| 1. |
- Asplund Carlsson, Maj, 1948, et al.
(författare)
-
Understanding a tale in Sweden, Japan and China
- 1996
-
Ingår i: Early Child Development and Care. ; 120, s. 17-28
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- It has previously been shown that interpretations of narratives are culture-specific (Bartlett, 1932; Dundes, 1976; Mandler, 1984). The tale The Giving Tree by Shel Silverstein, built on the Jewish tradition of tales, has previously been used in research on children and adolescents 8-18 years, in different cultures (Moriya, 1989), mainly focusing differences in interpretation of symbols, and the message in social and interpersonal terms, in relation to gender as well as culture. In our study, 93 Swedish, 30 Chinese and 30 Japanese children, 6 years old, were interviewed about how they understood the tale The Giving Tree. The phenomenographic analysis shows how children in the three countries recall a narrative, how they understand certain aspects of this tale and how they experience the message. The comparison reflects cultural aspects of knowledge, understanding and learning, related to previous studies of preschools in different cultures (Tubin, Wu & Davidson, 1989 and Pramling, 1989).
|
|
| 2. |
- Davidsson, b, et al.
(författare)
-
Dagbok som metod
- 1997
-
Ingår i: Paper presenterat vid Nordisk förening för pedagogisk forskning (NFPF) Jubileumskongress i Göteborg, 6-9 mars 1997..
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 3. |
- Doverborg, Elisabet, 1947, et al.
(författare)
-
Apple Cutting and Creativity as a mathematical beginning
- 1999
-
Ingår i: Kindergarten Education: Theory, Research and Practice. ; 4:2, s. 87-103
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Sweden has recently adopted a national curriculum for preschool (Utbildningsdepartementet, 1998a) and a revised curriculum for school (6-16 years of age) (Utbildningsdepartementet, 1998b). Both curricula have the same structure in form of goals, that is, what education is expected to contribute to the development of children. This means that Sweden has adopted the life-long-learning perspective, also seen in other countries' curricula (see e.g. New Zealand, Ministry of Education, 1998). In Sweden life-long-learning is a distinguished perspective focused on learning as such, but also as a means to a solid base of values and norms. In addition, the content in terms of qualities (or skills) and an understanding of different aspects of the surrounding world is a common thread woven througout the entire school system, although on different levels of complexity. This perspective on learning is based on the idea that "formation of knowledge is an internal relation between the child and the world around him/her” (Marton, 1994). This implies that every child's earlier experiences are used as a foundation for developing a broader and deeper understanding of the specific content dealt with in school-based education. The child's earlier experiences also guide how the child experiences the educational setting, the teacher's role, what is expected of him- or herself, how to accomplish specific tasks, how to interact socially, etc. Knowledge formation therefore is both content and context dependent and formed from clearly defined perspectives, values and the content of early childhood education, if it is to be benificial to the child's life-long-learning process (Pramling, 1990, 1994; Doverborg & Pramling, 1995; Doverborg & Pramling Samuelsson, 1999, manuscript). Implied in this perspective is how young children learn – by being active with their bodies and minds and through communication with peers and teachers. Children experience the world emotionally, socially and cognitively, simultaneously. Therefore the early years lay the critical foundation for the child's interests, for example in mathematics, the value of working in this area, ability to make sense of the topic, and the child's feeling of competence within this topic (Lundgren, 1979). Because of this, the system of education must learn from children and from what they seem to be most devoted to – and that is play – the child's individual realm to be scientifically explored (Pramling Samuelsson, 1999). The characteristics of play, such as joy, freedom, spontaneity, symbolism, communication, engagement and sociability, should be factors that also guide learning in early years. If these factors guide education the child's intention to create meaning from experiences result in confidence and learning opportunities. If this perspective to learning and knowledge formation is accepted, then play serves an important role both before and during school-based education. The goals specifically related to mathematics in the Swedish curriculum for 1–5-year olds states that "The preschool should try to ensure that children develop the ability to discover and use mathematics in meaningful contexts and situations, and develop their appreciation of the basic characteristics of the concept of numbers, measurement and form, as well as the ability to orient themselves in time and space" (Utbildningsdepartementet, 1998a, p. 12). The above perspective of learning and the goals described from the Swedish curriculum provide the bases for the study presented in this article, however, a more narrow description of the approach to learning adopted in the studied group follows in the next section.
|
|
| 4. |
- Doverborg, Elisabet, 1947, et al.
(författare)
-
Förskolebarn i matematikens värld
- 1999
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Omvärlden är full av situationer och möjligheter till att betraktas och sättas ord på i matematiska termer. För att barn ska få tillgång till dessa begrepp och uppfatta matematiken som meningsfull och lustfylld krävs lyhörda och medvetna pedagoger, som själva ser möjligheterna i barnens vardag. Förskolan har fått en läroplan med en mångfald av strävandemål. Bland annat betonas där att barn ska utveckla sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang och utveckla sin förståelse för grundläggande egenskaper i bl. a. begreppet tal. Det är framför allt detta som denna bok handlar om. Boken vänder sig främst till pedagoger i förskolan och förskoleklassen, men också till föräldrar, så arbetssättet innebär att göra matematiken synlig genom att problematisera vardagen.
|
|
| 5. |
- Doverborg, Elisabet, 1947, et al.
(författare)
-
Mångfaldens pedagogiska möjligheter. Ett sätt att arbeta med att utveckla barns förståelse för sin omvärld
- 1995
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- När barn får möjlighet och tid att reflektera över olika problem förundras vi ofta över deras idérikedom och okonventionella lösningar. Den här boken visar på ett problematiserande arbetssätt som utgår från just detta - och från att varje barn har erfarenheter och sätt att tänka som tillsammans med andras blir en rik källa till lärande. Planerat, utifrån situationer och företeelser i vardagen, kan vi som vuxna och som pedagoger hjälpa barnen utveckla sin förmåga att observera, att se saker ur olika perspektiv, att reflektera och upptäcka samband - att uppfatta olika fenomen i sin omvärld. Bokens många exempel visar detta och betonar mångfaldens betydelse för att utveckla barns förståelse och medvetenhet om att de kan lära i pedagogiska sammanhang. Att barnen i en grupp blir medvetna om att de tänker olika bidrar i sig till deras förståelse. Ta inget för givet, säger författarna. Utgå alltid från barnens perspektiv. Exakt vad de kommer att behöva känna till i sitt liv framöver är omöjligt att förutse, men hur man kan gå tillväga för att söka kunskap och lösa problem är goda redskap som vi som arbetar i förskolan kan ge dem. Vardagen är full av möjligheter!
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Johansson, Jan-Erik, et al.
(författare)
-
Att skriva och lösa problem i grundskolans tre första årskurser. : Uppföljning av en försöksverksamhet i förskolan
- 1997
-
Ingår i: Paper presenterat vid Nordisk förening för pedagogisk forskning (NFPF) Jubileumskongress, Göteborg, 6-9 mars.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under åren 1991-1992 deltog 77 barn i en förskoleverksamhet som arbetade enligt en fenomenografiskt inspirerad pedagogik vid sex förskolor, med tonvikt lagd på att utveckla barns tänkande och förståelse för olika fenomen omvärlden. När dessa barn slutade i förskolan följdes huvuddelen av dem in skolan genom ett projekt kallat "Att möta skolans värld", finansierat av Skolverket. Syftet med projektet var dels att beskriva och utvärdera barns möte med skolans värld, dels att studera hur barn som gått i en "traditionell", dvs den vanligast förekommande förskoleverksamheten respektive hur barn som deltagit i en fenomenografiskt inspirerad förskoleverksamhet klarar skolan. Barnen har följts genom observationer och intervjuer. I slutet av årskurs 1, årskurs 2 och årskurs 3 har barnen deltagit i ett flertal kunskapsprov. Genom kunskapsproven har man sökt ta reda på hur barnen som deltagit i den försöksverksamheten klarar några ämnen i skolan i jämförelse med sina klasskamrater som fungerar som kontrollgrupp. I detta bidrag kommer resultat från barnens färdigheter inom matematik och skrivning att redovisas och diskuteras. Inom området skrivning uppvisar flickorna bättre resultat än pojkarna både inom försöksgruppen och kontrollgruppen. Samma tendens kan observeras även inom de matematiska färdigheterna även om skillnaderna via en statisktisk prövning visar sig vara relativt små. I provresultaten från kunskapsproven i matematisk problemlösning i årskurs 1 och 2 uppvisar barnen från försöksverksamheten generellt bättre resultat än barnen från kontrollgruppen. I årskurs 3 har denna skillnad ebbat ut.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Kullberg, Birgitta, 1945, et al.
(författare)
-
Möjligheter eller hinder till lärande. Fjorton nybörjarelevers erfarenheter. (Rapport nr 12)
- 1996
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten belyser en studie av barns första tre månader i skolan och utgör en delstudie inom projektet: "Barns möte med skolans värld". Studien har sin grund i observationer av fjorton sjuåringar i fem olika klassrum samt på intervjuer av klasslärarna. Tio av barnen har tidigare följts i förskolan. Den etnografiska forskningsansatsen har använts såväl i producerandet av data som i analysförfarandet. Deltagande observation samt samtal (informella intervjuer) och djupintervjuer (formella intervjuer) har förekommit. Studien innehåller såväl fortlöpande som avslutande analys. De fem olika klassrumskulturerna kan beskrivas ha karaktären av fyra olika kvaliteter: Förändring, utveckling, disciplin och kontroll. I alla fem klassrummen utgår lärarna från vad de anser riktigt för barns lärande. Lärarna är seriösa och noggranna i undervisandet, men de skiljer sig mycket åt i syn på barns lärande. Detta avspeglar sig i miljön i klassrummen. Det framkommer även att lärarna inte alltid undervisar så som de uttrycker att de gör. I den avslutande analysen upptäcktes en dimension, som har benämnts: Rum för lärande. Det framkommer att barnen skapar sig detta rum på framför allt fyra olika sätt: A) Barnet griper ett innehåll genom en förbipasserande utsaga, dvs. barnet hör eller ser något som plötsligt engagerat och griper tillfället till ett försök att utveckla något. B) Barnet vidareutvecklar en handling eller utsaga, dvs. barnet fortsätter utifrån eget eller lärarens initativ, en handling eller tänker vidare efter att ha hört en utsaga. C) Barnet uttrycker en egen tanke, dvs. han eller hon drar en slutsats. D) Barnet uttrycker en egen handling. Denna kommer inte helt plötsligt och synes inte alltid ha någon referens till en utsaga. Det framkommer också att de tio barn, som tidigare följts i förskolan, när det gäller disciplin direkt rättar sig efter läraren, men behåller sin förmåga att reflektera.
|
|
| 10. |
|
|
