| 1. |
- Petrov, Kristian, 1975-
(författare)
-
Att förutsäga framtiden – och förlösa den : En undersökning av den postkommunistiska transitologins idéhistoria och tidsuppfattning
- 2015
-
Ingår i: Nordisk Østforum. - 0801-7220 .- 1891-1773. ; 29:4, s. 387-417
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this article, the roots and premises of post-communist transitology which became prominent during the 1990s are critically contextualized from the point of view of intellectual history. Attention is paid not only to the development of the concept oftime, but also of history, development, evolution, progress, revolution and acceleration.The notion of regime change is reconstructed and traced through the politicalphilosophy of Greek antiquity, the Renaissance, the Enlightenment, as well as in scientific thought and debate of the 19th century, in the modernization theories of the1950s, and in the "transitology" of the 1970s and 1980s dealing with Southern Europe and Latin America. The analysis takes its point of departure in a comparison between post-communist transitology and Cold War Sovietology and critically assesses implications of teleology, chronocentrism and ethnocentrism.
|
|
| 2. |
- Petrov, Kristian, 1975-
(författare)
-
Att förutsäga framtiden – och förlösa den : En undersökning av den postkommunistiska transitologins idéhistoria och tidsuppfattning
- 2015
-
Ingår i: Nordisk Østforum. - 0801-7220 .- 1891-1773. ; 29:4, s. 387-417
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this article, the historical roots and philosophical premises of post-communist transitology, that rose to prominence during the 1990s, are critically contextualized and analyzed from the point of view of intellectual history and political philosophy, paying attention to the development of the concept of time, and also of history, development, evolution, progress, revolution, and acceleration. The idea about regime change is accordingly reconstructed and traced through the political philosophy of Greek antiquity, the Renaissance, the Enlightenment, as well as in biological thought and debate of the 19th century, in the modernization theories of the 1950s and in 1970s and 80s “transitology” dealing with Southern Europe and Latin-America. The analysis takes it point of departure in a comparison between post-communist transitology and cold war sovietology and critically assesses implications of teleology, chronocentrism and ethnocentrism.
|
|
| 3. |
- Petrov, Kristian, 1975-
(författare)
-
Bevare oss för godheten : Det största hotet mot demokratin kommer från dem som delar in världen i goda och onda
- 2017
-
Ingår i: SANS: Kultur, samhälle, vetenskap, filosofi. - 1401-8691. ; 7:3, s. 18-20
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Våren 2017 drabbades Sverige av sin första fullbordade terrorattack med islamistiska förtecken. Mitt i känslan av chock och sorg berördes vi starkt av de gränsöverskridande manifestationerna av värme och gemenskap. Men en nygammal berättelse, understödd av vad en del kommentatorer gärna vill se som en ”postsekulär” utveckling, en Guds återkomst, lade sig samtidigt som ett kvalmigt täcke över det offentliga samtalet, nämligen den om godhet kontra ondska. Men det är inte ”ondskan” som är problemet. Vad som behövs är inte mer godhet, utan självinsikt. Det som terrorismen ytterst attackerar är det sekulära och öppna samhället, det samhälle som i modern tid varit överlägset bäst på att främja tolerans för olikheter och skydda individens fri- och rättigheter, inklusive religionsfriheten. När vi delar in världen i gott och ont går vi i en annan riktning och skapar en spegelvänd bekräftelse av inget mindre än terroristens egen världsbild.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Petrov, Kristian, 1975-, et al.
(författare)
-
Från berättelse till berättarteater : Selma Lagerlöf och Västanå teater
- 2018
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Samtalet kretsar dels specifikt kring den publikrepetition av Anna Svärd som vi står i begrepp att se, i relation till de övriga två delarna av Löwensköldscykeln, dels allmänt kring hur Selma Lagerlöfs prosaberät-telser har adapterats av teatergruppen Västanå teater, berömd för sin ”berättarteater”, med utgångspunkt i bl.a. myt, saga, musik och Pekingopera. Den kommunikativa funktionen hos den transmediala processen lyfts fram, och de olika sätt på vilka Lagerlöfs prosa i Västanå teaters tolkning kan sägas bli ett multimodalt skådespel med dominerande inslag av dans och musik, liksom vilka kulturella och socialatraditioner och kontexter som därmed aktualiseras.Samtidigt som det sker en remediering kan man i enlighet med t. ex. Bolter & Grusin förstå de nya medi-erna som redan inneboende i den ursprungliga berättelsen. I fallet Selma Lagerlöf är det särskilt relevant att rikta blicken mot teaterns konfiguration av modaliteter. Forskare som Ulla-Britta Lagerroth och Maria Karlsson har på olika sätt lyft fram teaterns roll i Selma Lagerlöfs verk. Lagerroth talar om en inneboende teatralitet i hennes prosa, medan Karlsson har pekat mer allmänt på det melodramatiska inslaget, som i sin tur kan härledas till teatern.
|
|
| 7. |
- Petrov, Kristian, 1975-
(författare)
-
Förstudien under all kritik
- 2018
-
Ingår i: Värmlands Folkblad. - 1104-0203.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 8. |
- Petrov, Kristian, 1975-
(författare)
-
Förståelse utan förförståelse? : Hermeneutisk-teoretiska reflektioner kring lärande och socialisation hos en grupp studieovana svenska universitetsstudenter, 2004–2006
- 2017
-
Ingår i: Studentcentrerat lärande, bedömning och examination. - Karlstad : Universitetspedagogiska enheten, Karlstads universitet. - 9789170638114 - 9789170637582 ; , s. 129-155
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet i denna essä är att förmedla och teoretisera erfarenheter av en fakultetsöverskridande introduktionskurs som riktade sig till särskilt studieovana studenter 2004–2006, samt kritiskt reflektera över olika möjliga sätt att bemöta studenter med bristande formella förkunskaper. Hur kunde studenterna på kursen ifråga ha aktiverats och initierats mer i undervisningen? Kurserfarenheten tolkas i ljuset av olika pedagogiska teorier. Överraskande var att studenterna tycktes röra sig i motsatt riktning jämfört med William Perrys kategorier för kunskapsutveckling, med ett förstärkande av instrumentella och”dualistiska” attityder. Som alternativ föreslås att didaktiken görs mindre överföringsinriktad och mer återkopplande, men utan avkall på att lärande förutsätter motstånd. Skilda förutsättningar råder emellertid på olika nivåer. Inför studieovana studenter tjänar pedagoger på att lägga undan sin forskarattityd. För att undvika kontraproduktiva effekter rymmer den föreslagna didaktiken en dialektik mellan ackommodation och assimilation inom ramen för ett närmande mellan lärarens och studenternas förståelsehorisonter. Kursplanen bör således kontinuerligt omförhandlas i takt med dess implementering.
|
|
| 9. |
- Petrov, Kristian, 1975-
(författare)
-
Humanistisk självmordsprevention?
- 2019
-
Ingår i: Humanistiska dimensioner. - Lund : Humtank (Media-Tryck). ; , s. 36-38
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Antalet självmord har totalt sett minskat i Sverige under de senaste decennierna. Men oroväckande nog är trenden omvänd bland exempelvis unga människor, där den utgör den vanligaste dödsorsaken. Humtanks Kristian Petrov diskuterar på vilket sätt humaniora kan bidra till att försöka vända denna utveckling.
|
|
| 10. |
- Petrov, Kristian, 1975-
(författare)
-
Humanistisk suicidprevention?
- 2019
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Antalet självmord har totalt sett minskat i Sverige under de senaste decennierna. Men oroväckande nog är trenden omvänd bland exempelvis unga människor, där den utgör den vanligaste dödsorsaken. Humtanks Kristian Petrov diskuterar på vilket sätt humaniora kan bidra till att försöka vända denna utveckling.
|
|
