| 1. |
|
|
| 2. |
- Petersson, Jesper, 1974
(författare)
-
Geographies of eHealth: Studies of Healthcare at a Distance
- 2014
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis examines the proliferation of healthcare services using information and communication technology to overcome spatial and temporal obstacles. These services are given such names as telemedicine and telecare, which are sometimes grouped together as telehealthcare under the umbrella term eHealth. My main argument is that a prevalent and overoptimistic rhetoric of how the possibilities of digitalization are expected to produce a homogenous and ubiquitous healthcare space conceals many of the spatiotemporal complexities involved in introducing telehealthcare and in the overall organizing of healthcare. To counteract such simplifications, I contend that we need a relational understanding of the technical and the geographical as always nested in the social and vice versa. With such an approach, it is arguably possible to begin to tease apart the many spatiotemporal entanglements of these innovations and to trace their political ramifications. This position is developed by integrating perspectives from science and technology studies with insights from human geography. The four constituent papers of this thesis pursue this argument in qualitatively grounded case studies of telehealthcare and its geographies. Paper I looks at various initiatives for fetal tele-ultrasonography, demonstrating that this practice cannot be reduced to a mere transparent relay for the speedy transmission of digital information across space and time. The paper investigates how its introduction could affect medical knowledge production, power hierarchies, and subject positions, for example, the status attributed to the fetal figure. Paper II traces Swedish transformations of telehealthcare. The use of telemedicine to reach those outside medicine’s range has arguably been accompanied by efforts to achieve intra-organizational streamlining via telemedicine. This process has continued with the emergence of telecare for personal use directed toward the overlapping groups of the elderly people and patients with chronic conditions. I contend that this shift can be understood through a geographical lens as attempts to save space and time by keeping as many patients as possible out of costly hospitalization and preventing them from engaging scarce specialist resources. Paper III compares four telemedicine projects in Sweden. In detailing how the purpose of practicing telemedicine differed between these projects in relation to, for example, the specifics of distance, care availability, and treated medical conditions, the paper demonstrates the existence of many versions of telemedicine. Whereas this fluidity could further the spread of telemedicine, it could also cause problems. To various actors wanting to use telemedicine in a homogenous and fixed way for national streamlining purposes, this diversity has generated confusion when they wished to align telemedicine in a preferred direction. The paper concludes that technology travels best when it can contain both fluid and fixed relationships. Paper IV argues that, whatever is claimed about creating a space- and time-independent healthcare by means of telehealthcare, the use of telecare to connect the standardized spaces of healthcare with the fluid everyday lives of elderly people and patients with chronic conditions actually works by unfolding new spaces of visibilities and establishing new temporalities as well. By investigating these spatiotemporalities, I demonstrate how these applications draw together discourses on individual freedom with medically derived algorithms and concerns about how to make best use of scarce healthcare resources.
|
|
| 3. |
- Petersson, Jesper, 1974
(författare)
-
Medicine At A Distance In Sweden: Spatiotemporal Matters In Accomplishing Working Telemedicine
- 2011
-
Ingår i: Science Studies. - 0786-3012. ; 24:2, s. 43-62
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper examines the accomplishment of making technology work, using the discourse around telemedicine in Swedish healthcare during 1994-2003. The paper will compare four projects launched in the mid-1990s and policymakers’ visions of healthcare through telemedicine. I will employ a sociotechnical approach developed within Actor-Network Theory that understands functioning technology not as something intrinsic but as an outcome of an ongoing process of negotiations. In the paper, I will extend the sociotechnical approach of what constitutes working technology to include spatiotemporal matters. I will also approach the closely related issue of space that has become a concern of Actor-Network Theory scholars interested in the accomplishment and continued workings of technology as it travels. In this discussion, an emphasis on fixed relations (network space) has been challenged by investigations into changing relations (fluid space). This paper suggests that in order to travel well, technology must be both fixed and fluid.⁰
|
|
| 4. |
- Petersson, Jesper, 1974
(författare)
-
Space and Time Configurations in Telemedicine
- 2010
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammanfattning: Denna licentiatavhandling är en socioteknisk och spatiotemporal studie av praktiserande av hälso‐ och sjukvård med hjälp av informations‐ och kommunikationsteknik (IKT), eller s k telemedicin. IKT förknippas ofta med möjligheten att överkomma tid och rum och tillåta åtkomst av sådant som finns någon annanstans. I den här rollen ses IKT ofta som ett instrument för att både höja kvalitet och effektivitet. Studiens utgångspunkt är dock att varken tid och rum eller kvalitet och effektivitet är fixerade enheter utan varierar med förändring av kontexten. Det första fallet studerar användandet av teleultrasonografi för fosterövervakning, d.v.s. ultraljud kopplat med möjligheten att elektroniskt transportera fosteravbildningen till olika expertcentra runtom i världen. Avhandlingen pekar på hur teleultrasonografi inte enbart kan förstås som en introduktion av ytterligare en teknisk applikation, i det här fallet för att överkomma geometrisk rymd och mekanisk tid, utan kommer att transformera aktörsroller. Särskild uppmärksammas möjliga förändringar i relationen mellan den gravida kvinnan och fostret när de blir möjliga att skilja åt genom virtualiseringen av fostret när ultrasonografi‐ och telemedicinapplikationer kopplas ihop. Studien bygger på textanalyser av vetenskapliga artiklar i internationella tidskrifter som behandlar sammankopplandet av telemedicin och ultraljud. Det andra fallet studerar olika svenska aktörer, såsom läkare, hälsoekonomer och policymakare, i deras försök att använda telemedicinapplikationer för att hantera tillgängligheten till sjukvård. Avhandlingen visar att beroende på t ex medicinsk praktik, platsen för försöken, vem som är ansvarig för projekten samt vilken innebörd ’avstånd’ ges i olika kontexter, så blir också praktiserandet av telemedicin skilda saker. Detta gör att området kan attrahera intresse från olika aktörer, men också att nationella aktörer som i telemedicin ser ett instrument för att omstrukturera svensk sjukvård upplever den som ’diffus’ och får svårigheter att styra utvecklingen i den riktning de önskar, t ex att skifta fokus från att överkomma geografiskt avstånd till att främja nya former av samarbeten inom hälso‐ och sjukvården. För att telemedicin ska kunna spela en ledande roll inom svensk hälso‐ och sjukvård är det därför nödvändigt för telemedicin att både vara anpassningsbar och heterogen, men också homogen och stabil; flytande såväl som fixerad. Det analyserade empiriska materialet består av en rad svenska aktörers publikationer om telemedicin och relaterade områden, t ex medicinska artiklar, policydokument, utvärderingar och rapporter.
|
|
