| 1. |
- Persson, Per-Eskil
(författare)
-
Absolut möjligt
- 2007
-
Ingår i: Nämnaren. ; :nr 1, s. 49 - 53
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Absolutbelopp nämns inte i kursplanerna för gymnasiet, samtidigt som förkunskaper kring dem efterfrågas av högskolan. Med utgångspunkt i en kurs för lärarstudenter konstruerades en modelleringsmetod för absolutbeloppsfunktioner, som även går att använda i gymnasieundervisningen.
|
|
| 2. |
- Persson, Per-Eskil
(författare)
-
Algebra : en väg till eller resultatet av god taluppfattning?
- 2008
-
Ingår i: Tall of tallforståelse - fra telleremser til algebra. - : NTNU, Trondheim, Norge. ; , s. 25-34
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Algebra är ett område inom skolmatematiken som beskrivs som problematiskt. Elever uppfattar ofta ”räkning med bokstäver”, ekvationer och funktioner som något svårt, onödigt och lösryckt från den övriga matematiken. Algebran får representera allt det man tyckt vara dåligt med matematikundervisningen i skolan och kan i värsta fall bidra till det man kallar matematikångest. Varför har vi då algebra i skolan? Klarar vi oss inte lika bra med de övriga matematikområdena, som aritmetik och geometri? I föreläsningen diskuteras vad algebra egentligen är i ett historiskt perspektiv och hur detta kan relateras till det vi kallar skolalgebra. Vår egen och elevers uppfattning om variabler, algebraiska uttryck, konventioner och tecken redovisas och kopplas till forskningsresultat och moderna teorier om lärande i matematiska sammanhang. Begrepp som ”pre-algebra” och ”tidig algebra” definieras och exemplifieras. I samband med detta ges motiv för att algebra måste vara en oskiljaktig del av matematiken som löper som en röd tråd genom alla skolåren. En viktig fråga är när algebra ska introduceras i skolmatematiken och på vilket sätt detta ska ske. Traditionellt har man ansett att eleverna först ska skaffa sig en god taluppfattning och klara av aritmetiken, sedan kan bokstavssymboler och ekvationer införas. Vid föreläsningen redogörs för nyare forskning som ifrågasätter detta. Att man tidigt börjar med pre-algebra håller väl många lärare med om, men kanske man även ska införa bokstavssymboler och lösa problem med hjälp av dessa redan i de tidigare åren i grundskolan? Tidiga problem med algebran tenderar att följa eleverna genom hela grundskolan och dessvärre också finnas kvar på gymnasiet. Men där tillkommer nya problemområden med algebra i rationella uttryck, trigonometri etc. Många av problemen hänger faktiskt samman med brister i taluppfattning och aritmetiska färdigheter. Här återknyts till den grundläggande frågan: Hur kan taluppfattning stötta algebra och vice versa? Kan exempelvis räknare och datorer vara till hjälp? För att deltagarna ska få möjlighet att aktivt fundera över hur taluppfattning kan överföras i algebra, vilken i sin tur förstärker taluppfattningen i en symbiotisk process, ställs man inledningsvis inför tre utmaningar. Vid slutet av föreläsningen kommer dessa att diskuteras utförligt, olika lösningsmodeller redovisas såväl som eventuell användbarhet som ”rika problem” i skolundervisningen.
|
|
| 3. |
- Persson, Per-Eskil
(författare)
-
Bokstavliga svårigheter - faktorer som påverkar gymnasieelevers algebralärande
- 2005
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I en longitudinell studie undersöks vilka faktorer som påverkar hur elever på ett gymnasiums naturvetenskaps- och teknikprogram lär sig algebra. En årskull elevers begreppsutveckling följs under deras tre gymnasieår med hjälp av tester, enkäter och intervjuer, och de bestående kunskaperna efter gymnasietiden noteras. Särskild vikt läggs vid arbetssätt i undervisningen och de affektiva faktorerna som intresse, attityder och känslor. I en andra fas av undersökningen görs en jämförelse med en ny årskull, som studerat enligt de nya kursplanerna från 2000, för att utröna betydelsen av den tillgängliga tiden för lärande. En speciell modell för stöd till elever med svaga förkunskaper presenteras och värderas. De fem huvudfaktorer, som har störst betydelse för framgång i matematikstudierna, identifieras i studien med rubrikerna: Förkunskaper, Begreppsutveckling, Undervisning, Tid för lärande samt Intresse, attityder och känslor.
|
|
| 4. |
- Persson, Per-Eskil
(författare)
-
En glimt från Mr Mxyzptlks värld.
- 2008
-
Ingår i: Nämnaren. - : Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM). ; :1, s. 37-41
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Med utgångspunkt i serien Stålmannen undersöks vad som händer när vardagliga geometriska objekt som kuben och tetraedern flyttas till fjärde och femte dimensionen. Vi besöker också det märkliga Flatland.
|
|
| 5. |
- Persson, Per-Eskil
(författare)
-
Handheld calculators as tools for algebra learning : a literature review
- 2008
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- What evidence can be found in recent research literature of the potential positive or negative effects of using graphic and symbolic calculators (CAS) in mathematics education? The focus of this literature review is the use of handheld calculators and their effect on algebra learning, including theoretical background. This include concepts as ‘mediating tool’, ’cognitive tool’, ‘instrument’, ‘register’, ‘object-process’, and ‘procept’. Results of some recent metastudies, based on a relatively large number of research papers and reports, are also discussed. This paper mainly addresses epistemological and cognitive aspects of mathematics and of the learning of mathe-matics, in particular algebra, within this technological environment. It also includes studies of learning processes with technology and the impact of technology on the learning of algebra.
|
|
| 6. |
- Persson, Per-Eskil
(författare)
-
Handheld calculators as tools for students' learning of algebra
- 2009
-
Ingår i: Nordisk matematikkdidaktikk, NOMAD. - : NCM, Göteborgs universitet. - 1104-2176. ; 14:2, s. 49-77
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Vilka belägg kan man finna i nyare forskningslitteratur för potentiellt positiva eller negativa effekter av att utnyttja grafräknare (GC) och symbolhanterande räknare (CAS) i matematikundervisningen? Fokus för denna litteraturgenomgång är användningen av räknare och deras effekt på algebralärande, inklusive teoretisk bakgrund för användningen av denna typ av teknologi i klassrumsarbetet. Särskild uppmärksamhet ägnas tre områden: elevers uppfattningar om bokstavssymboler och algebraiska uttryck, fundamentala för deras förmåga att arbeta med algebra; funktions- och modelleringsansatser, båda viktiga för elevers syn på algebra som ett användbart verktyg i problemlösning; samt ansatser med CAS, som ställer särskilda krav på förändringar i undervisningsmetoderna. Resultat från några nyare metastudier, baserade på ett relativt stort antal forskningsrapporter, diskuteras såväl som betydelsen av elevers och lärares uppfattningar om räknare. En sammanställning och syntes av vanligt förekommande resultat görs för en formulering av några viktiga implikationer för undervisning och lärarutbildning.
|
|
| 7. |
- Persson, Per-Eskil
(författare)
-
The influence of calculators on students’ learning of algebra.
- 2008
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- What evidence can be found in recent literature of the potential positive or negative effects of using graphic and symbolic (CAS) calculators in mathematics education? The foci of this literature review are the theoretical background for the use of calculators and their effect on algebra learning. The results of some metastudies are also discussed.
|
|
| 8. |
- Persson, Per-Eskil
(författare)
-
The teacher as researcher - teaching and learning algebra
- 2007
-
Ingår i: Relating Practice and Research in Mathematics Education. Procedings of NORMA05, Fourth Nordic Conference on Mathematics Education.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Together with a colleague I performed a study of which factors that facilitate or obstruct students’ learning of algebra. This research is the context for my reflections in the paper. Thus I will briefly present the aims of the study. Starting with three examples from my research I describe and discuss how this, together with the theories connected with it, helped me to interpret and understand better what happened in the classroom and how theories and research could be used to improve my own teaching practice. I also try to show the relationship between the challenges of having the double role as a teacher and also an observer and the benefits of doing action research, both for the students and for the teacher/researcher. Finally, I discuss how the process of going through a research education has affected me as a person and a newcomer in the didactical field.
|
|
