier än de som är baserade på läkemedel och avgränsa de teknologier som kan tänkas bli föremål för en reglering. Vårt praktiska försök att beskriva de teknologier som SBU Alert utvärderat visar:att kirurgiska åtgärder och medicinska åtgärder dominerar men även förhållandevis många screeningprogram har blivit utvärderade,att bland insatsfaktorerna dominerar medicinteknisk utrustning tillsammans med läkemedel. Aktiva implantat och biologiska produkter är också relativt vanligt förekommande. Hjälpmedel och dentala produkter ingår nästan inte alls som primär insatsfaktor,att de allra flesta teknologier används primärt i behandlande syfte. Diagnostiska teknologier är också relativt vanliga.När vi tar bort läkemedel ur sammanställningen och kombinerar åtgärd och insatsfaktor bildas 18 olika kategorier av sjukvårdteknologier som SBU Alert utvärderat. Här dominerar kombinationen kirurgisk åtgärd och medicinteknisk utrustning. Därefter följer kirurgisk åtgärd och insättning av aktivt implantat. Vi föreslår i rapporten ett sätt att definiera och klassificera teknologier som vi funnit användbart för ändamålet. Denna utesluter inte läkemedel utan läkemedel ingår som en insatsfaktor bland flera.Ett annat syfte var att skapa en bakgrundsbeskrivning för hur utvärdering, prioritering och införandebeslut av nya icke-farmakologiska teknologier genomförs i Sverige och andra länder idag. Vi har identifierat ett antal centrala komponenter som vi anser är värda att beakta vid en utformning av ett nationellt system för utvärdering, prioritering och införandebeslut av nya ickefarmakologiska sjukvårdsteknologier. Dessa komponenter är:Organisatorisk nivå - På vilken organisatorisk nivå bör införandebeslut avicke-farmakologiska sjukvårdsteknologier ske?Omfattning- Bör man vara allomfattande eller selektiv vid inklusion/urval avsjukvårdsteknologier för utvärdering?Baspaket - Bör det finnas en baslista som visar vad som finansieras medoffentliga medel eller är det tillräckligt att enbart redovisa nya beslut påmarginalen?Mångfald av aktörer - Bör det vara en eller många aktörer som svarar förutvärdering, prioritering och beslut om finansiering?Faktaproducent - Vem är lämpligast att tillhandahålla faktaunderlaget?Öppenhet - Hur öppen bör man vara i sin redovisning av beslutsprocess ochresultat?Politisk involvering - Hur politiskt oberoende bör besluten vara?Budgetansvar - Bör det finnas ett budgetansvar hos den enhet som rekommenderar eller fattar införandebeslut?Nytt och gammalt - Bör besluten gälla både införande av nya teknologier och tmönstring av gamla?Värdegrund – Bör det finnas en explicit värdegrund för prioriteringar och hur bör den utformas?Omprövning - Bör det finnas en mekanism för omprövning av beslut?Sammanfattningsvis ser vi en utveckling i andra länder som går i riktning mot en ökad grad av utvärdering och prioritering vid beslut avseende införande av andra sjukvårdsteknologier än läkemedel. Vårt preliminära intryck är att i stort sett samtliga system vi studerat fortfarande är under utveckling och att de ännu inte funnit sina former. I t.ex. Australien och Nya Zeeland känner vi till att pågår det utredningar som föreslår eller ska komma med förslag till förbättringar.Våra än så länge begränsade studier av olika länders system har visat att det inte finns något perfekt system att kopiera direkt. Sättet på vilket de olika systemen är uppbyggda hänger delvis samman med hur respektive lands sjukvård är organiserad och hur mycket resurser som man har valt att avsätta för detta ändamål. Resultatet från förstudien visar emellertid att det finns ett antal länder som har större erfarenhet av ”godkännande” av icke-läkemedelsbaserade teknologier än vad vi har i Sverige. De mest intressanta länderna är England, Nya Zeeland, Kanada och Australien. Möjligen kan Spanien också vara av intresse. Det finns därför stor anledning att överväga hur man på bästa sätt kan fördjupa sig i dessa länders system och komplettera med erfarenheter från ytterligare några länder som vi inte haft möjlighet att studera i förstudien. Dit hör Nederländerna, Israel, Frankrike och Norge.För att kunna bli skarpare i analysen av andra system vid ett eventuellt fortsatt arbete bör man antagligen utgå från en eller flera modeller för en svensk mekanism. För att komma fram till en eller flera sådana tentativa modeller bör landstingen involveras i arbetet. Detta kan ske genom att arrangera en workshop med representanter från myndigheter, landstingen och yrkesförbund som tillsammans tar ställning till och vidareutvecklar preliminära modeller som sedan kan analyseras och diskuteras i ljuset av erfarenheter från andra länder.
|
|
| 8. |
- Ceberg, Crister, et al.
(författare)
-
Photon activation therapy of RG2 glioma carrying Fischer rats using stable thallium and monochromatic synchrotron radiation.
- 2012
-
Ingår i: Physics in Medicine and Biology. - : IOP Publishing. - 1361-6560 .- 0031-9155. ; 57:24, s. 8377-8391
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- 75 RG2 glioma-carrying Fischer rats were treated by photon activation therapy (PAT) with monochromatic synchrotron radiation and stable thallium. Three groups were treated with thallium in combination with radiation at different energy; immediately below and above the thallium K-edge, and at 50 keV. Three control groups were given irradiation only, thallium only, or no treatment at all. For animals receiving thallium in combination with radiation to 15 Gy at 50 keV, the median survival time was 30 days, which was 67% longer than for the untreated controls (p = 0.0020) and 36% longer than for the group treated with radiation alone (not significant). Treatment with thallium and radiation at the higher energy levels were not effective at the given absorbed dose and thallium concentration. In the groups treated at 50 keV and above the K-edge, several animals exhibited extensive and sometimes contra-lateral edema, neuronal death and frank tissue necrosis. No such marked changes were seen in the other groups. The results were discussed with reference to Monte Carlo calculated electron energy spectra and dose enhancement factors.
|
|
| 9. |
- Engström, Gunnar, et al.
(författare)
-
Response to letter to the editor 'Is red cell distribution width a biomarker in risk assessment of diabetes mellitus?
- 2014
-
Ingår i: Journal of Internal Medicine. - : Wiley. - 1365-2796 .- 0954-6820. ; 276:5, s. 538-538
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- We thank Dr Kurt and colleagues for their comments and interest in our study. High red cell distribution width (RDW) is a new risk factor for cardiovascular disease (CVD), including heart failure, atrial fibrillation and cardiovascular mortality [2-4]. In a recent paper in the Journal of Internal Medicine we reported that low RDW is associated with increased incidence of diabetes [1]. This article is protected by copyright. All rights reserved.
|
|
| 10. |
- Gustafsson, Anna, et al.
(författare)
-
Fiskreproduktion i naturtyperna estuarier (1130) och laguner (1150) i Bottenviken och Bottenhavet : Pilotdrift och utvärdering 2014
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande rapport presenterar en pilotdrift av uppföljning av fiskreproduktion i habitatdirektivets naturtyper laguner 1150 och estuarier 1130 enligt Havs- och vattenmyndighetens föreslagna undersökningstyp Yngelprovfiske med små undervattensdetonationer. Syftet var att undersöka hur provfiske enligt den framtagna manualen fungerar i stor skala och hur väl metoden möter kraven för biogeografisk uppföljning. Undersökningen omfattade 42 områden av naturtyp laguner (naturtypskod1150) och estuarier (naturtypskod 1130) i havsbassängerna Bottenhavet och Bottenviken. Hälften av områdena ingår i naturvårdsnätverket Natura 2000 och hälften saknar motsvarande skydd. Resultaten visar stor variation mellan områden och provtagningsstationer samt att mycket litet av variansen i fiskyngelsamhället kan härledas till bassäng, naturtyp och naturskydd. Tidigare studier har visat att öppenhet mot havet och vattnets utbytestid är starka strukturerande faktorer för både fiskyngel och bottenvegetation. För att förklara variationen mellan områden är det därför önskvärt att hänsyn tas till åtminstone dessa faktorer vid inventeringar och analyser. Resultaten ger stöd åt biogeografisk uppföljning på marin atlantisk och baltisk nivå så till vida att de två undersökta östersjöbassängerna sinsemellan uppvisade mycket små skillnader. En jämförelse med Egentliga Östersjön samt med marin atlantisk region bör genomföras för att vidare undersöka detta. Att skillnaderna var små mellan naturtyperna laguner och estuarier indikerar att denna indelning har låg biologisk relevans. Merparten av de områden som valts ut som estuarier i föreliggande studie uppfyller dock inte Naturvårdsverkets kriterier för naturtypen då årsmedelvattenföringen till områdena är alltför låg. Dessa områden måste därför anses vara tveksamma representanter för naturtyp estuarier. Precisionsberäkningar visar att flera variabler (antalet arter, antalet typiska arter, Shannons diversitetsindex och andelen rovfisk) var möjliga att med uppdragets omfattning provta på acceptabel nivå. Precisionen för abundans av enskilda arter av fiskyngel var dock dålig vilket försvårar uppföljning av bevarandestatus med nuvarande målindikator för rekrytering. I rapporten diskuteras för- och nackdelar med undersökningstypen. Förslag lämnas för att förtydliga och förbättra manualen, sett inte bara till själva provfisket utan också vad gäller förberedelser och efterarbete. Projektet är ett samarbete mellan Havs- och vattenmyndigheten och ArtDatabanken samt länsstyrelserna i Uppsala, Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län. Provfiske och resultatredovisning utfördes av Naturvatten AB i samarbete med JP Aquakonsult KB, Hydrophyta Ekologikonsult, Hansen EcoResearch samt Aquanalys med Länsstyrelsen i Gävleborg som beställare.
|
|
