| 1. |
- Portinson Hylander, Jens, et al.
(författare)
-
(Im)mobilising citizens : Governing individual transport under COVID-19 and climate change in Sweden
- 2024
-
Ingår i: Transportation Research Part D. - : Elsevier. - 1361-9209 .- 1879-2340.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- One striking effect from policy responses by governments to address the COVID-19 pandemic was the repression of mobility, resulting in altered volumes and patterns of passenger transport on a global scale. Building on governance and governmentality theories we provide a comparative analysis of the management of COVID-19 and climate change by the Swedish state in relation to individual mobility and transport. We find that the governance approach in the two cases differ significantly, with a unified state response to COVID-19 being based on a perception of acute crisis combined with solidarity appeals to citizens. In contrast, climate change is marked by a distributed network governance, a conceptualisation of future crisis, and individuals being invoked primarily as economic agents. We discuss whether a stronger leadership by the state combined with appeals to civic solidarity may open new policy avenues for sustainable mobility.
|
|
| 2. |
- Nåbo, Arne, 1958-, et al.
(författare)
-
Battery-Swapping for Heavy Duty Vehicles : A Feasibility Study on Up-Scaling in Sweden
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten fokuserar på den kommersiella genomförbarheten av ett batteribytessystem för tunga lastbilar i Sverige. Genom att studera affärsmodeller, kompatibilitet med svenska regelverk och integration i transportverksamheten har vi utforskat hur disruptiva teknologier, ekosystemeffekter och cirkularitet skulle kunna möjliggöra en snabb introduktion och uppskalning av ett batteribytessystem. Ett särskilt fokus har legat på Kina för att analysera statusen för batteribyten och de processer som har lett till den snabba utvecklingen och uppskalningen där. I Kina krävde batteribyte en ny affärsmodell där aktörer såsom energiproducenter, batteritillverkare och maskinindustri går i spetsen för utvecklingen och spridningen av batteribyten. Batteribyte är nu den dominerande tekniken för eldrivna lastbilar i Kina.Exempel på fördelar med batteribyte som förespråkas är att det bara tar några minuter att byta batteri, minskad investering för lastbilsägare, låg påverkan på det lokala elnätet och att fordons- och batterilivscykler separeras. En simuleringsstudie om batteribyte för tunga lastbilar i hamnverksamhet visar i denna rapport på tydliga fördelar jämfört med kabelladdning. Det finns dock ett par utmaningar med att införa batteribyte i Sverige. För det första finns det inga tydliga förespråkare för batteribyte inom industrin. Till exempel är de svenska och europeiska fordonstillverkarna tveksamma eftersom det utmanar deras nuvarande affärsmodell och att de kan ta rollen som grindvakter. För det andra omfattar inte de nuvarande standarderna och regelverken för fordon och energisystem i Sverige och i EU batteribyte. Rapporten tar också upp behovet av kunskap och utbildning av personer vid batteribytesstationer, samt vikten av social hållbarhet vid elektrifiering av tunga transporter.
|
|
| 3. |
- Portinson Hylander, Jens, et al.
(författare)
-
Fuel for revolt – moral arguments as delegitimation practices in Swedish fuel protests
- 2024
-
Ingår i: Environmental Politics. - : Taylor & Francis Group. - 0964-4016 .- 1743-8934.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article examines the role of moral arguments in the delegitimation of transition policies. Previous research has highlighted attitudes and arguments that explain resistance against transition policies, including perceptions of unfairness; inefficiency and effectiveness; lack of trust; and ideology. This article provides further understanding of resistance to climate policies by zooming in on how social movements implicitly and explicitly use moral arguments to delegitimise low-carbon transition policies. Through a qualitative interview study with members of a Swedish social media movement against low-carbon transport policies, we analyse central arguments against policies; how moral considerations figure in them; and how these strengthen argumentative delegitimation practices against transition policies in the transport sector. We show how moral arguments serve to legitimise protests both by instilling an urgency in the cause and generalising the demands to delegitimise mainstream transition policies, and suggest that recognition of this may contribute to both better analysis and policies.
|
|
| 4. |
- Portinson Hylander, Jens, et al.
(författare)
-
Hållbart deltagande : kan medborgares involvering öka legitimiteten för kontroversiella åtgärder i transportsystem?
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 174-175
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En växande insikt är att de främsta hindren för en hållbar omställning är sociala och politiska, inte tekniska eller ekonomiska. En central aspekt för att implementera nya hållbara sociala praktiker och tekniska system, är att bygga och upprätthålla deras legitimitet. Ju kraftigare åtgärder för att minska växthusgasutsläpp, desto kraftigare blir reaktionerna. Studien utförs som en jämförande kvalitativ fallstudie, där tre städer som har implementerat (potentiellt) kontroversiella åtgärder utforskas: Helsingborg i Sverige där införandet av en s.k. ’superbuss’ omfördelat utrymmet för bilar och buss på gatorna, Sandnes i Norge där ett centrumtorg med parkering har omvandlats till en kultur- och aktivitetszon, och Köpenhamn i Danmark där processer pågår för att drastiskt minska antalet parkeringsplatser i den medeltida stadskärnan.Studiens huvudsakliga data utgörs av intervjuer med individer som i olika roller har deltagit i planeringen av, besluten om, eller dialogerna om åtgärderna i de olika fallen. Två viktiga urvalskriterium för fallen är: 1) att de metoder och verktyg genom vilka deltagande och dialog med medborgare och andra intressenter har skett under planeringens gång har varit nyskapande i den kontext där de använts, och 2) att projektet i någon mån kan anses vara exempel på framgångsrikt genomförande av åtgärder. Syftet med detta urval är att dra lärdomar från framgång, och för att utforska om det finns något värdefullt i sig i innovativa grepp för medborgardeltagande. Baserat på en operationalisering av de teoretiska begreppen legitimitet, medborgardeltagande och processinnovation analyseras data för att identifiera lärdomar om faktorer som påverkar genomförandet av de kontroversiella åtgärderna. Preliminära resultat berör frågor som inkludering, representation, och rättvisa, men även maktfaktorer som fastighetsägande.
|
|
| 5. |
- Portinson Hylander, Jens, et al.
(författare)
-
Kan elektricitet vara jämställd? : En studie om jämställdhetsaspekter av fossilfria godstransporter
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 372-373
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Likt flera andra delar av transportsektorn är lastbilsförare en mansdominerad yrkeskår, och i ljuset av både existerande och förväntad förarbrist arbetar branschorganisationer med breddad rekrytering. Samtidigt pågår en utveckling mot fossilfria bränslen och drivlinor inom godslogistiken. En viktig fråga när nya innovationer prövas och system rullas ut är därför vilka effekter detta har på mål om jämställdhet inom branschen? Denna presentation utforskar skärningspunkten mellan tekniska innovationer och jämställdhet i transportbranschen. Inom ramen för projektet Genomförbarhetsstudie för en uppskalning av batteribytessystem för tunga fordon har en studie av jämställdhetsaspekter av elektrifieringen av godsfordonsflottan genomförts. Den övergripande frågeställningen är Vad kan elektrifiering av godstransporter innebära för jämställdheten i transportbranschen? Studien har genomförts i två delar. Den ena delen är en litteraturöversikt där vi dels har tittat på litteratur om arbetsmiljo, rekrytering och jämställdhet, och dels blickat ut mot andra delar av transportsektorn för att placera in godslogistiken i ett bredare sammanhang. Syftet med litteraturöversikten är att identifiera relevanta aspekter för vidare utforskande. Den andra delen är en kvalitativ intervjustudie där vi har intervjuat personer som arbetar eller utbildar sig för att arbeta inom branschen. I denna del ligger fokus på de möjligheter och hinder som olika aktörer upplever för att uppnå en jämställd bransch, och reflektioner kring om och isåfall hur en elektrifiering av fordonsflottan kan tänkas påverka detta. Preliminära resultat innefattar en analys av branschen i termer av utbuds- och efterfrågefaktorer, där arbetskraften står för utbudet och arbetsköpare står för efterfrågan. Om det som arbetskraften kan erbjuda företagen inte matchar det som företagen efterfrågar påverkar det anställningsbarheten. Omvänt så kan företagen efterfråga eller erbjuda saker som arbetskraften inte är intresserad av, vilket minskar branschens attraktivitet. I termer av jämställdhet kan detta handla om vilka förväntningar som ställs från företagen och hur väl det stämmer överens med genuskodade aspekter såsom ansvar för hem och familj, och om företagen erbjuder en arbetsmiljö som passar alla grupper.
|
|
| 6. |
- Portinson Hylander, Jens, et al.
(författare)
-
Stärkt klimatanpassning av kommunal transportinfrastruktur : ett innovationsprojekt
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 401-402
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Stärkt klimatanpassning i alla delar av samhällets infrastruktur blir allt viktigare i takt med att klimatförändringarnas effekter ökar. Nationella expertrådet för klimatanpassning skriver i sin första rapport att klimatförändringarna kommer "ändra förutsättningarna för att bedriva transporter med krav på samhällsekonomisk effektivitet och långsiktig hållbarhet.” Särskilt stor påverkan kan väntas både från genomsnittligt ökade temperaturer och nederbörd, och en ökad frekvens av extremväder i form av skyfall, stormar och värmeböljor. En central aspekt för att bibehålla och utveckla transportsystemets funktionalitet är således att klimatanpassa transportinfrastrukturen. Innovationsprojektet Nya processer och verktyg för klimatanpassad transportinfrastruktur i täta, hållbara städer fokuserar på klimatanpassning av kommunal transportinfrastruktur genom att dels utforska nya processer, dels testa ett verktyg för att stärka klimatanpassningsaspekterna i kommunal planering. Ett viktigt behov är att jämka korta (utsläppsminskningar) och långa (klimatanpassning) klimatbehov i planeringsprocesserna. Projektets huvuddel är en fallstudie med Trelleborgs kommun, där den pågående planeringen av en ny och flyttad hamn, med tillhörande infrastruktur, står i centrum av den fysiska planeringen. Projektets huvudsakliga arbete genomförs i två parallella arbetspaket. Det ena fokuserar på en ökad förståelse av planeringsprocesser och ömsesidiga beroenden mellan olika aktörer inom och utanför kommunen. Den andra delen är en vidareutveckling av det nationella verktyget SUNRA (SUstainability: National Road Administrations) som testas på klimatanpassningsåtgärder i Trelleborg av och med kommunala planerare, med syfte att jämföra dessa ur ett hållbarhetsperspektiv för att i senare steg av innovationsprocessen kunna utvärdera och förbättra verktyget. Det långsiktiga målet är ett verktyg som både innehållsmässigt och ur användarvänlighetssynpunkt fungerar och fortsättningsvis kan användas i kommunal verksamhet för att säkerställa hållbara (ekonomiska, sociala och miljömässiga) klimatanpassningsåtgärder. Utöver dessa arbetspaket genomförs också en kunskapssammanställning och referensgruppsworkshops. Projektet avslutas i maj 2024. Tentativa resultat är en ökad användningsbarhet av SUNRA-verktyget i en lokal kontext och förslag på utveckling av arbetsprocesser för att stärka klimatanpassningsarbetet på kommunal nivå. Preliminära resultat från workshops och intervjuer med Trelleborgs kommun, andra kommuner och Trafikverket kommer att presenteras, rörande deras arbete med klimatanpassning och med SUNRA.
|
|
