| 1. |
- Engwall, Kristina, et al.
(författare)
-
Är det privata politiskt? : Barnfri i ett barnvänligt samhälle
- 2011
-
Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift. - Umeå : Förbundet för forskning i socialt arbete. - 1104-1420 .- 2003-5624. ; 18:2, s. 126-143
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Childfree in a “child-friendly” society “Children are the future!” In Sweden there is a political ambition to make it possible for men and women to reconcile work with parenthood. As in many other countries, there is also a pronatalistic discourse where children are seen as an important contribution to the future nation. How do child-free women and men experience living in a “child-friendly” society? If children are perceived as a contribution to society, what do childfree people offer society? Do the childfree experience a dichotomy between childfree people and parents? The article draws on interviews with 30 childfree women and six childfree men. It discusses three issues: the labour market, the Swedish redistributive tax system and how childfree argue about their contribution to society. Childfree women and men accept that parents have problems reconciling work with parenthood, but sometimes get irritated that their time is less valued than parents’. They argue in favour of a “childfriendly” society, but are more hesitant about a “parent friendly” labour market. Likewise, the interviewed Swedish child-free men and women accept the tax system whereby they support children and their families. The interviewees reject the idea that having biological children is the only way to be useful to society and give other examples such as voluntary work, helping out other children and paying taxes. Some of them have also noticed how the pronatalistic discourse, often on the Internet, is underpinned by racist arguments. Compared to the USA, there are very few Swedish childfree communities on the Internet. The harsher arguments of the pros and cons of parenthood are instead written as comments on Internet articles. A more open discussion between parents and childfree women and men might open up for more political standpoints concerning childfreeness.
|
|
| 2. |
-
Frivillig barnlöshet : Barnfrihet i en nordisk kontext
- 2010. - 1
-
Ingår i: Frivillig barnlöshet. - Stockholm : Dialogos Förlag. - 9789175042299 ; , s. 389-399
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Varför avstår vissa från att skaffa barn, hur reagerar omgivningen på detta och hur vanligt är det? Forskarna har vidare studerat skillnaderna mellan mäns och kvinnors barnfrihet och beskriver också hur media skildrar frågan.De nordiska länderna har en politisk ambition att underlätta kombinationen yrkesarbete och föräldraskap. Det finns en strävan att skapa ett "barnvänligt" samhälle. Trots detta väljer omkring 5% av männen och kvinnorna i Sverige att inte skaffa barn.Flera av de intervjuade barnfria beskriver ett socialt tryck. Att aktivt välja att inte skaffa barn är ett livsval som ifrågasätts. Främst kvinnorna upplever kritik och blir anklagade för att vara kalla, egoistiska och "konstiga". Det är problematiskt för många att hantera omgivningens reaktioner. I vårt samhälle finns fortfarande en stark kärnfamiljsnorm som gör att de frivilligt barnlösa kan uppleva sig som ifrågasatta och osynliggjorda i samhället, säger forskarna.
|
|
| 3. |
- Peterson, Helen, 1974-
(författare)
-
Absent Non-Fathers : Gendered representations of voluntary childlessness in Swedish newspapers
- 2014
-
Ingår i: Feminist Media Studies. - Basingstoke : Routledge. - 1468-0777 .- 1471-5902. ; 14:1, s. 22-37
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article applies a media frame analysis in order to highlight representations of voluntary childlessness in Swedish newspapers. The analysis identifies how childfree couples are framed as carefree, fulfilled and content. Childfree women on the other hand are framed as struggling with problems, stereotypes and doubts. Childfree men are absent and implicitly framed as unconcerned and unaffected. Even in the only newspaper article that draws attention to men and voluntary childlessness the voice of the childfree man is absent. Instead of a childfree man a father of six is interviewed and presented as an exception. To explain these different frames this article argues that gender stereotypes, maternalism, pronatalism and heteronormativity influence who is constructed as newsworthy when news media report on voluntary childlessness. While the feminine identity and women's social role is conflated with motherhood, the link between fatherhood and masculinity is weaker. Because men's parenthood roles are indistinct so are men's roles as non-parents. As a result a father to a daughter in a previous relationship can be represented as part of a carefree and childfree couple. Consequently, childfree women are more newsworthy than childfree men, and a father of six is more newsworthy than a non-father.
|
|
| 4. |
- Peterson, Helen, 1974-
(författare)
-
Akademiskt ledarskap i balans? : Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 1990-2010
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Enligt rapporten Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 1990-2010 vid Linköpings universitet ökade andelen kvinnliga rektorer på svenska universitet och högskolor från 14 procent 1990 till 43 procent 2010. Andelen kvinnor på andra ledande poster har också ökat markant. På posterna prorektor och prodekan råder idag kvinnlig dominans, medan posten dekan fortfarande är mansdominerad. Andelen kvinnor har dock ökat även där, från 3 procent 1990 till 31 procent 2010. Kvinnors representation på ledande poster har ökat betydligt mer än deras andel av professorerna. Enligt Helen Peterson som har gjort kartläggningen är större transparens vid rekryteringar och meritokratiska principer vid tillsättning viktiga orsaker till denna förbättrade könsbalans. Med formella regler och riktlinjer och tydlighet i processen ökar kvinnors chanser att bli utnämnda, medan kollegiala val på otydliga grunder fortfarande tenderar att gynna män, menar hon.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Peterson, Helen, 1974-
(författare)
-
An Academic ‘Glass Cliff’? : Exploring the Increase of Women in Swedish Higher Education Management
- 2014
-
Ingår i: Athens Journal of Education. - Athen : Education Unit of ATINER. - 2407-9898 .- 2241-7958. ; 1:1, s. 33-44
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Sweden has the highest percentage of female university Vice Chancellors in Europe. Some of the factors that have promoted women’s representation in senior management in Swedish academia are: political pressure in the form of goals and policies, quantitative target agreements concerning women’s representation, top level commitment to gender equality goals, and a network encouraging and supporting aspiring women managers. However, although women appear to break the glass ceiling, this paper sets out to investigate whether women are genuinely empowered in Swedish academia. Drawing on qualitative semi-structured interviews with 22 senior managers in Swedish higher education, the paper reveals some of the challenges facing manager-academics: increasing workload, role conflict and decreasing status and prestige. Situating women’s increase in higher education management in a setting permeated by these challenges stimulates an analysis using theories about feminization of occupations and the metaphor ‘glass cliff’. Feminization refers to how women’s increase in an occupation often occurs simultaneously as it is transformed into a less prestigious work, with limited opportunities for advancement and weakened job security. The related concept ‘glass cliff’ describes a phenomenon when women are more likely to be appointed to precarious leadership roles in situations of turbulence and problematic organizational circumstances. The paper argues that women have been allowed to enter into management positions in higher education at the same time as these positions decline in status, merit and prestige and become more time-consuming and harder to combine with a successful scholarly career. Women are thus placed on an academic glass cliff.
|
|
| 7. |
- Peterson, Helen, 1974-, et al.
(författare)
-
Barnfri i ett barnvänligt samhälle
- 2010. - 1
-
Ingår i: Frivillig barnlöshet. - Stockholm : Dialogos Förlag. - 9789175042299 ; , s. 13-38
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Varför avstår vissa från att skaffa barn, hur reagerar omgivningen på detta och hur vanligt är det? Forskarna har vidare studerat skillnaderna mellan mäns och kvinnors barnfrihet och beskriver också hur media skildrar frågan.De nordiska länderna har en politisk ambition att underlätta kombinationen yrkesarbete och föräldraskap. Det finns en strävan att skapa ett "barnvänligt" samhälle. Trots detta väljer omkring 5% av männen och kvinnorna i Sverige att inte skaffa barn.Flera av de intervjuade barnfria beskriver ett socialt tryck. Att aktivt välja att inte skaffa barn är ett livsval som ifrågasätts. Främst kvinnorna upplever kritik och blir anklagade för att vara kalla, egoistiska och "konstiga". Det är problematiskt för många att hantera omgivningens reaktioner. I vårt samhälle finns fortfarande en stark kärnfamiljsnorm som gör att de frivilligt barnlösa kan uppleva sig som ifrågasatta och osynliggjorda i samhället, säger forskarna.
|
|
| 8. |
- Peterson, Helen, 1974-, et al.
(författare)
-
Bilden av frivillig barnlöshet i media
- 2010. - 1
-
Ingår i: Frivillig barnlöshet. - Stockholm : Dialogos Förlag. - 9789175042299 ; , s. 105-161
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Varför avstår vissa från att skaffa barn, hur reagerar omgivningen på detta och hur vanligt är det? Forskarna har vidare studerat skillnaderna mellan mäns och kvinnors barnfrihet och beskriver också hur media skildrar frågan.De nordiska länderna har en politisk ambition att underlätta kombinationen yrkesarbete och föräldraskap. Det finns en strävan att skapa ett "barnvänligt" samhälle. Trots detta väljer omkring 5% av männen och kvinnorna i Sverige att inte skaffa barn.Flera av de intervjuade barnfria beskriver ett socialt tryck. Att aktivt välja att inte skaffa barn är ett livsval som ifrågasätts. Främst kvinnorna upplever kritik och blir anklagade för att vara kalla, egoistiska och "konstiga". Det är problematiskt för många att hantera omgivningens reaktioner. I vårt samhälle finns fortfarande en stark kärnfamiljsnorm som gör att de frivilligt barnlösa kan uppleva sig som ifrågasatta och osynliggjorda i samhället, säger forskarna.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Peterson, Helen, 1974-, et al.
(författare)
-
Careers of Early- and Mid-career Academics
- 2013. - 1
-
Ingår i: Generation and Gender in Academia. - Basingstoke : Palgrave Macmillan. - 9781137269164 ; , s. 127-165
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- "Generation and Gender in Academia is the first cross-cultural analysis of the differences in career trajectories and experiences between a senior and younger group of women academics. This volume uses individual autobiographies of women academics in Australia, Ireland, New Zealand, Portugal, South Africa, Sweden, Turkey and the United Kingdom, who are members of the international feminist research consortium--the Women in Higher Education Management (WHEM) Network. Four major themes in their stories are national context; organisational context; family, class and location; and agency. While the younger generation believe they are entitled to careers on the same terms as their male colleagues, major challenges remain. These include countering the argument that the battles have been won for younger academics; lack of support and mentoring at the outset of careers; the continuing difficulty of aspiring to a traditional academic career path; capacity for playing the 'game' in managerial universities; and recognising mobility as crucial to career success.
|
|
