| 1. |
-
Critique of Cosmopolitan Reason : Timing and Spacing the Concept of World Citizenship
- 2014
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Since the Enlightenment, the definition of terms such as humanity, citizenship and rights has fluctuated and these ideas continue to haverelevance for contemporary discussions of globalization from a «cosmopolitan» perspective. This volume goes back to the conception ofcosmopolitanism in Greek antiquity in order to trace it through history, resulting in an unmasking of its many myths. The concept is reconstructedwith reference not only to well-known (and some lesser known) historical thinkers of cosmopolitanism, but also to noted «anti-cosmopolitans».The first aim of the book is to display historical perspectives on a discourse which has been dominated by ahistorical presumptions. Thesecond is to critically explore alternative paths beyond the Western imagination, redefining the Enlightenment legacy and the centre-peripherydichotomy. Most notably, Eastern Europe and the Arab world are integrated within the analysis of cosmopolitanism. Within a framework ofconceptual history (Begriffsgeschichte), cosmopolitan reason is criticized from the viewpoints of comparative literature, psychoanalysis,phenomenology, postcolonialism and moral philosophy.The book’s critical approach is an attempt to come to terms with the anachronism, essentialism, ethnocentrism and anthropocentrism thatsometimes underlie contemporary theoretical and methodological uses of the term «cosmopolitanism». By adding historical and contextualdepth to the problem of cosmopolitanism, a reflexive corrective is presented to enhance ongoing discussions of this topic within as well asoutside academia.
|
|
| 2. |
- Lettevall, Rebecka, et al.
(författare)
-
Toward a Critique of Cosmopolitan Reason
- 2014
-
Ingår i: Critique of Cosmopolitan Reason. - Oxford : Peter Lang Publishing Group. - 9783035399073 - 9783035306200 ; , s. 3-34
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 3. |
- Petrov, Kristian, 1975-
(författare)
-
A European Home for Russia? : The Late Soviet Conceptualization of Globalization
- 2011
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim is to reconstruct Gorbachev’s concept of a European home, and its underlying philosophy of history. The concept is contextualised within the convergence debate of the post war-period, in which a rapprochement between communism and capitalism was posited. The concept indicated a paradigmatic departure from the traditional ‘anti-imperialist’ Soviet outlook, towards a search for ‘universal consensus,’ where so-called ‘human’ values were placed above the international class struggle. The idea about a bipolar world was redefined from the viewpoint of recognizing global interdependence. But how could Russia fit into a new European, global or even cosmic order? The concept of a European home will be discussed in relation to the early 20th century movement of Russian cosmism. The paper concludes with reflections on what the conceptualisation can tell us about the fall of communism and what impact the concept has had on today’s search for a common European identity, as well as implications for our contemporary understanding of questions about global integration and systemic crises. An argument is advanced that the notion contained paradoxes and anachronisms that rather contributed to the dislocation of post-Soviet Russia from Europe.
|
|
| 4. |
- Petrov, Kristian, 1975-
(författare)
-
'Behovet' av det söta
- 2013
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Petrov, Kristian, 1975
(författare)
-
Den svenska livsmedelsideologin
- 2011
-
Ingår i: Kostdemokrati (25/9). - : Kostdemokrati: Ett "folkhälsouniversitet" på webben.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Petrov, Kristian, 1975-
(författare)
-
Det frånvarande ansiktet
- 2014
-
Ingår i: SANS. - 1401-8691. ; :2, s. 44-47
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Petrov, Kristian, 1975
(författare)
-
Döden i livet och livet i döden: Förutsättningar för en befolkningsinriktad suicidprevention i ett idéhistoriskt perspektiv
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet är att skapa ett idéhistoriskt och holistiskt perspektiv på förutsättningar för befolkningsin-riktad suicidprevention. Suicid härbärgerar en ofrånkomlig kulturell och existentiell ambivalens som skapar problem men också möjligheter. Den prevention som förordas är tvärsektoriell för att bemöta suicidalitetens mångfaktorialitet. Döden är ett livsfenomen, och den suicidale är fast i en paradox som preventionen kan göra mer kunskapsbaserad. Suicidstatistiken kan ses som ett symp-tom på en kollektiv mentalitet. Den är ibland självuppfyllande och bygger delvis på kulturella konstruktioner, som främjat både under- och överrapportering. Dagens suiciddiskussioner talar ofta förbi varandra. En tvärvetenskaplig lyhördhet kan motverka fackdisciplinär ”imperialism”. Det medicinska perspektivet har god bäring men är otillräckligt för att synliggöra de kulturella faktorer som bestämmer om det är ”sjuka”/”friska” människor som begår suicid. Suicid var i kristen förkunnelse en dödlig synd samtidigt som den troende ingöts med världs-förakt och dödslängtan. Den individuella självutplåningen balanseras emellertid av den kollektiva församlingsgemenskapen som fungerar preventivt. Med moderniteten raserades människans skyddande gemenskaper och hon kunde utveckla ett reflexivt själv. Moderniteten syftar till kontroll men leder även till fragmentisering. När läskun-nigheten breder ut sig distanserar sig individen från primärgruppen. Hon får tillgång till ett privat-liv och därmed existentiell oro och tvivel. Suicidbegreppets historia speglar moderniseringens motstridighet, som både medfört nya suicidogena stressorer och förutsättningar för en humanistisk prevention. Preventionen ställs inför nya utmaningar i dagens senmoderna, delvis narcissistiska samhälle, med självupptagenhet, statusjakt, pendling mellan självbeundran och självhat, tomhets-/skamkänslor, oöverskådliga informationsbrus samt diskrepens mellan förväntad och verklig be-hovstillfredställelse. Män är överrepresenterade i suicidstatistiken. Ett kulturellt perspektiv kompletterar de biolo-giska förklaringarna. Mannen har svårt att visa sig svag, han tillerkänns ett snävare känsloregister och mindre förmåga att kommunicera sina problem. Gråt har sedan 1800-talet reserverats för kvinnan som därför lättare kan omvandla inre skam till mellanmänsklig skuld vilket är en förut-sättning för att bearbeta förluster i en sorg som delas med andra. Arbetslösheten har av hävd drabbat mannen hårdare då han i högre grad identifierat sig med sitt offentliga yrke. Kvinnan har inte på samma sätt tillåtits utveckla ett själv då hon historiskt tillhört sin man eller familjen – för-utsättningen för s.k. egoistiska suicid. Könsrollsmönstret betingar dock andra former av sui-cid/suicidalitet hos kvinnor, däribland ”hederssjälvmord”. Samtidigt är själva klassifikationen av mäns/kvinnors suicidalitet problematisk då den är kulturellt förmedlad. En konklusion är att jäm-ställdhet på lång sikt, och genusmedvetenhet på kort, kan reducera suicidfrekvensen. Känslan att bli exkluderad från en gemenskap man tagit för given ger upphov till skam: en känsla av att vilja försvinna. Avgörande är inte arbetslösheten i sig utan vår förförståelse av den. Detsamma gäller hur vi ser på åldrande, skilsmässor, sjukdom. För att bemöta den höga suicidfre-kvensen bland utlandsfödda behövs ökad interkulturell kompetens, integration och fördelning av socialt kapital. Prevention är en form av biopolitik som historiskt sökt förbjuda livet att dö. Som medmänniska är det vår plikt att lindra lidande och vara lyhörda inför alla signaler som indikerar en vilja att leva vidare. Däremot är det kontraproduktivt att med tvång sudda ut den yttersta möjligheten för någon att ta sitt liv. En suicidtanke kan paradoxalt fungera preventivt. Den goda preventionen är den inkluderande. Genom att respektera den suicidale som medmänniska återintegreras hon i den gemenskap hon förlorat. Istället för att förbjuda döden bör en befolkningsinriktad prevention främja livet (kommunikation, gemenskap, hälsa) samtidigt som den måste erkänna dess förutsättning i kamp, lidande och sorg. Preventiva faktorer som fokuseras är arbete/utbildning, jämställdhet, socialt kapital, integration, sorgeritualer samt erkännandet av döden och suicidalitetens allmängiltighet. Den traditionel-la projektionen av suicid på den Andre (fattighjonen, främlingen, galningen) har motverkat preventionsarbetet.
|
|
| 10. |
- Petrov, Kristian, 1975-
(författare)
-
East of Cosmopolis : Cosmopolitanism and Russocentrism in Gorbachev's Common European Home
- 2010
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- “Kosmopolitizm” has been used in Russia as a word of abuse for 150 years. Paradoxically, the Russian official self-concept has frequently been defined in universalistic or post-national terms. I will here try to discuss Gorbachev’s vision of a common European home in light of the discourse of an ideal-typical cosmopolitanism with origins in the Enlightenment. What happens when a prevalent imperialistic universalism—with particularistic content—is challenged from a point of view of a more cosmopolitan universalism? Gorbachev’s policy, as well as the fall of the Soviet Union, is reconstructed conceptually in a diachronic context of previous Russian and Soviet responses to Western influences. By analysing the cosmopolitan, as well as russocentric, implications of Gorbachev’s efforts to link Soviet and Russian culture to a European and Western community, we might develop reflexive perspectives on general problems and contradictions of current globalization and integration.
|
|
