| 1. |
- Iverfeldt, Åke, et al.
(författare)
-
Miljökonsekvenser av kväveoxid-, ammoniak- och lustgasutsläpp
- 1995
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Målet har varit att jämföra de miljöproblem som har koppling till kvävehaltiga föroreningar vid energiproduktion med biobränsle vid tre olika alternativ för kväveoxidrening med ammoniak eller urea: a- orenat, b- renat, c- överdoserat. Studien har resulterat i följande slutsatser: Lokala effekter av halter av NOx och NO3 i luften är oftast ringa. NOx-utsläpp leder till tillskott av växttoxiskt ozon, vilket emissioner av NH3 och N2O inte gör. Problemet bedöms bli relativt större vid lokalisering till södra Sverige. För försurning och kvävemättnad är de totala utsläppen av ammonium- och nitratkväve av överordnad betydelse. Om NOx byts mot NH3 i utsläppen sker nedfallet närmare källan. Det största bidraget till växthuseffekten kommer från direkt emitterad N2O. Effekten av N2O på stratosfäriskt ozon är vetenskapligt väl etablerad, men svår att ställa i relation till övriga här behandlade problem. Emissionerna av lustgas styr inte lokaliseringen av anläggningen, eftersom de miljöhot som är kopplade till detta ämne är globala till sin karaktär. Däremot kan övergripande politiska mål göra tillskotten till lustgasemissionerna, som sker vid den diskuterade typen av rening, kontroversiella.
|
|
| 2. |
- Lövblad, Gun, et al.
(författare)
-
Hur kan en utsläppskälla bedömas ur miljösynpunkt?
- 1997
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten behandlar frågor om värdering av miljökonsekvenser vid lokalisering av en hypotetisk energiproduktionsanläggning till olika delar av landet. Utsläppen av svavel- och kväveoxider från en sådan anläggning kan vara betydande i relation till de totala utsläppen i län med små utsläpp, men bidragen till halter och depositioner är i de flesta fall små,
|
|
| 3. |
- Pihl-Karlsson, Gunilla, et al.
(författare)
-
Klöver som bioindikator för marknära ozon i Sverige - ett nationellt samarbetsprojekt
- 1995
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 1992 initierade IVL tillsammans med SLU, Röbäcksdalen, ett samarbete som resulterade i att luftvårdsförbund och länsstyrelser (13-18 län) under tre år har medverkat i en nationell studie, 'Klöver Sverige'. Studien har genomförts parallellt, och i en överensstämmelse med en internationell studie inom ramen för FN:s ekonomiska kommission för Europa, UNECE, ICP-Crops. Målet med denna treårsstudie har varit dels att ta reda på om det går att odla bioindikatorn subklöver, Trifolium subterraneum L., över hela Sverige och dels att erhålla en bild av var, och i vilken omfattning, marknära ozon skadar denna klöverart i Sverige. Denna studie på nationell nivå har kunnat bidra med data till den europeiska studien (12-15 länder) som bland annat går ut på att ta fram underlag för den kritiska haltnivån, över vilken ozon orsakar synliga skador på grödor. Resultaten visar att subklöver kan odlas i hela Sverige. De visar också att risken för att en skada ska kunna uppträda ligger kring 20 ppb som 24-timmarsmedelvärde och kring 25 ppb som 7-timmarsmedelvärde. En skadepotential på 10 % föreligger vid ett 24-timmarsmedelvärde på 25 ppb respektive ett 7-timmarsmedelvärde på 30 ppb. För exponeringsperiodernas ca 28 dygn erhölls ett genomsnittligt AOT40-värde för skador mellan 1 % och 10 %, på 700 ppb-timmar. Detta överensstämmer med det inom UNECE föreslagna korttidsvärdet på 'critical level' för synliga skador på grödor. Resultaten från Klöver Sverige tyder dock på att tröskelvärdet 40 ppb är för högt för att helt skydda mot skador.
|
|
