| 1. |
- Andersson, Louise, et al.
(författare)
-
Med värme ihågkommen
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med detta projekt har varit att med hjälp av en intervjustudie och kunskapsgenomgång redovisahur utomhusmiljö, gemensamhetslokaler och bostäder kan utformas för att minska risken för att äldreoch personer med nedsatt funktionsförmåga blir medtagna eller dör i förtid under värmeböljor. Måletär att öka medvetenheten och intresset för anpassning av miljö och byggnader hos personer ansvarigaför samhällsplanering, bostadsbestånd, trygghets-, vård- och omsorgsboenden.Städer är normalt varmare och mindre blåsiga än det omgivande landskapet. Städernas ”varmareklimat” beror främst på den större värmelagring som kan ske i byggnader, gator, trottoarer mm,begränsat med vegetation som kan skugga och avge fukt samt aktiviteter som trafik och eldning vilketgenererar värme. Under värmeböljor ökar dödligheten mer i städer. Att leva ensam, vara sängbundenoch bo på översta våningen har visats vara riskfaktorer.Åtgärderna för att minska stadens värmeö och värmeböljornas effekter på människor brukar iblanddelas in i ”mjuka åtgärder” (information, varningssystem för värmeböljor, insatser för känsligagrupper), ”gröna åtgärder” (göra staden till en grönare miljö) och ”tekniska åtgärder” (skuggandekonstruktioner, modifiering av väggar, kylning/luftkonditionering inomhus etc.), vilka kompletterarvarandra. I vissa länder, bl. a. England, ska äldreboenden ha ett samlingsrum som kan hållas svaltäven under värmeböljor, men det är oklart vilken juridisk status som bestämmelserna har.Intervjustudien syftade till att belysa hur problemen uppfattas av personal inom äldreomsorgen iSverige. Som datainsamlingsmetod genomfördes 20 semistrukturerade intervjuer medomvårdnadspersonal i Botkyrka kommun under oktober 2011. Urvalet baserades påtillgänglighetsprincipen. Innehållsanalyser gjordes på transkriberad intervjudata och kategorier ochunderkategorier skapades utifrån återkommande teman som återfanns i texten. Slutsatserna frånstudien pekar på att de utbildnings- och informationsinsatser angående värmeböljors effekter påkänsliga grupper som riktas till personal inom äldreomsorgen borde intensifieras, samt attpersonalens kunskap om verksamheten och vårdtagarnas behov borde tas tillvara redan iplaneringsstadiet för äldreboenden.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Pettersson-Strömbäck, Anita Elisabeth, 1965-, et al.
(författare)
-
Workers’ mental models of chemical exposure in the workplace
- 2010
-
Ingår i: Risk Analysis. - : Wiley. - 0272-4332 .- 1539-6924. ; 30:3, s. 488-500
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The objective of this study was to examine workers’ mental interpretation models developed in response to occupational chemical exposure. The study was performed in six companies within the reinforced plastics industry in northern Sweden, in which styrene was used; 32 workers participated in the study. Each worker performed between four and seven exposure measurements. Before receiving each result of the second to seventh measurements, the workers were asked to predict the level of their next exposure measurement. Their predictions were evaluated with respect to two judgmental principles: coherence (that the predictions are based on logical decision rules, that is, the mean value of the prior exposure levels); and correspondence (the predictions have high empirical accuracy) by calculating the mean absolute percent forcast error (MAPE). The coherence principle was tested by comparing each of the workers’ predictions with the mean, median, and last exposure level (last value) of the prior measurements. The correspondence principle was tested by comparing the worker’s prediction with the outcome of the measurement. The coherence principle was found to be the best descriptor of the workers’ predictions and the median model had the best fit. The mean model had a similar but significantly poorer fit (MAPE values of 29 and 31, respectively). The correspondence model had a poor fit with a MAPE of 54. The workers’ predictions were generally lower than their average exposures. We conclude that the workers’ interpretation model can be best described by a coherence model rather than by a correspondence model.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
